Background: Institutional investors today, own and control a big chunk of the outstanding shares belonging to large Swedish companies that are listed on the Swedish stock exchange. The large ownership means they have influence over the corporate strategy. How this influence is used affects every shareholder. For a long time, especially in the USA, there has been a debate regarding institutional investors and their influence over corporate investmenthorizons. The debate has mainly existed of critics being sceptic of what they see as an unmotivated focus on short-term earnings. As a resultat of the debate, researchers have studied the influence of institutional investors. Studies have reached different conclusions and the the debate is still ongoing. Purpose: The purpose of the study is to investigate if institutional investors, have influence over, corporations investmenthorizons. Method: Institutional investors are split into two groups. One group cointaining investors whom are expected to put pressure on companes to invest more long-term and one group with investors expected create a pressure on companies to invest less long-term. To measure short- and long-termism, research and development costs are used as a proxy-variable. A regressionsanalysis is then used on paneldata to test for expected relationships. Conclusions: The result shows, institutional investors, cathegorized as long-term investors, having a statistically significant relationship with increasing costs for research and development. No statistically significant relationship can be found between the group of investors, cathegorized as short-term institutional investors and costs for research and development. / Bakgrund: Institutionella investerare äger och kontrollerar idag en stor andel av svenska storbolag. Den stora ägarandelen innebär ett ökat inflytande över företagens verksamheter. Hur detta inflytande används påverkar samtliga aktieägare. Det har nu under en längre tid, i framför allt USA, funnits en debatt kring den institutionella investerarens inflytande över företagens investeringshorisonter. Debatten har främst besått av kritik mot ett omotiverat fokus på kortsiktig lönsamhet, undersökningar har genomförts med blandade resultat som inte satt stopp på debatten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om institutionella investerare har någon påverkan på investeringshorisonter som används av företagen de äger aktier i. Metod: Institutionella investerare kategoriseras i två grupper. En grupp av institutioner förväntas påverka företag att investera mer långsiktigt och en som förväntas påverka företag att investera mindre långsiktigt. För att mäta företags investeringar för framtiden används proxy-variabeln forskning och utveckling. För att empiriskt testa hypoteserna som formulerats utförs en regression på insamlad paneldata. Resultat: Studiens resultat visar att institutionella investerare som kategoriserats som långsiktiga har ett statistiskt signifikant samband med ökade kostnader för forskning och utveckling. Inget statistiskt signifikant resultat kan utläsas för att vad vi kategoriserar som kortsiktiga institutionella investerare har någon påverkan på företagens investeringshorisont.

<p><strong>Problembakgrund:</strong> Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> <em>Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden?</em></p><p><strong>Uppsatsens syfte:</strong> Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende. Samt om de variabler som tidigare mätt investmentbankernas anseende stämmer överens med hur institutionella investerare ser på det i dag och om det finns ytterligare variabler som kan vara relevanta.</p><p><strong>Metod:</strong> Datainformation är insamlad genom en kvalitativ metod som har införskaffats genom telefonintervjuer av fem olika institutionella investerare inom pensionsbolag. Intervjuerna genomfördes med ansvariga förvaltare som investerat i svenska börsintroduktioner.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien har visat att investmentbankernas tidigare prestationer är det som institutionella investerare ser som viktigast för investmentbankens anseende och styrelsen är det minst viktigast, detta på grund av att styrelsen befinner sig på en helt annan nivå än nivån som investerarna arbetar på. Samt har det visat sig att de enskilda analytikernas anseende inom investmentbanken också är viktigt vid beslut om institutionella investerare ska investera eller inte.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Anseende, investmentbank, institutionella investerare, tillgång, ledarskap, branschkunskap, ålder, storlek.</p>

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank är betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. Därför är det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska välja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mätt dess anseende ur ekonomiska mått i form av eget kapital, totalt kapital samt även antal introduktioner, vilket således kan härledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mätning av investmentbankers anseende, så som ledning, styrelse, branschkunskap, ålder och tidigare prestationer borde kunna påverka dess anseende. Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som väsentliga när de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion på den svenska marknaden? Uppsatsens syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende. Samt om de variabler som tidigare mätt investmentbankernas anseende stämmer överens med hur institutionella investerare ser på det i dag och om det finns ytterligare variabler som kan vara relevanta. Metod: Datainformation är insamlad genom en kvalitativ metod som har införskaffats genom telefonintervjuer av fem olika institutionella investerare inom pensionsbolag. Intervjuerna genomfördes med ansvariga förvaltare som investerat i svenska börsintroduktioner. Resultat: Studien har visat att investmentbankernas tidigare prestationer är det som institutionella investerare ser som viktigast för investmentbankens anseende och styrelsen är det minst viktigast, detta på grund av att styrelsen befinner sig på en helt annan nivå än nivån som investerarna arbetar på. Samt har det visat sig att de enskilda analytikernas anseende inom investmentbanken också är viktigt vid beslut om institutionella investerare ska investera eller inte. Nyckelord: Anseende, investmentbank, institutionella investerare, tillgång, ledarskap, branschkunskap, ålder, storlek.

