Bakgrund: Globalt sett är översvämningar, näst efter stormar, den naturfara som orsakar mest ekonomisk skada. Inom Europeiska unionen (EU) fick översvämningar ett ökat fokus efter att Europa under 2002 drabbades av stora översvämningar. Mot denna bakgrund lanserades i oktober 2012 det EU-finansierade projektet STAR-FLOOD. Projektet mynnade ut i en guidebok för hur översvämningsrisker kan hanteras. I guideboken, skriven av Raadgever m.fl. (2016) rekommenderas en blandning av strategier (diversifiering), för hanteringen av översvämningsrisker. Inom EU har översvämningsrisker traditionellt hanterats genom fysiska skydd, vilket bara är en av flera strategier. I Sverige hanteras översvämningar främst i den akuta fasen och genom privata försäkringar. Översvämningsskydd har först på senare tid fått allt större betydelse för hur översvämningar hanteras i Sverige, något som kan exemplifieras genom den vall som ska byggas på Falsterbonäset i Vellinge kommun i sydvästra Skåne. Det finns en paradox med den typen av strukturella översvämningsskydd och det är att skydden faktiskt kan öka översvämningsrisken. Paradoxen kallas för levé-effekten och innebär att strukturella översvämningsskydd kan leda till en falsk trygghet hos dem som bor i det skyddade området. En diversifierad strategi för hantering av översvämningsrisker kan däremot minska risken för att levé-effekten uppstår. Syfte: Att studera i vilken mån en diversifierad strategi kan spåras i fallet med det planerade översvämningsskyddet på Falsterbonäset. Metod: En beskrivande fallstudie av hur översvämningsrisker från havet hanteras på Falsterbonäset. Materialet har i huvudsak samlats in genom kvalitativa intervjuer som sedan analyserats med riktad kvalitativ innehållsanalys. Som komplement till intervjuerna har även annat material analyserats, främst kommundokument. Den teori som studien grundas på är levé-effekten och teorin om riskhomeostas. Resultat: Mot bakgrund av guideboken skriven av Raadgever m.fl. (2016) är det möjligt för Vellinge kommun att vidta fler strategier för att minska sannolikheten för och konsekvenserna av översvämningar på Falsterbonäset. Exempelvis hade det varit möjligt att begränsa utvecklingen i det skyddade området och ställa tydliga krav på plushöjder för nybyggnation. Samtidigt har kommunens strategi aldrig varit så diversifierad som nu med anledning av det kommande översvämningsskyddet. Avslutningsvis finns det vissa indikationer på att en levé-effekt kan uppstå. / Background: In a global perspective are floods, after storms, the natural hazard that causes the most economic damage. Within the European Union (EU), floods gained increased focus after Europe was hit by major floods in 2002. Because of this, the EU-funded project STAR-FLOOD was launched in October 2012. Among other things, the project resulted in a guidebook for how flood risks can be managed. The guidebook, written by Raadgever et.al. (2016), recommends a mix of strategies (diversification) for the management of flood risks. Within the EU, flood risks have traditionally been managed through structural protection, being just one of several strategies. In Sweden, floods are managed mainly in the acute phase and through private insurance. Flood protection has recently become increasingly important for how floods are handled in Sweden, which can be exemplified by the levee that is to be built on Falsterbonäset in Vellinge municipality in Skåne. However, there is a paradox with this type of structural flood protection, and it is that these can increase the risk of flooding. The paradox is called the levee effect and means that structural flood protection can lead to a false sense of security in those who live in the protected area. A diversified strategy for managing flood risks can reduce the risk of the levee effect. Purpose: Study to which extent a diversified strategy can be traced in the case of structural protection that is planned structural on Falsterbonäset. Method: A descriptive case study of how flood risks from the sea are managed on Falsterbonäset. The material has mainly been collected through qualitative interviews which have then been analysed with a directed qualitative content analysis. As a complement to the interviews, other material has also been analysed, mainly municipal documents. The theory on which the study is based, is the levee effect and the theory of risk homeostasis. Results: Based on the guidebook by Raadgever et.al. (2016), it is possible for Vellinge municipality to do more to reduce the probability and the consequences of floods on Falsterbonäset. For example, it would have been possible to limit the development in the protected area and set clear requirements for heights for new buildings. At the same time, the municipality's strategy has never been as diversified as it is now, due to the forthcoming flood protection. However, there are some indications of conditions for a levee effect to occur.

Die Risikohomeostasistheorie (RHT) ist ein formales Konzept zur Erklärung menschlichen Verhaltens im Straßenverkehr bei verändertem Unfallrisiko. Vor dem Hintergrund des gegenwärtigen Standes der Ökonometrie weisen die Untersuchungen zur RHT mittels langer Zeitreihen einige Schwächen auf. Im folgenden wird versucht, diese Schwächen einerseits mit dem Stationaritätskonzept der Ökonometrie und andererseits mit einer auf Dummyvariablen basierenden Methode zu beheben. Gleichzeitig wird die Theorie einem neuerlichen Test auf ihre Gültigkeit hinsichtlich der Unfallsituation im Straßenverkehr in Deutschland unterzogen. Die Arbeit nimmt Bezug erstens auf die Wirksamkeit von Regulierungsmaßnahmen (hier: Verschärfung der Gurtanlegepflicht) und zweitens auf die Wirkungen der deutschen Wiedervereinigung. Beiden Ereignissen wird nach der RHT keine Wirkung zugesprochen. Die Ergebnisse der Analysen unterstützen die Thesen der RHT nur schwach. Sie belegen, daß konsequente und mit Strafandrohung belegte Regulierungsmaßnahmen entgegen dem Postulat der Risikohomeostasisthese eine stark positive Wirkung auf die Unfallsituation besitzen. Außerdem werden die komplexen Entscheidungsprozesse von Verkehrsteilnehmern im Kontext mehrerer theoretischer Konzepte untersucht. Es zeigt sich, das Theorien zur Beschreibung individuellen Verhaltens unter Unsicherheit sehr gut geeignet sind, tatsächliches Verhalten von Verkehrsteilnehmern zu erklären. / Risk homeostasis theory (RHT) is a behavioural theory of risk taking in road traffic. So far, most of the published papers concerning RHT and long time series are based on econometric methods which are not very well suited for this purpose. We propose here to address the issue using instead the econometric concept of stationarity and a concept based on dummy variables. We then test the RHT with German traffic accident data and specifically analyze compulsory traffic safety measures (the penalty for not using seat belts) as well as the effects of German reunification. Both are ineffective according to RHT. Our results, found by using several risk measures, show only weak evidence for RHT. Contrary to RHT, we can show that compulsory safety measures combined with penalties had a strict positive effect on the road traffic accident risk. We also develop a solution which focuses on the complex decision-making process of an individual in road traffic. This is done within the context of several theories explaining individuals decision-making under uncertainty. There we can show that these theoretical concepts are very well suited to explain actual behavior of road users.