Despite regulatory efforts of the Occupational Safety and Health Administration (OSHA), 104 cases of nonfatal occupational illnesses and injuries (OIIs) per 10,000 full-time workers required time away from work in 2015. Although OII rates in private and public sectors are high, the rates among state and local government agencies were over 50% higher than private sector rates in 2015, especially in the healthcare industry. OIIs can lead to reduced organizational productivity and performance. Guided by the leader member exchange theory (LMXT) and risk homeostasis theory (RHT), the purpose of this single case study was to explore effective strategies that supervisors in a government agency in the mid-Atlantic region of the United States use to reduce OIIs. Data were collected from face-to-face semistructured interviews with 8 purposefully selected supervisors who had reduced OIIs and the review of company documents. Data were analyzed using inductive coding of phrases, word frequency searches, and theme identification. Four themes emerged: managing employee risk-taking behaviors reduced OIIs, communicating the importance of safety with employees decreased OIIs, having high-quality relationships with employees reduced and mitigated OIIs, and continuous education and training reduced OIIs. Both the LMXT and RHT were essential in exploring the role that education and training played in reducing OIIs. Findings may provide government agencies with valuable information that may lead to a healthier and safer work environment, increased productivity and profitability, and healthier lifestyles inside and outside of the workplace.

<p>Vi gör dagligen bedömningar av risker i situationer av alla de slag. Trafiken är en av de situationer där riskbedömningar är särskilt viktiga och hur korrekt bedömningen blir beror på hur vi upplever riskerna, vilket i hög grad varierar från person till person. Hypotesen i detta examensarbete är: Kvinnliga bilister upplever större subjektiv risk i trafiken än manliga bilister. Undersökningen av hypotesens giltighet utfördes med hjälp av intervjuer av 20 män och kvinnor. Frågorna syftade till att ta reda på deltagarnas subjektiva upplevelser av trafikrisker. Resultaten pekade på att det finns en tendens till skillnad i hur de båda könen upplever risker i trafiken. Kunskap om hur kvinnor och män upplever risker i trafiken är användbara för att göra olika trafiksituationer säkrare och därmed minska antalet olyckor. Ännu ett steg i denna strävan är att undersöka hur stressfaktorer påverkar riskuppfattningen i en trafiksituation.</p>

Vi gör dagligen bedömningar av risker i situationer av alla de slag. Trafiken är en av de situationer där riskbedömningar är särskilt viktiga och hur korrekt bedömningen blir beror på hur vi upplever riskerna, vilket i hög grad varierar från person till person. Hypotesen i detta examensarbete är: Kvinnliga bilister upplever större subjektiv risk i trafiken än manliga bilister. Undersökningen av hypotesens giltighet utfördes med hjälp av intervjuer av 20 män och kvinnor. Frågorna syftade till att ta reda på deltagarnas subjektiva upplevelser av trafikrisker. Resultaten pekade på att det finns en tendens till skillnad i hur de båda könen upplever risker i trafiken. Kunskap om hur kvinnor och män upplever risker i trafiken är användbara för att göra olika trafiksituationer säkrare och därmed minska antalet olyckor. Ännu ett steg i denna strävan är att undersöka hur stressfaktorer påverkar riskuppfattningen i en trafiksituation.

Abstract Young drivers between the ages of 15 and 24 are overrepresented in automobile crash statistics worldwide. Despite the common assumption that young drivers are more at risk of crashing than older drivers due to inexperience, age appears to be the main factor influencing crash risk, even after experience has been taken into account. It is possible that young drivers are involved in a high number of crashes because of their risk-taking tendencies. Accident involvement is not so much influenced by errors and lapses by the driver, but by the willingness to commit driving violations intentionally. However, studies that attempted to measure the risk-taking tendencies of drivers have so far used mainly self-report questionnaires, which are limited in their ability to predict real-world behaviour. This thesis used a new behavioural measure of risk-taking known as the Balloon Analogue Risk Task (BART). In this task, participants engage in computer simulation where a balloon is pumped in order to accumulate money, but when the balloon is pumped too high it explodes, and the money that could have been gained is lost. A group of 50 male drivers were the participants of this study, and these were separated into three age groups: adolescents, aged 16-17, young adults, aged 20-21, and older adults, aged 25 years and over. In addition to the BART, the participants answered a series of questionnaires that focused on risk-related constructs, such as impulsiveness and subjective risk assessment, as well as driving attitudes and intentions. The expectation was that younger drivers would be shown to have greater risk-taking tendencies than older drivers. The results showed that the BART showed no relationship with either driving attitude scores (apart from a small correlation with attitudes towards close following), or any of the self-reported measures of risk. The other self-report risk measures, however, showed many correlations with various aspects of driving attitudes and intentions. Over age groups, the level of impulsiveness was found to decrease, and the attitudes became less in favour of taking physical risks. Adolescents were also found to be more approving of using a cell phone while driving, and of overtaking in risky circumstances. They had greater intentions to commit violations in the future, and were more likely to get a thrill from driving. The failure of the BART to reveal any significant findings may have been because so far it has only been shown to correlate with self-reported real-world behaviour, and not so much with attitudes and risk-related constructs. The other suggestion of this thesis was that the BART does not simulate risk-taking in the truest sense because there are no specific negative consequences for risk taking, only the removal of a possible benefit. The finding of greater risk taking in adolescent drivers was discussed in relation to Risk Homeostasis Theory and Problem Behaviour Theory, with a focus on how age-related factors might influence driver risk taking. As further discussed, these age-related factors might include the effect of incomplete brain development, the motives for driving, and the lifestyle of the individual.