Studien syftar till att undersöka BlackRocks inflytande i svenska bolag, med fokus på ESG. Utifrån litteraturgenomgången tydliggörs modellen för svensk bolagsstyrning och ägarnas styrmedel enligt denna. Studien bygger på intervjuer med sakkunniga från den svenska marknaden i kombination med sekundärdata från framförallt BlackRock. I empirin placeras BlackRocks tillvägagångssätt i en svensk kontext utifrån delgivna erfarenheter från sakkunniga och verksamma inom svensk bolagsstyrning. Studien visar på svårigheterna med att ha ett alltför generisk förhållningssätt till ESG, vikten av direkta styrmedel samt betydelsen av bolagsspecifik styrning. Studien belyser svårigheten för stora internationella institutionella ägare, i detta fall BlackRock, att framgångsrikt genomdriva mer komplexa frågor som ESG på den svenska marknaden utan att lägga vikt vid direkta styrmedel.

Sverige har ett för världen unikt pensionssystem i det att systemet tar hänsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som även går under benämningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora påfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att få en mer robust portfölj som bättre kan tåla finansiella påfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnå diversifieringsfördelar är att låta sina fastighetsportföljer växa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012. Författarna har utifrån insamlad kvantitativ och kvalitativ data utfört beräkningar och sammanställt resultatet i form av tabeller och figurer. Fondernas fastighetsportföljer har även utvärderats utifrån ett externt jämförelseindex, IPD-index. Studien undersöker även buffertfondernas diversifieringsstrategi ur ett agent-principalperspektiv för att kunna utvärdera huruvida fastighetsinvesteringarna som ett diversifieringsverktyg är till gagn för alla blivande och nuvarande pensionärer.Studiens resultat visar att alla fyra undersökta AP-fonders fastighetsportföljer vuxit under 2003-2012 och att deras andel av totalportföljen ökat. Fastighetsportföljernas genomsnittliga utfall under perioden har samtliga överträffat utfallen för totalportföljerna exklusive fastighetsportfölj. Effekten av fastighetsportföljernas utfall på totalportföljen har dock inte inneburit att fastighetsportföljernas bidrag signifikant har gjort att det totala utfallet blivit procentuellt högre. Denna förhållandevis marginella påverkan kan delvis förklaras med att fastighetsportföljernas storlek varit så liten och att AP-fonderna enligt beskrivna teorier troligtvis är underinvesterade i tillgångsslaget fastigheter. Vid jämförelse med IPD-index presterar AP-fondernas fastighetsportföljer under2003-2012 bättre än det jämförande indexet, vilket i sig skulle innebära att målsättningen om att AP-fonderna i sina utfall ska avvika positivt från jämförande indexförvaltning är uppfyllt.Sett ur ett agent-principalperspektiv visar studiens resultat att den diversifieringsstrategi som AP-fonderna kommunicerar; att låta fastighetsportföljerna växa för att uppnå diversifieringsvinster, är en i praktiken framgångsrik strategi som gagnar alla blivande och nuvarande pensionärer. Detta sagt med den reservation att fastighetsportföljernas avkastningsbidrag till och påverkan på totalportföljen procentuellt varit marginell och att strategin därför inte i nuläget kan definieras som tydligt framgångsrik på grund av fastighetsportföljernas storlek.

