<p>I denna studie har företags aktieutdelning i form av direktavkastning undersöktsi förhållande till majoritetsägarens skattesituation. En utvald grupp av företagfrån Stockholmsbörsen under åren 1985‐2000 har undersökts. Datamaterialetinnehåller cirka 1800 företagsår. Det som skiljer olika investerargrupper åt ärbland annat skatten på utdelning och kapitalvinster. Syftet med studien är attundersöka om majoritetsägarens incitament att undvika skatt påverkarutdelningsbeloppet.Tillvägagångssättet blir därför att undersöka problemet medpaneldataregressioner med företagsspecifika effekter.Resultatet som framkommer av denna studie visar att utdelningen inte ändrasmed majoritetsägarens identitet, det vill säga om investerare är privatpersonereller institutioner.</p>

I denna studie har företags aktieutdelning i form av direktavkastning undersöktsi förhållande till majoritetsägarens skattesituation. En utvald grupp av företagfrån Stockholmsbörsen under åren 1985‐2000 har undersökts. Datamaterialetinnehåller cirka 1800 företagsår. Det som skiljer olika investerargrupper åt ärbland annat skatten på utdelning och kapitalvinster. Syftet med studien är attundersöka om majoritetsägarens incitament att undvika skatt påverkarutdelningsbeloppet.Tillvägagångssättet blir därför att undersöka problemet medpaneldataregressioner med företagsspecifika effekter.Resultatet som framkommer av denna studie visar att utdelningen inte ändrasmed majoritetsägarens identitet, det vill säga om investerare är privatpersonereller institutioner.

Sedan år 2005 är det obligatoriskt för publika aktiebolag i Europa att följa IFRS (International Financial Reporting Standards). Inom detta regelverk ingår redovisningen av garantireserver. Redovisning av garantier grundas till stor del på företagets egna uppskattningar och skapar därför en möjlighet till manipulation. Syftet med denna undersökning är att studera publika, svenska aktiebolags hantering av garantireserver och huruvida de nyttjas till manipulation genom att jämna ut resultat alternativt sända information till marknaden. Undersökningens resultat visar att flertalet företag inte följer de krav på hur redovisning av garantireserver ska ske enligt IFRS. Bland de företag som redovisar sina garantireserver enligt rådande standard ges indikationer på att reserverna ur ett längre perspektiv används till resultatmanipulation i form av resultatutjämning.

Problembakgrund/frågeställning/syfte: Ju mindre ett företag är, i desto mindre utsträckning utsätts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets värde finns. Vidare är små företag i högre grad utsatta för finansiella påfrestningar, då de generellt sett är mindre konkurrenskraftiga än större och mer väletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas på informationsasymmetri, dock tar teorin inte hänsyn till att informationsasymmetrin är högre ju mindre företaget är. Pecking-order teorin menar alltså att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. Då en hög informationsasymmetri leder till större svårigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek. Denna studie avser därför undersöka vilka skillnader som föreligger i finansieringsbeteende mellan små, medelstora och stora bolag och därmed hur väl pecking-order teorin efterföljs, samt att utröna vilka variabler som har en inverkan på dessa skillnader. Målet är att öka förståelsen hos investerarna för pecking-order teorins innebörd, och därmed öka förståelsen för företagens finansieringsval, vilket bör leda till en mer korrekt värdering av aktien. Teori: Utgångspunkten i uppsatsen är pecking-order teorin, och då teori om informationsasymmetri och signalering ligger till grund för denna, redogörs även dessa. Uppsatsen tar även upp finansiell flexibilitet och finansieringsteori. Metod: Studien är genomförd utifrån kvantitativ metod. Nasdaq OMX Stockholm utgör populationen och urvalet består av 19 små, 22 medelstora och 19 stora företag där årsredovisningsdata under perioden 2003-2007 ligger till grund. Statistiska tester har genomförts för att utröna vilka variabler som kan ha en inverkan på eventuella skillnader. Empiri/Analys/Slutsats: Empirin visar att skillnader föreligger mellan bolagsgrupperna och att pecking-order teorin överlag har en låg förklaringsgrad. Skillnaderna ligger i huruvida externt kapital anskaffats och i vilken ordning denna anskaffning skett. Pecking-order teorins förklaringsgrad ökar med bolagens storlek, men generellt sett är denna relativt låg. Utifrån detta konkluderar författarna att pecking-order teorin inte förklarar företagens finansieringsbeteende.