Klimatförändringar är en komplex risk som innebär nya utmaningar för dagens och framtidens riskhantering. Översvämningsrisken ökar i takt med att skyfall och kraftiga regn blir mer frekventa samtidigt som havsnivåerna stiger. Att samhällen klimatanpassas är av största vikt med tanke på att utsläppsnivåerna fortsätter att öka och en klimatförändring vid det här laget är oundviklig. I städer världen över syns en trend där tidigare industrihamnar omvandlas till områden med vattennära bebyggelse. För att hantera översvämningsrisken är det vanligt att olika typer av översvämningsskydd byggs, till exempel vallar och dammar. Forskning visar att sådana typer av skydd tenderar att leda till minskad riskuppfattning och en slags falsk trygghet som leder till ökad exploatering i översvämningshotade områden. Detta påverkar samhällens resiliens negativt och kan leda till förödande konsekvenser om skydden ger vika. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur klimatanpassningsåtgärder för översvämningar påverkar samhällens resiliens och att undersöka relationen mellan hantering av översvämningsrisk och utveckling av bebyggelse i urban miljö. Avsikten är att detta ska kunna stödja framtida utformande av klimatanpassningsåtgärder för att göra dem så ändamålsenliga som möjligt. Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie av Arvika kommuns hantering av översvämningsrisk. Empirin består av utvalda dokument från kommunen samt intervjuer med representanter från räddningstjänst, länsstyrelse och myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Materialet bearbetas med hjälp av innehållsanalys och kopplas till teorier kring resiliens och riskhomeostas. I resultatet framgår att kunskapen kring översvämningsrisk innan en stor översvämning i kommunen var bristfällig och att översvämningsrisk dittills prioriterats bort i kommunens riskinventering. Efter händelsen har kunskapen ökat, samverkan mellan aktörer har förbättrats och arbetssätten hos räddningstjänsten har förändrats. Intervjuerna visar att synen på översvämningsskyddets påverkan på resiliensen är övervägande positiv och att skyddet ses möjliggöra för exploatering i stadens hamnområde, men att detta är behäftat med en viss osäkerhet. / Climate change is a complex risk that entails new challenges for risk management. The risk of flooding increases as sea levels rise and rainfall and heavy rain become more frequent. The adaptation of communities to climate change is of the utmost importance, given that emission levels continue to increase and climate change at this stage is inevitable. In cities around the world, there is a trend where former industrial ports are being transformed into areas with waterfront buildings. To manage the risk of flooding different types of flood protection are built, for example levees, dikes and dams. Research shows that such types of protection tend to lead to reduced risk perception and a false sense of security which in turn results in increased exploitation of flood-threatened areas. This has a negative effect on the resilience of societies and can lead to devastating consequences should the protection break. The aim of the study is to contribute to knowledge about how climate adaptation measures for floods affect community resilience and to investigate the relationship between flood risk management and the development of buildings in urban environments. The intention is that the findings of this study can work as support in future design of climate adaptation measures to make them more efficient. The study is carried out as a qualitative case study of Arvika municipality's management of flood risk. Data are collected from key municipal documents and semi-structured interviews with representatives from the communal emergency service, the county administrative board and The Swedish Civil Contingencies Agency. The material is divided into categories with the help of qualitative content analysis and are later discussed using theories about resilience and risk homeostasis. The results show that the knowledge about flood risk before a major event in the municipality was deficient and that the risk of flooding up to that point had been neglected in the municipality's risk inventory. After the incident, the knowledge has increased, collaboration between actors has improved and the working methods of the emergency service have changed. The interviews show that the view of the flood protection's impact on resilience is predominantly positive and that the protection is seen as enabling exploitation in the city's port area, but that this is subject to a certain degree of uncertainty.

