Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som syftar till att undersöka småföretagare och deras användning av crowdfunding. Under studien så har även de digitala plattformarnas perspektiv tagits med. De teorierna som undersökningen utgår ifrån är finansiella gapet, informationsassymmetri, pecking order teori och finansiella tillväxtcykeln. Studien har även beskrivit andra traditionella finansieringsformer utöver crowdfunding. Fyra respondenter som representerar sina företag som verkar i mat och dryckes branschen har intervjuats och även två digitala plattformar har deltagit i undersökningen. Studiens resultat visar att crowdfunding är ett finansiering alternativ som gynnas av mikroföretag när de har svårt att finansiera sig. Det finns ingen tydlig förklaring bakom valet mellan lån och andelsbaserad crowdfunding. Studien kommer också fram till att crowdfunding är ett hjälpmedel för företag i början av sin uppväxt, då andra traditionella finansieringsalternativ kan vara mer lämpliga ju mer företaget växer.

Problembakgrund/frågeställning/syfte: Ju mindre ett företag är, i desto mindre utsträckning utsätts det för granskning, vilket leder till att mindre information och analyser om företagets värde finns. Vidare är små företag i högre grad utsatta för finansiella påfrestningar, då de generellt sett är mindre konkurrenskraftiga än större och mer väletablerade företag. Pecking-order teorin avser att förklara företags finansieringsbeteende och grundas på informationsasymmetri, dock tar teorin inte hänsyn till att informationsasymmetrin är högre ju mindre företaget är. Pecking-order teorin menar alltså att alla bolag, oavsett storlek, bör uppvisa samma finansieringsbeteende. Då en hög informationsasymmetri leder till större svårigheter att anskaffa vissa typer av externt kapital, borde skillnader föreligga i kapitalanskaffning mellan bolag med olika storlek. Denna studie avser därför undersöka vilka skillnader som föreligger i finansieringsbeteende mellan små, medelstora och stora bolag och därmed hur väl pecking-order teorin efterföljs, samt att utröna vilka variabler som har en inverkan på dessa skillnader. Målet är att öka förståelsen hos investerarna för pecking-order teorins innebörd, och därmed öka förståelsen för företagens finansieringsval, vilket bör leda till en mer korrekt värdering av aktien. Teori: Utgångspunkten i uppsatsen är pecking-order teorin, och då teori om informationsasymmetri och signalering ligger till grund för denna, redogörs även dessa. Uppsatsen tar även upp finansiell flexibilitet och finansieringsteori. Metod: Studien är genomförd utifrån kvantitativ metod. Nasdaq OMX Stockholm utgör populationen och urvalet består av 19 små, 22 medelstora och 19 stora företag där årsredovisningsdata under perioden 2003-2007 ligger till grund. Statistiska tester har genomförts för att utröna vilka variabler som kan ha en inverkan på eventuella skillnader. Empiri/Analys/Slutsats: Empirin visar att skillnader föreligger mellan bolagsgrupperna och att pecking-order teorin överlag har en låg förklaringsgrad. Skillnaderna ligger i huruvida externt kapital anskaffats och i vilken ordning denna anskaffning skett. Pecking-order teorins förklaringsgrad ökar med bolagens storlek, men generellt sett är denna relativt låg. Utifrån detta konkluderar författarna att pecking-order teorin inte förklarar företagens finansieringsbeteende.

<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.</p><p>Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.</p><p>Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.</p><p>Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen. Variabeln lönsamhet har en negativ korrelation med skuldsättning i båda branscherna. Omsättningstillväxten har en negativ korrelation med skuldsättning för tjänstebranschen, och en positiv korrelation inom fastighetsbranschen. Skattefördelarna har inte någon signifikant betydelse.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna. Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar. Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp. Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna. Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen. Variabeln lönsamhet har en negativ korrelation med skuldsättning i båda branscherna. Omsättningstillväxten har en negativ korrelation med skuldsättning för tjänstebranschen, och en positiv korrelation inom fastighetsbranschen. Skattefördelarna har inte någon signifikant betydelse.