European banks have as a result of the latest financial crisis and regulations such as Basel III started to decrease their liquidity to commercial real estate in an attempt to decrease the commercial real estate related assets in their books. The decreased lending in combination with an estimated need of refinancing of approximately €500 billion among the European commercial real estate actors in the upcoming years have forced the European commercial real estate lending market to undergo some structural changes to cope with the emerged funding gap. As a result of the decreased bank lending European real estate debt funds are starting to emerge as fund managers tries to capitalize on the present state of the lending market. The main focus of this thesis is the present state of the European real estate debt fund market and the Nordic institutional investors’ attitude towards the asset class. The research is primarily based on data collection regarding the European real estate debt funds currently in the market and a survey sent to the Nordic institutional investors regarding their attitude towards the new asset class. The research found that the European real estate debt fund market is a new asset class that has experienced extensive growth since the beginning in 2007 and currently consists of 47 funds employing senior debt, junior/mezzanine debt and whole loan debt strategies. The present attitude among the Nordic institutional investors is rather positive with a majority expecting the asset class to grow further in the future. Some of the institutional investors have as of today undertaken investments in European real estate debt funds and many are expecting their own future allocation to the asset class to increase. Although the general attitude towards the asset class is positive there are some obstacles to overcome in order for the asset class to secure its growth in the future. The most evident issue is the definition problem among the Nordic institutional investors. However as the information and interest for the asset class increases the obstacles are most likely to decrease and path the way for further growth for the European real estate debt funds. / Europeiska banker har i efterdyningarna av den senaste finanskrisen, och på grund av nytillkomna reglementen som Basel III, minskat sin exponering mot den kommersiella fastighetssektorn i ett försök att reducera de fastighetsrelaterade tillgångarna i sina balansräkningar. Den minskade utlåningen till sektorn har i kombination med ett uppskattat omfinansieringsbehov på ca €500 miljarder bland de Europeiska fastighetsinvesterarna tvingat den Europeiska fastighetskreditmarknaden att undergå strukturella förändringar för att hantera den uppkomna finansieringsbryggan. Tillföljd av den minskade bankutlåningen mot sektorn har fondförvaltare i ett försök att kapitalisera på situationen startat fonder som inriktar sig på att investera i fastighetskrediter/utlåning till kommersiella fastighetsinvesterare. Huvudfokuset för detta examensarbete är att upplysa om den rådande situationen på den Europeiska marknaden för fastighetskreditfonder samt de nordiska institutionella investerarnas inställning till den nya tillgångsklassen. Examensarbetet är primärt baserat på datainsamling rörande de nu existerande Europeiska fastighetskreditfonderna samt en enkät besvarad av Nordiska institutionella investerare gällande deras inställning till tillgångsslaget. Undersökningen fann att Europeiska fastighetskreditfonder är ett nytt tillgångsslag som har upplevt kraftig tillväxt sedan början av 2007. Marknaden består idag av 47 fonder som inriktar sig på senior, junior eller hel finansierings utlåning till kommersiella fastighetsinvesterare. Den rådande inställningen till tillgångsklassen bland de nordiska institutionella investerarna är förhållandevis positiv och en majoritet förväntar sig att tillgångsklassen kommer att fortsätta växa i framtiden. En del av de institutionella investerarna har redan idag genomfört investeringar i det nya tillgångsslaget och flertalet förväntar sig att investera i Europeiska fastighetskreditfonder i framtiden. Trots den rådande positiva inställningen till tillgångsklassen fann undersökningen några hinder som behöver överkommas för att en fortsatt tillväxt skall ske i framtiden. Det mest uppenbara hindret är hur tillgångsklassen skall definieras av de institutionella investerarna. Allteftersom informationen och intresset för de Europeiska fastighetskreditfonderna ökar kommer dock hindrena troligen att minska och bana vägen för en fortsatt tillväxt för tillgångsslaget.

Den svenska fastighetsmarknaden har tagit fart de senaste åren. Den gynnsamma marknaden har lockat allt fler nya aktörer till fastighetsbranschen. Detta ger upphov till nya finansieringsalternativ så som crowdfunding. Idag är det främst privatpersoner som investerar i fastighetsprojekt med crowdfunding-modeller. I den här uppsatsen undersöks varför investeringsviljan i crowdfunding är låg hos institutionella investerare. Information har hämtats från sex stycket interjuver med representanter från olika institutioner. Inställningen till det nya finansieringsalternativet crowdfunding har visat sig vara positivt men det är många faktorer som hindrar institutionerna från att investera. Framförallt är det den bristande likviditeten i investeringen, förtroende hos projektutvecklarna &amp; crowdfunding-plattformen samt den projektvolymerna som begränsar viljan att investera i crowdfunding-projekt. Crowdfunding inom fastigheter i Sverige är fortfarande något som är väldigt nytt och behöver därför fortsätta att växa för att skapa ett vidare intresse hos institutionella investerare. / The Swedish real estate market has taken off in recent years. The growing market has attracted an increasing number of new actors to the real estate industry. This promotes new alternatives to traditional financing, such as crowdfunding. Currently crowdfunding models is used to invest mostly by private individuals invest in crowdfunding models. This paper examines the incentives of institutional investors to invest in crowdfunding.  Information have been gathered from six interviews with representatives from different institutions. While the attitude towards the new funding option crowdfunding has proved to be positive, there are many factors that prevent the institutions from investing. Above all, it is the lack of liquidity in the investment, trust of the project developers &amp; crowdfunding platform, as well as the project volumes that limit the incentive/will to invest in crowdfunding projects. Crowdfunding within real estate in Sweden is still very new and therefore needs to continue to grow to create a wider interest in institutional investors.