Med fler än en miljon omkomna i trafikolyckor världen över varje år är trafiksäkerhet ett ständigt aktuellt område. Studier på deprimerade patienter har visat att negativ sinnesstämning medför försämrad körförmåga. Dessa effekter är i hög grad outforskade och det är därför viktigt att undersöka om de förekommer även vid en mildare grad av nedstämdhet, så kallad dysfori, vilket i så fall skulle innebära att negativ sinnesstämning i likhet med trötthet och alkoholpåverkan utgör en allvarlig trafikfara. För att bättre förstå hur sinnesstämning påverkar körförmåga är det dock också relevant att undersöka om dysfori kan bidra till riskkompensation, det fenomen som inträffar när människor kompenserar för säkerhetsförändringar genom ett förändrat riskbeteende. I denna uppsats beskrivs en del av en körsimulatorstudie kring dysfori och bilkörning, där syftet var att undersöka om dysfori kan vara en orsak till riskkompensation. 15 studenter vid Linköpings universitet delades upp i en testgrupp med dysforiska försöksdeltagare (N = 5) och en kontrollgrupp (N = 10) med hjälp av Major Depression Inventory, ett instrument för att diagnostisera depression. Dessa fick sedan genomföra en körning i simulatorn Desktop T&amp;D där time headway, time to collision, genomsnittshastighet och antal omkörningar mättes för de olika grupperna för att undersöka förekomsten av riskkompensation. Resultatet visade att inga signifikanta skillnader kunde observeras för något av måtten. Riskkompensation har i många studier visat sig vara ett komplext fenomen att undersöka och ett flertal metodologiska problem förelåg, särskilt på grund av svårigheten att mäta risk i en simulator med god validitet. Det är dock viktigt att fortsatta undersökningar görs för att bättre förstå riskkompensation, samt att fenomenet beaktas som en tänkbar inverkande faktor i framtida studier av körförmåga.

Die Risikohomeostasistheorie (RHT) ist ein formales Konzept zur Erklärung menschlichen Verhaltens im Straßenverkehr bei verändertem Unfallrisiko. Vor dem Hintergrund des gegenwärtigen Standes der Ökonometrie weisen die Untersuchungen zur RHT mittels langer Zeitreihen einige Schwächen auf. Im folgenden wird versucht, diese Schwächen einerseits mit dem Stationaritätskonzept der Ökonometrie und andererseits mit einer auf Dummyvariablen basierenden Methode zu beheben. Gleichzeitig wird die Theorie einem neuerlichen Test auf ihre Gültigkeit hinsichtlich der Unfallsituation im Straßenverkehr in Deutschland unterzogen. Die Arbeit nimmt Bezug erstens auf die Wirksamkeit von Regulierungsmaßnahmen (hier: Verschärfung der Gurtanlegepflicht) und zweitens auf die Wirkungen der deutschen Wiedervereinigung. Beiden Ereignissen wird nach der RHT keine Wirkung zugesprochen. Die Ergebnisse der Analysen unterstützen die Thesen der RHT nur schwach. Sie belegen, daß konsequente und mit Strafandrohung belegte Regulierungsmaßnahmen entgegen dem Postulat der Risikohomeostasisthese eine stark positive Wirkung auf die Unfallsituation besitzen. Außerdem werden die komplexen Entscheidungsprozesse von Verkehrsteilnehmern im Kontext mehrerer theoretischer Konzepte untersucht. Es zeigt sich, das Theorien zur Beschreibung individuellen Verhaltens unter Unsicherheit sehr gut geeignet sind, tatsächliches Verhalten von Verkehrsteilnehmern zu erklären. / Risk homeostasis theory (RHT) is a behavioural theory of risk taking in road traffic. So far, most of the published papers concerning RHT and long time series are based on econometric methods which are not very well suited for this purpose. We propose here to address the issue using instead the econometric concept of stationarity and a concept based on dummy variables. We then test the RHT with German traffic accident data and specifically analyze compulsory traffic safety measures (the penalty for not using seat belts) as well as the effects of German reunification. Both are ineffective according to RHT. Our results, found by using several risk measures, show only weak evidence for RHT. Contrary to RHT, we can show that compulsory safety measures combined with penalties had a strict positive effect on the road traffic accident risk. We also develop a solution which focuses on the complex decision-making process of an individual in road traffic. This is done within the context of several theories explaining individuals decision-making under uncertainty. There we can show that these theoretical concepts are very well suited to explain actual behavior of road users.