Nasdaq OMX Stockholms stadigvarande positiva utveckling kan resultera i ett dyrare, mindre attraktivt, aktiepris och förorsaka beslut om att genomföra en aktiesplit. I den här uppsatsen undersöks, genom en eventstudie, om annonsering och genomförande av aktiesplit ger upphov till överavkastning för bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2004- 2014. I följande eventstudie har bolag kategoriserats efter börsvärde för att åskådliggöra om det föreligger skillnader i överavkastning beroende på bolagsstorlek. Vidare har vinst per aktie efter genomförd aktiesplit och förändring i handelsvolym använts som förklarande variabler till överavkastning. Resultatet visar att överavkastning sker för småbolag vid annonsering av aktiesplit och för det totala antalet bolag vid genomförande av aktiesplit, där även en tilltagen handelsvolym observerats.

Aggressivitet är ett vanligt förekommande beteende hos många arter och kan signaleras via både vokalisering och visuella signaler. Beteendet kan grunda sig i exempelvis dominans, konkurrens om en partner eller på att individen försvarar en resurs eller ett revir. För omkring 15 000 år sedan domesticerades vargar Canis lupus, vilket resulterade i underarten hund Canis familiaris och genom ett gediget avelsarbete finns det idag över 400 godkända hundraser. I Sverige finns det omkring 300 aktiva ledarhundar i tjänst och varje år utbildas runt 40 nya hundar som ska komma att arbeta med en ledarhundsförare. Syftet med denna studie var att se i vilken frekvens och på vilket sätt som ledarhundar för synskadade blir störda när de är i tjänst ute i det offentliga rummet dvs. på allmän plats. För att inhämta data utfördes en enkätundersökning där 18 ledarhundsförare beskrev en till två typsituationer av störningar från andra hundar som uppkommer i ledarhundens arbete. Närmare 90 procent av ledarhundsförarna angav att en eller flera störningar inträffat, där utfall var den vanligaste typen av störning följt av aktiv lek och attacker. Majoriteten av de utsatta ledarhundarna i denna studie var hanar av rasen labrador retriever. Ett flertal av ledarhundarna fick psykiska och/eller fysiska skador i samband med störningen, vilket ledde till att de fick tas ur tjänst tillfälligt. Angreppen kan ha grundat sig i bristande kommunikation då ledarhunden var i tjänst och fokuserad på sin uppgift. Resultaten baserades på ett begränsat antal svarande, vilket medför att resultaten kanske inte är representativa för hur situationen ser ut för Sveriges ledarhundar överlag men de indikerar på att problem med störningar finns. Denna studie är den första i sitt slag att utföras i Sverige och lämnar plats åt ytterligare forskning på området. / Aggression is a common behavior among many species and can be signaled through both vocalization and visual signals. The behavior may be based on dominance, competition for a partner or because the individual defends a resource or a territory. Around 15 000 years ago the wolf Canis lupus was domesticated, which resulted in the subspecies dog Canis familiaris and through an extensive breeding program there are currently over 400 recognized breeds. In Sweden there are about 300 active guide dogs in service and every year around 40 new dogs are trained, that will come to work for a guide dog owner. The aim of this study was to see to which frequency and in what way guide dogs for the visually impaired are disturbed when they are on duty out in public places. In order to collect data a survey was conducted, where 18 guide dog owners described one to two typical situations of disturbance from other dogs, which occurs when the guide dog are on duty. Nearly 90 percent of the guide dog owners reported that one or more disturbance had occurred, where lunges was the most common type of disturbance followed by active play and attack. The majority of the affected guide dogs in this study were males of the breed Labrador retriever. Several of the guide dogs got mental and/or physical injuries due to the disturbance and had to be taken out of duty temporarily. The attacks may have been based on a lack of communication between the dogs. The results are based on a limited sample, therefore they may not be representative of the situation for the entire Swedish guide dog population but it is possible to sense a problem. This study is the first of its kind to be carried out in Sweden and leaves room for further research.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ”going concern” och när revisorerna utfärdar ”going concern” varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende. Vår studie syftar till att kartlägga revisorernas träffsäkerhet när det gäller ”going concern” för svenska aktiebolag som har gått i konkurs. Vidare identifierar och kategoriserar vi hur ”going concern” varningar har formulerats. Vi utgick från material som vi fick från samhällsvetenskapliga institutionen på Mittuniversitetet i Sundsvall och som innehöll uppgifter från kronofogden beträffande juridiska personer i Sverige som försatts i konkurs av tingrätten under januari till augusti 2010. Vi kodade uppgifter från företagens årsredovisningar som visar att revisorerna har låg träffsäkerhet (16 procent) gällande ”going concern” varningar. När revisorerna ifrågasätter fortlevnaden, är tydligt formulerade varningar i majoritet. I den kategorin är underkategorin med formuleringar enligt revisionsstandard 570 i majoritet. Sammanfattningsvis visar både tidigare forskning och våra resultat att revisorerna har låg träffsäkerhet beträffande bedömning av ”going concern”. Om bedömning av ”going concern” skall ligga kvar hos revisorerna föreslår vi på basis av våra resultat att revisionsstandard 570 bör vara tvingande att använda. / Over the last decade, there have been several scandals which have sparked debate about the audit profession. Stakeholders believe that the auditors have not performed their job in a professionally correct way, when they questioned the viability of companies that subsequently went bankrupt. Previous research has shown that the auditors have poor accuracy when assessing the "going concern" and when auditors issue 'going concern' warning they formulate them in different ways. The auditing standard 570 found a formulation that auditors should use, but the formulations are affected by auditor competence and independence. Our study aims to identify auditors' accuracy in terms of "going concern" for Swedish companies that have gone bankrupt. Furthermore, we identify and categorize how "going concern" warnings have been formulated. We began with the materials we received from the Social Sciences at Mid Sweden University in Sundsvall, which contained information from the enforcement officer concerning legal persons in Sweden who has been declared bankrupt by the District Court from January to August 2010. We coded data from companies' annual reports that show that the auditors have low success rates (16 percent) regarding "going concern" warnings. When the auditors question the viability, are clear warnings in the majority. In that category is the category with the formulations according to the audit standard 570 in majority. In summary, both previous research and our findings that the auditors have low accuracy on the evaluation of "going concern". If the assessment of the "going concern" shall remain with the auditors, we propose on the basis of our results that the auditing standard 570 should be mandatory to use.