Detta arbete syftar till att empiriskt undersöka om institutionella investerare tar hänsyn till sociala medier vid värdering av finansiella tillgångar samt hur dessa investerare generellt värderar företag. Vi har valt att undersöka det här eftersom värdering är en komplicerad process som kan leda till markant skilda värderingar av samma företag. Processen innehåller en rad parametrar att analysera och värdesätta och vi önskar att se hur branschen ser till en relativt ny parameter som är en stor del av generationen födda på 90-talet och framåts vardag, sociala medier.   För att göra detta har vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer med personer som är erfarna inom området värdering i syftet att se hur de personer som dagligen arbetar med värdering ser på frågan. Vi valde att genomföra arbetet med en kvalitativ metod eftersom vi anser de person som är bäst förberedda att svara på frågan är de som är aktiva inom branschen idag. Genom intervjuerna kom vi fram till sociala medier idag inte har någon påverkan på värdering av finansiella tillgångar men att det har en påverkan på priset. Dock enbart på kortsiktigt perspektiv och på grund av det långsiktiga investeringsperspektivet som de institutionella investerarna vi har intervjuat använder får sociala medier ingen chans att påverka. Vi har med det här arbetet skapat en bild av hur institutionella investerare ser på sociala medier i relation finansmarknaden samt gett en klar av hur de värderar företag generellt. Vi hoppas att med det här arbetet inspirera framtida studenter till att fortsätta forska inom detta spännande ämnet. / This thesis aims to empirically investigate whether institutional investors take social media into account when valuing financial assets and how these investors generally value companies. We have chosen to investigate this because valuation is a complicated process that can lead to noticeably different valuations of the same company. The process contains a number of parameters to analyze and evaluate and we want to see how the industry views a relatively new parameter, social media, that is a large part of everyday life for the generation born in the 90s and onwards. To do this, we have chosen to conduct semi-structured interviews with people who are experienced in the field of valuation in order to see how the people who work with valuation on a daily basis view the issue. We chose to carry out the thesis using a qualitative method because we believe the people who are best prepared to answer the questions that we are asking are the people who are active in the industry today. Through the interview we came to the conclusion that social media today has no effect on the valuation of financial assets but that it has an effect on the price. However, social media only impacts the stock price in the short-term and due to the long-term perspective that the institutional investors that we have interviewed use, social media has no chance to influence the price in a way that would matter to them. With this thesis we have created a picture of how institutional investors view social media in relation to the financial market and provide a clear understanding of how they value companies in general. We hope that this thesis will inspire future students to continue research on this exciting subject.

Uppsatsen undersöker om institutionella investerare nettosäljer innan meddelande om inställd utdelning och om detta beror på asymmetrisk information. Urvalet för studien är företag på Nasdaq OMX Stockholms huvudlistor som har ställt in kontantutdelning under perioden 2004–2018. Studien finner att institutionella investerare nettosäljer under två kvartal innan informationen om inställd utdelning offentliggjorts och att detta troligen beror på asymmetrisk information. Studien visar även att företagsvärdet för de observerade företagen minskar innan meddelande om inställd utdelning. / The paper examines if institutional investors are net sellers prior to dividend omission announcements and if this is due to asymmetric information. By studying companies listed on Nasdaq OMX Stockholm’s main list during the period 2004-2018, we find that institutional investors are net sellers during two quarters prior to dividend omission announcements and that this is likely due to asymmetric information. The study also shows that the market value of the observed companies decreases prior to dividend omission announcements.