Bakgrund: Globalt sett är översvämningar, näst efter stormar, den naturfara som orsakar mest ekonomisk skada. Inom Europeiska unionen (EU) fick översvämningar ett ökat fokus efter att Europa under 2002 drabbades av stora översvämningar. Mot denna bakgrund lanserades i oktober 2012 det EU-finansierade projektet STAR-FLOOD. Projektet mynnade ut i en guidebok för hur översvämningsrisker kan hanteras. I guideboken, skriven av Raadgever m.fl. (2016) rekommenderas en blandning av strategier (diversifiering), för hanteringen av översvämningsrisker. Inom EU har översvämningsrisker traditionellt hanterats genom fysiska skydd, vilket bara är en av flera strategier. I Sverige hanteras översvämningar främst i den akuta fasen och genom privata försäkringar. Översvämningsskydd har först på senare tid fått allt större betydelse för hur översvämningar hanteras i Sverige, något som kan exemplifieras genom den vall som ska byggas på Falsterbonäset i Vellinge kommun i sydvästra Skåne. Det finns en paradox med den typen av strukturella översvämningsskydd och det är att skydden faktiskt kan öka översvämningsrisken. Paradoxen kallas för levé-effekten och innebär att strukturella översvämningsskydd kan leda till en falsk trygghet hos dem som bor i det skyddade området. En diversifierad strategi för hantering av översvämningsrisker kan däremot minska risken för att levé-effekten uppstår. Syfte: Att studera i vilken mån en diversifierad strategi kan spåras i fallet med det planerade översvämningsskyddet på Falsterbonäset. Metod: En beskrivande fallstudie av hur översvämningsrisker från havet hanteras på Falsterbonäset. Materialet har i huvudsak samlats in genom kvalitativa intervjuer som sedan analyserats med riktad kvalitativ innehållsanalys. Som komplement till intervjuerna har även annat material analyserats, främst kommundokument. Den teori som studien grundas på är levé-effekten och teorin om riskhomeostas. Resultat: Mot bakgrund av guideboken skriven av Raadgever m.fl. (2016) är det möjligt för Vellinge kommun att vidta fler strategier för att minska sannolikheten för och konsekvenserna av översvämningar på Falsterbonäset. Exempelvis hade det varit möjligt att begränsa utvecklingen i det skyddade området och ställa tydliga krav på plushöjder för nybyggnation. Samtidigt har kommunens strategi aldrig varit så diversifierad som nu med anledning av det kommande översvämningsskyddet. Avslutningsvis finns det vissa indikationer på att en levé-effekt kan uppstå. / Background: In a global perspective are floods, after storms, the natural hazard that causes the most economic damage. Within the European Union (EU), floods gained increased focus after Europe was hit by major floods in 2002. Because of this, the EU-funded project STAR-FLOOD was launched in October 2012. Among other things, the project resulted in a guidebook for how flood risks can be managed. The guidebook, written by Raadgever et.al. (2016), recommends a mix of strategies (diversification) for the management of flood risks. Within the EU, flood risks have traditionally been managed through structural protection, being just one of several strategies. In Sweden, floods are managed mainly in the acute phase and through private insurance. Flood protection has recently become increasingly important for how floods are handled in Sweden, which can be exemplified by the levee that is to be built on Falsterbonäset in Vellinge municipality in Skåne. However, there is a paradox with this type of structural flood protection, and it is that these can increase the risk of flooding. The paradox is called the levee effect and means that structural flood protection can lead to a false sense of security in those who live in the protected area. A diversified strategy for managing flood risks can reduce the risk of the levee effect. Purpose: Study to which extent a diversified strategy can be traced in the case of structural protection that is planned structural on Falsterbonäset. Method: A descriptive case study of how flood risks from the sea are managed on Falsterbonäset. The material has mainly been collected through qualitative interviews which have then been analysed with a directed qualitative content analysis. As a complement to the interviews, other material has also been analysed, mainly municipal documents. The theory on which the study is based, is the levee effect and the theory of risk homeostasis. Results: Based on the guidebook by Raadgever et.al. (2016), it is possible for Vellinge municipality to do more to reduce the probability and the consequences of floods on Falsterbonäset. For example, it would have been possible to limit the development in the protected area and set clear requirements for heights for new buildings. At the same time, the municipality's strategy has never been as diversified as it is now, due to the forthcoming flood protection. However, there are some indications of conditions for a levee effect to occur.