Denna uppsats presenterar resultaten av det första fältexperimentet – ett korrespondenstest – som studerat huruvida personer som signalerar framtida föräldraledighet diskrimineras i rekryteringsprocessen. Syftet var att undersöka om personer som signalerar framtida föräldraledighet i sin jobbansökan diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Syftet var dessutom att undersöka om de jobbsökandes kön och yrke (mans- eller kvinnodominerat) hade någon betydelse i sammanhanget. Fiktiva jobbansökningar (N = 960) skickades ut inom två olika yrken, lokalvårdare och lastbilschaufför. Vi fann ett starkt stöd för att jobbsökande som signalerar om framtida föräldraledighet diskrimineras i termer av färre erhållna positiva svar från arbetsgivarna. Jobbsökande som inte signalerade framtida föräldraledighet erhöll dubbelt så många positiva svar från arbetsgivarna än jobbsökande som signalerade det. Vi fann också att män diskrimineras i större utsträckning än kvinnor när de signalerar om framtida föräldraledighet, ett resultat drivet av effekterna i det mansdominerade yrket. Detta tyder på att både den jobbsökandes kön och yrket påverkar storleken på diskrimineringen. Dessa resultat belyser behovet av åtgärder på arbetsmarknaden för att säkerställa att diskrimineringen mot personer som signalerar framtida föräldraledighet elimineras. / This study presents the results of the first correspondence test field experiment that examined hiring discrimination against individuals signaling future parental leave. The purpose was to study whether individuals who signal future parental leave in their job applications are discriminated against in the Swedish labor market. We also wanted to examine if the applicants’ gender and occupation (male or female dominated) is of importance in this context. Fictitious job applications (N = 960) were sent out in two different occupations, cleaner and truck driver. We found strong evidence of discrimination against applicants who signaled parental leave in the future. The magnitude of discrimination is large: applicants who did not signal future parental leave received twice as many positive responses from the employers than applicants who did. We also found that discrimination against men was larger than against women, mainly driven by the effects in the male-dominated occupation. This indicates that both applicants’ gender and occupation affect the size of the discrimination. These results highlight the need for measures in the labor market to ensure that the discrimination against individuals who signal future parental leave is eliminated.