Bakgrund - Den finansiella sektorn har en viktig funktion i omställningen mot ett merhållbart samhälle, där institutionella investerare genom hållbara investeringar kan ha storbetydelse för den hållbara utvecklingen. Samtidigt har hållbarhet också fått en störrebetydelse för institutionella investerare i deras beslut om investeringar. Att göra enhållbarhetsbedömning av potentiella investeringsobjekt har därför blivit en vanligtförekommande handling under institutionella investerares investeringsbeslutsprocess. Syfte - Syftet med rapporten är att skapa förståelse för hur investerare i svenskainvestmentbolag och riskkapitalbolag bedömer företagets hållbarhet inför investeringsbeslut. Metod - Studiens empiriska material har insamlats genom kvalitativa semistruktureradeintervjuer med investerare i svenska investmentbolag och riskkapitalbolag. Därefter har entematisk analysmetod tillämpats för att identifiera, beskriva och analysera teman i detinsamlade empiriska materialet. Resultat - Studiens resultat har visat att det finns ett flertal hållbarhetsrelaterade faktorer somtas i beaktande vid investerares hållbarhetsbedömning av företag. Dessa faktorer är (1) Hållbarhetsengagemang hos portföljföretagets företrädare, (2) Portföljföretagets medvetenhetinom hållbarhetsområdet, (3) Portföljföretagets strategi kopplat till hållbarhet, (4) Portföljföretagets hållbarhetsrelaterade kommunikation, (5) Portföljföretagets internakompetens inom hållbarhetsområdet, (6) Hållbarhetsfunktionens placering i portföljföretaget, (7) Portföljföretagets egen riskbedömning med avseende på hållbarhet och (8) Efterföljandeav hållbarhetsrelaterade regleringar, internationella riktlinjer och certifieringar. Vidare harframkommit att investerare vid bedömningen av företagets hållbarhet tar hänsyn till olikaobjekts- och kontextberoende faktorer, såsom företagets ålder, mognad, storlek, land,branschtillhörighet och företagets riskfylldhet. Slutligen har studiens resultat visat attbetydelsen av hållbarhet i investerares investeringsbeslutsprocess i hög utsträckning skiljersig beroende på investerarens investeringshorisont, investeringsstrategi och tillvägagångssättför hållbara investeringar. Forskningsbegränsningar - Att den empiriska studien endast innefattar investerare i svenskainvestmentbolag och riskkapitalbolag, kan ses som en begränsning. Författarna gjorde dockett aktivt val att inrikta studien mot den svenska kontexten, vilket därmed innebär att deegenskaper som kännetecknar den svenska finansmarknaden, måste tas i beaktande i studiensresultat. Nyckelord - Institutionella investerare, Investeringsbeslutsprocess, Hållbara Investeringar,Signalering, Hållbarhetssignaler / Background - The financial sector has an important function in the transition towards a moresustainable society, where institutional investors through sustainable investments can have agreat impact on sustainable development. Sustainability has also become more important forinstitutional investors in their investment decisions. Making a sustainability assessment ofpotential investment objects has therefore become a common act during institutionalinvestors’ investment decision-making process. Purpose - The purpose of the report is to create an understanding of how investors in Swedish investment companies and venture capital companies assess the company’ssustainability before investment decisions. Method - The study’s empirical material has been collected through qualitativesemi-structured interviews with investors in Swedish investment companies and venturecapital companies. Further, a thematic analysis method has been applied to identify, describeand analyze themes in the collected empirical material. Findings - The results of the study have shown that there are several sustainability-relatedfactors that are taken into account when investors assess the sustainability of companies.These factors are (1) Sustainability commitment of the portfolio company’s representatives,(2) The awareness in the area of sustainability within the portfolio company, (3) The strategylinked to sustainability within the portfolio company, (4) The sustainability-relatedcommunication within the portfolio company, (5) The internal competence in the area ofsustainability within the portfolio company, (6) The location of the sustainability in theportfolio company, (7) The portfolio company’s own risk assessment with regard tosustainability and (8) Following sustainability-related regulations, international guidelinesand certifications. Furthermore, it has emerged that when assessing the company’ssustainability, investors take into account various object- and context-dependent factors, suchas the company’s age, maturity, size, country, industry and the company’s riskiness. Finally,the results of the study have shown that the importance of sustainability in investors’investment decision-making process differs to a large extent depending on the investor’sinvestment horizon, investment strategy and approach to sustainable investment. Research limitations - The fact that the empirical study only includes investors in Swedishinvestment companies and venture capital companies can be seen as a limitation. However,the authors made an active choice to focus the study on the Swedish context, which thusmeans that the characteristics that characterize the Swedish financial market must be takeninto account in the study's results. Keywords - Institutional Investors, Investment Decision Process, Sustainable Investments,Signaling, Sustainability Signals