Det låga ränteläget som råder i samhället har skapat möjligheter för svenska företag att finansiera sig genom att emittera företagsobligationer. Obligationslån har under senare år blivit en allt vanligare finansieringsform och har i viss utsträckning ersatt traditionella banklån. Studien undersöker marknadsreaktionerna när ett börsnoterat svenskt företag annonserar om en obligationsutgivning och om företagsspecifika faktorer kan påverka eventuella marknadsreaktioner. För att undersöka marknadens reaktioner vid meddelande om obligationsutgivning användes en eventstudie där icke-finansiella svenska börsnoterade bolag under åren 2000-2015 undersöktes. Resultaten av eventstudien kan inte visa att det sker en marknadsreaktion i perioden före eller i samband med att en obligationsemittering offentliggörs. Däremot sker en negativ marknadsreaktion i perioden efter meddelandet. Vidare indikerar studien på att företagens storlek och bransch, men inte andelen materiella tillgångar och förändring i skuldsättningsgrad, kan påverka hur stark reaktionen blir.

<p><strong>Bakgrund och</strong><strong> problem </strong>Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket<strong> </strong>bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar. Förändringar i utdelningar talar om företagets finansiella ställning men förklarar inte varför företag ger ut utdelningar enligt Black (1996).<strong> </strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Syfte </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och utdelningar inom fastighetsbolag, samt om de utvalda indikatorerna påverkar utdelningar respektive skuldsättningsgraden.</p><p><strong>Avgränsning </strong>Studien omfattar svenska börsnoterade fastighetsbolag på Stockholmsbörsen som är kategoriserade i segmenten large cap samt mid cap. Tidsramen för undersökningen är mellan 2002-2007.</p><p><strong>Metod </strong>I undersökningen användes en kvantitativ samt en kvalitativ ansats. Kvantitativ data samlades in från fastighetsbolagens årsredovisningar för att beräkna de berörda variablerna som ingick i de statistiska beräkningarna. Spridningsdiagram utformades för att ta reda på hur de olika indikatorerna förhåller sig till skuldsättningsgraden och utdelningsandel. Därefter utfördes en multipel regressions analys och en korrelationsanalys för att undersöka om eventuella samband kan bekräftas. Kvalitativa data baseras på en surveyundersökning där telefonintervjuer genomfördes med syftet att få en djupare förståelse kring fastighetsbolagens resoneringar i val av kapitalstruktur samt utdelningspolicy.</p><p><strong>Resultat och<em> </em>slutsats </strong>Undersökningen resulterade i att ingen av förklaringsvariablerna påverkade skuldsättningsgraden och utdelningar. I och med det kan vi säkerställa att det inte finns något statistiskt signifikant samband, det vill säga att kapitalstrukturen inte påverkar fastighetsbolagens utdelningar. Andra faktorer som fastighetsbolagen beaktar vid bestämmande av utdelningspolicy samt finansieringsmedel är aktieägare, kapitalstruktur och konjunkturläget.</p><p> </p>

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar. Förändringar i utdelningar talar om företagets finansiella ställning men förklarar inte varför företag ger ut utdelningar enligt Black (1996). Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och utdelningar inom fastighetsbolag, samt om de utvalda indikatorerna påverkar utdelningar respektive skuldsättningsgraden. Avgränsning Studien omfattar svenska börsnoterade fastighetsbolag på Stockholmsbörsen som är kategoriserade i segmenten large cap samt mid cap. Tidsramen för undersökningen är mellan 2002-2007. Metod I undersökningen användes en kvantitativ samt en kvalitativ ansats. Kvantitativ data samlades in från fastighetsbolagens årsredovisningar för att beräkna de berörda variablerna som ingick i de statistiska beräkningarna. Spridningsdiagram utformades för att ta reda på hur de olika indikatorerna förhåller sig till skuldsättningsgraden och utdelningsandel. Därefter utfördes en multipel regressions analys och en korrelationsanalys för att undersöka om eventuella samband kan bekräftas. Kvalitativa data baseras på en surveyundersökning där telefonintervjuer genomfördes med syftet att få en djupare förståelse kring fastighetsbolagens resoneringar i val av kapitalstruktur samt utdelningspolicy. Resultat och slutsats Undersökningen resulterade i att ingen av förklaringsvariablerna påverkade skuldsättningsgraden och utdelningar. I och med det kan vi säkerställa att det inte finns något statistiskt signifikant samband, det vill säga att kapitalstrukturen inte påverkar fastighetsbolagens utdelningar. Andra faktorer som fastighetsbolagen beaktar vid bestämmande av utdelningspolicy samt finansieringsmedel är aktieägare, kapitalstruktur och konjunkturläget.