Die Risikohomeostasistheorie (RHT) ist ein formales Konzept zur Erklärung menschlichen Verhaltens im Straßenverkehr bei verändertem Unfallrisiko. Vor dem Hintergrund des gegenwärtigen Standes der Ökonometrie weisen die Untersuchungen zur RHT mittels langer Zeitreihen einige Schwächen auf. Im folgenden wird versucht, diese Schwächen einerseits mit dem Stationaritätskonzept der Ökonometrie und andererseits mit einer auf Dummyvariablen basierenden Methode zu beheben. Gleichzeitig wird die Theorie einem neuerlichen Test auf ihre Gültigkeit hinsichtlich der Unfallsituation im Straßenverkehr in Deutschland unterzogen. Die Arbeit nimmt Bezug erstens auf die Wirksamkeit von Regulierungsmaßnahmen (hier: Verschärfung der Gurtanlegepflicht) und zweitens auf die Wirkungen der deutschen Wiedervereinigung. Beiden Ereignissen wird nach der RHT keine Wirkung zugesprochen. Die Ergebnisse der Analysen unterstützen die Thesen der RHT nur schwach. Sie belegen, daß konsequente und mit Strafandrohung belegte Regulierungsmaßnahmen entgegen dem Postulat der Risikohomeostasisthese eine stark positive Wirkung auf die Unfallsituation besitzen. Außerdem werden die komplexen Entscheidungsprozesse von Verkehrsteilnehmern im Kontext mehrerer theoretischer Konzepte untersucht. Es zeigt sich, das Theorien zur Beschreibung individuellen Verhaltens unter Unsicherheit sehr gut geeignet sind, tatsächliches Verhalten von Verkehrsteilnehmern zu erklären. / Risk homeostasis theory (RHT) is a behavioural theory of risk taking in road traffic. So far, most of the published papers concerning RHT and long time series are based on econometric methods which are not very well suited for this purpose. We propose here to address the issue using instead the econometric concept of stationarity and a concept based on dummy variables. We then test the RHT with German traffic accident data and specifically analyze compulsory traffic safety measures (the penalty for not using seat belts) as well as the effects of German reunification. Both are ineffective according to RHT. Our results, found by using several risk measures, show only weak evidence for RHT. Contrary to RHT, we can show that compulsory safety measures combined with penalties had a strict positive effect on the road traffic accident risk. We also develop a solution which focuses on the complex decision-making process of an individual in road traffic. This is done within the context of several theories explaining individuals decision-making under uncertainty. There we can show that these theoretical concepts are very well suited to explain actual behavior of road users.

Background: The rise in global temperatures and the general effect of climate change, contributes to an increased flooding risk. Especially in communal safety work for Gothenburg and Karlstad, flood managing is high up on the priority list. The high level of threat that these two cities experience, is given by the fact that they are surrounded by water. The countermeasures that have taken place, must live up to the concept of sustainable development, since the primary cause of floods is climate change which has extremely long-time references. These strategies have to adapt for risks with broad time-frameworks, but this might generate other consequences of their own. This never-ending cycle of risks is a paradox called levée-effect affects human behaviour on decision-making level and also in the general public. The levée-effect causes people to feel a false sense of security behind a countermeasure for and will consequently lead to a lowered preparedness for it. Purpose: The purpose of this study is to delve into the communal work with floods countermeasures and how these reacts with the theory on the levée-effect. Method: The method used to complete this study is a case study of specific countermeasures used to protect vulnerable places in Gothenburg and Karlstad from floods. The primary data collection has been in the form of interviews with relevant personnel from the two cities and their respective county administrative. As a complement to the interviews, a thorough content analysis of relevant communal documents has been made for the purpose of strengthen or deny the interviews.  Results: Based on the results of the analysis, the two cities have been adapting according to a long time-references for the purpose of counter act the effects of climate change. This causes other kinds of problems though, since too long of a time-reference will cause peoples risk-awareness to be affected and the levée-effect to further show its effects. For example, society can feel way to comfortable and safe behind a countermeasure from a risk, that their preparedness towards it will lower consequently. Conclusion: From the discussion of the study’s result, more than one conclusion can be drawn. Both Gothenburg and Karlstad, with their flood countermeasures, live up to a sustainable development which relies on a good knowledge and climate awareness. There is more than one challenge identified with this strategy which can be partially attributed to conflicts between decision-makers and other players which also affects the sustainability and safety levels of the city. Another challenge can be partially attributed to a lowered preparedness as a result of the construction of countermeasures for flood-management.