Abstract This study aims to show how the company management reasons when it comes to underpricing IPO´s. In the market climate of today more and more companies are listed on the stock exchange and the business press is constantly reporting about highly increasing stock values. This validates the current interest of the subject and the importance of finding the underlying reasons of the decisions made. Interviews have been conducted with three newly listed companies, who all had a high initial price increase, and with their underwriters. Thanks to the underwriters we have been able to triangulate the empirical data provided by the companies. Therefore we could also put the motives and reasoning’s of the company management into words. What the study has shown is that founders have the ambition to develop the company further, rather than to conduct the IPO in order to cash out from the business as suggested in the theories. The choices they make in the form of lock up agreements, pre-IPO call options and rights offerings will signal long-term commitment and market interest regarding the company. This can build an amount of trust towards the investors and the demand for risk compensation in the shape of underpricing will be lowered. Committed investors will establish consensus in the market and others will follow in their footsteps, creating an information cascade. As a consequence, IPOs rarely are moderately subscribed but rather very over- or undersubscribed. Small price changes can therefore make the difference between a successful and an unsuccessful IPO. Because of this, the company is forced to underprice in order to create more attractive circumstances even though the market climate is good. / Sammanfattning Studiens mål är att belysa hur företagsledningar strategiskt resonerar om underprissättning vid börsintroduktion. I rådande marknadsklimat noteras fler och fler bolag där branschpress ständigt rapporterar om kraftigt stigande initiala aktiekurser. Detta gör ämnet aktuellt och intressant att undersöka bakomliggande faktorer kring. Intervjuer har gjorts med tre nyligen börsintroducerade bolag som haft en kraftig initial kursstigning, samt deras finansiella rådgivare. Tack vare den finansiella rådgivaren har vi kunnat triangulera empirin från bolagen och därmed kunnat sätta ord på bakomliggande resonemang och motiv till underprissättningen. Det studien visat är att företagsledningen har ambitionen att driva bolaget vidare mot tillväxt snarare än att sälja ut till marknaden för snabb avkastnings skull, vilket hävdats i teorier. Besluten dessa fattar i form av lock up-avtal, teckningsoptioner och teckningsförbindelser kommer leda till signaler om långsiktighet och intresse kring bolaget. På så vis kan ett förtroendekapital byggas mot investerarna och kompensationskrav i form av underprissättning minskar från dessa. Engagerade investerare kommer skapa konsensus på marknaden och övriga kommer följa i deras steg vilket skapar en informationskaskad. På grund av detta blir sällan börsintroduktioner medeltecknade utan snarare mycket över- eller undertecknade. Marginella prisändringar kan därför göra skillnaden mellan en lyckad och misslyckad börsintroduktion. Detta gör att bolaget tvingas skapa mer attraktiva förhållanden för investerarna genom underprissättning trots ett gynnsamt börsklimat.

In this thesis we have investigated if there is a risk premium on residential properties with presumption rent in comparison to the other two rental systems, individually-set rent and utility rent. The method chosen was a qualitative method and therefore six interviews were conducted with real estate professionals with at least ten years of experience, five real estate companies and one real estate consultancy company. From the interviews, evidence was found that there are pros and cons regarding the different Swedish rental systems and how it affects an investment on a property. However, investors seem to put more weight on initial rent levels and the expected rental growth. Vacancy risk is considered almost insignificant for investors due to the shortage in residential properties in Sweden. The analysis showed that the initial yield does differ between the rental systems. This is due to the difference in expected rental growth over the investment period. For an investment of 20 years presumption rent is the best alternative. Risks were discussed in the interviews and that every risk associated with each rental system were considered in the calculation. According to the simulations, identified risks affect the calculation which adds a risk premium that should be taken into consideration by the investors. / I denna uppsats har vi undersökt om hyresfastigheter med presumptionshyra behöver en riskkompensation gentemot de två andra hyressystemen, bruksvärdeshyra och egensatt hyra. Uppsatsen är en kvalitativ studie och sex intervjuer har genomförts, fem med fastighetsbolag och en men ett fastighetskonsultbolag. Från intervjuerna gick det att identifiera fördelar och nackdelar med det olika hyressystemet och hur de påverkar en fastighetsinvestering i en hyresfastighet. Från intervjuerna framgick att investerare förlitar sig mer på initiala hyresnivåer och förväntad hyrestillväxt under investeringsperioden. Vakansrisken anses vara mer eller mindre obetydlig för en fastighetsinvesterare givet dagens marknadsläge med den bostadsbrist som finns i Sverige. Analysen påvisade att det finns en skillnad i direktavkastningskravet mellan de olika hyressystem. Denna skillnad beror på skillnaden i förväntad hyrestillväxt över investeringsperioden. För en investering på 20 år är presumptionshyra det bästa alternativet då den får högst kalkylränta. Risker diskuterades i intervjuerna och varje risk förknippad med hyressystemen beaktades i kalkylerna. Enligt simuleringarna påverkar de identifierade riskerna kalkylerna vilket adderar en riskpremie som bör beaktas av investerarna.

Med fler än en miljon omkomna i trafikolyckor världen över varje år är trafiksäkerhet ett ständigt aktuellt område. Studier på deprimerade patienter har visat att negativ sinnesstämning medför försämrad körförmåga. Dessa effekter är i hög grad outforskade och det är därför viktigt att undersöka om de förekommer även vid en mildare grad av nedstämdhet, så kallad dysfori, vilket i så fall skulle innebära att negativ sinnesstämning i likhet med trötthet och alkoholpåverkan utgör en allvarlig trafikfara. För att bättre förstå hur sinnesstämning påverkar körförmåga är det dock också relevant att undersöka om dysfori kan bidra till riskkompensation, det fenomen som inträffar när människor kompenserar för säkerhetsförändringar genom ett förändrat riskbeteende. I denna uppsats beskrivs en del av en körsimulatorstudie kring dysfori och bilkörning, där syftet var att undersöka om dysfori kan vara en orsak till riskkompensation. 15 studenter vid Linköpings universitet delades upp i en testgrupp med dysforiska försöksdeltagare (N = 5) och en kontrollgrupp (N = 10) med hjälp av Major Depression Inventory, ett instrument för att diagnostisera depression. Dessa fick sedan genomföra en körning i simulatorn Desktop T&D där time headway, time to collision, genomsnittshastighet och antal omkörningar mättes för de olika grupperna för att undersöka förekomsten av riskkompensation. Resultatet visade att inga signifikanta skillnader kunde observeras för något av måtten. Riskkompensation har i många studier visat sig vara ett komplext fenomen att undersöka och ett flertal metodologiska problem förelåg, särskilt på grund av svårigheten att mäta risk i en simulator med god validitet. Det är dock viktigt att fortsatta undersökningar görs för att bättre förstå riskkompensation, samt att fenomenet beaktas som en tänkbar inverkande faktor i framtida studier av körförmåga.