This study aims to search for a relationship between enterprise value and capital structure. It specifically targets the Swedish stock market OMXS small cap, observing 48 companies listed on the market between the years 2014-2019. The methodology used is a multiple regression analysis with the dependent variable being the enterprise value and the independent variable being the debt to equity ratio along with five other mediating variables.  The result of the analysis show a statistically significant but negative relation between enterprise value and debt to equity ratio, generating evidence supporting the pecking order theory. / Denna studie syftar till att undersöka om det finns en relation mellan företagsvärde och kapitalstruktur. Urvalet för studien är bolag noterade på Stockholmsbörsen OMXS small cap, där 48 bolag identifierats mellan åren 2014-2019. Metoden som applicerats för att undersöka denna studie är en multipel regressionsanalys där den beroende variabeln är företagets värde och den oberoende variabeln är skuldsättningsgraden samt ytterligare fem oberoende variabler.   Regressionsresultatet visar på ett statistiskt signifikant samband mellan företagsvärde och skuldsättningsgrad som även är negativt, vilket genererar bevis som stöder pecking order teorin.

Purpose: The thesis purpose is to, with regards to relevant theories, explain how the variables industry affiliation, growth, uniqueness and tangiability affect modern, swedish firms capital structure. Method: A quantitative method along with a deductive approach has been used to make this study. Multiple regression analysis has been applied in order to identify statistical relationships between various variables. Conclusion: The empirical results can only to a certain degree confirm what the theories are claiming. The statistical relationship the growth, profitability, uniqueness in a firm has with leverage is negative. Moreover, tangibility turned out to have a positive relationship to leverage, which coincides with said theories. / Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relevanta teorier förklara hur variablerna lönsamhet, branschtillhörighet, tillväxt, unikhet och tillgångsstruktur påverkar svenska bolags kapitalstruktur. Metod: En kvantitativ metod med deduktiv ansats har använts för att möjliggöra denna studie. Multipel regressionsanalys har tillämpats för att statistiskt kunna identifiera samband mellan olika variabler. Slutsats: Resultatet stämmer nästan genomgående med teoriernas antaganden. Sambandet mellan tillväxt, lönsamhet, unikhet mot skuldsättningen är negativt. Det visade sig dessutom att det finns ett positivt samband mellan tillgångsstruktur och skuldsättningsgrad, vilket stämmer med vad teorierna hävdar.

Since the beginning, it was Modigliani and Miller ́s theorem which initiated the capital structure aspect to finance. Capital structure explains in its essence the relationship between equity and leverage within a company. It also illustrates how the company has financed their business historically. Year 2013 Sweden imposed a reduction on its corporation tax from 26,3 percent to 22 percent. This study's purpose is to capture the impacts on listed firms on Stockholmsbörsen Large cap list and try to distinguish similarities and differences from the two time periods with well-established capital structure variables. Before and after the reduction in the corporate taxation. The conclusion is that firms are less likely to use leverage to finance their growth after the reduction in the corporation tax and are more prone to finance their growth with retained earnings preferably. However statistically no significant explanation can be done by the well-known capital structure variables.