Abstract This study aims to show how the company management reasons when it comes to underpricing IPO´s. In the market climate of today more and more companies are listed on the stock exchange and the business press is constantly reporting about highly increasing stock values. This validates the current interest of the subject and the importance of finding the underlying reasons of the decisions made. Interviews have been conducted with three newly listed companies, who all had a high initial price increase, and with their underwriters. Thanks to the underwriters we have been able to triangulate the empirical data provided by the companies. Therefore we could also put the motives and reasoning’s of the company management into words. What the study has shown is that founders have the ambition to develop the company further, rather than to conduct the IPO in order to cash out from the business as suggested in the theories. The choices they make in the form of lock up agreements, pre-IPO call options and rights offerings will signal long-term commitment and market interest regarding the company. This can build an amount of trust towards the investors and the demand for risk compensation in the shape of underpricing will be lowered. Committed investors will establish consensus in the market and others will follow in their footsteps, creating an information cascade. As a consequence, IPOs rarely are moderately subscribed but rather very over- or undersubscribed. Small price changes can therefore make the difference between a successful and an unsuccessful IPO. Because of this, the company is forced to underprice in order to create more attractive circumstances even though the market climate is good. / Sammanfattning Studiens mål är att belysa hur företagsledningar strategiskt resonerar om underprissättning vid börsintroduktion. I rådande marknadsklimat noteras fler och fler bolag där branschpress ständigt rapporterar om kraftigt stigande initiala aktiekurser. Detta gör ämnet aktuellt och intressant att undersöka bakomliggande faktorer kring. Intervjuer har gjorts med tre nyligen börsintroducerade bolag som haft en kraftig initial kursstigning, samt deras finansiella rådgivare. Tack vare den finansiella rådgivaren har vi kunnat triangulera empirin från bolagen och därmed kunnat sätta ord på bakomliggande resonemang och motiv till underprissättningen. Det studien visat är att företagsledningen har ambitionen att driva bolaget vidare mot tillväxt snarare än att sälja ut till marknaden för snabb avkastnings skull, vilket hävdats i teorier. Besluten dessa fattar i form av lock up-avtal, teckningsoptioner och teckningsförbindelser kommer leda till signaler om långsiktighet och intresse kring bolaget. På så vis kan ett förtroendekapital byggas mot investerarna och kompensationskrav i form av underprissättning minskar från dessa. Engagerade investerare kommer skapa konsensus på marknaden och övriga kommer följa i deras steg vilket skapar en informationskaskad. På grund av detta blir sällan börsintroduktioner medeltecknade utan snarare mycket över- eller undertecknade. Marginella prisändringar kan därför göra skillnaden mellan en lyckad och misslyckad börsintroduktion. Detta gör att bolaget tvingas skapa mer attraktiva förhållanden för investerarna genom underprissättning trots ett gynnsamt börsklimat.

Insynshandel kan beskrivas som en signaleringsmekanism till alla investerare på marknaden. Marknaden agerar på signaleringen genom att behålla, köpa eller sälja aktien där insynshandel nyligen skett. Investerarnas agerande kan leda till att prissättningen förändras vid publicering av insynshandel. Tidigare forskning visar på att insynspersoner är bättre informerade än marknaden och på så vis kan uppnå abnormal avkastning. Investerare kan på så vis även generera överavkastning genom att följa insynshandel i bolag. För att insynshandel ska ha ett signaleringsvärde till marknaden krävs att det finns en informationsasymmetri mellan insynsperson och marknaden. Ominformationsasymmetrin är hög bör insynshandel ge information som underlättar vid investeringsbeslut samt minska obalansen av tillgång på information. Denna studie undersöker insynshandel på Small Cap och om huruvida det finns ett positivt samband mellan storlek på insynstransaktioner och marknadens prissättning vid publicering av insynshandel. Vidare undersöks om transaktionstyp har betydelse för prissättningen. För att kunna identifiera marknadens prissättning har ett eventfönster på sju dagar skapats och utgår från dagen då en insynstransaktion blir publik. För att analysera studiens data har statistiska tester genomförts. Studiens resultat visar att det inte kan statistiskt säkerställas ett positivt samband mellan transaktionsstorlek och prisförändring, sett till hela eventfönstret på sju dagar. Vid vidare analys upptäcktes en diskrepans under dagen då insynstransaktioner publiceras. Vid publicering finns det ett signifikant samband mellan storlek på insynstransaktioner och prissättning. Även transaktionstyp har betydelse för prissättningen. Köptransaktioner genererar en högre avkastning än säljtransaktioner. Resultatet bidrar med att exemplifiera hur marknaden prissätter ny information i form av insynshandel omedelbart.