Följande uppsats undersöker huruvida innehållet i jobbannonser predicerar etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att innehållet i jobbannonser spelar roll, både för den sökande och för arbetsgivaren, och att dessa ordval är kopplade till etnisk diskriminering. Uppsatsen använder data från ett fältexperiment där 4721 jobbansökningar skickades ut till olika jobbannonser. Fältexperimentet visar att sökande med utländska namn diskrimineras relativt sökande med svenska namn, även när de har identiska jobbansökningar. Denna data kombineras med en kvantitativ innehållsanalys av jobbannonserna, för att därigenom undersöka om utfallet i fältexperimentet påverkas av innehållet i jobbannonsen. Som sådan är studien den första att undersöka huruvida innehållet i jobbannonser påverkar etnisk diskriminering. Studien hittar att flera olika typer av innehåll i jobbannonser, såsom språkkrav och signaler om mångfald, både kan minska och öka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Resultatet går delvis i linje med tidigare studier på området, men det bidrar även med ny insikt om när och varför arbetsgivare diskriminerar. Implikationer för framtida forskning och innehållsanalys som metod för att undersöka etnisk diskriminering diskuteras.

Denna uppsats presenterar resultaten av det första fältexperimentet – ett korrespondenstest – som studerat huruvida personer som signalerar framtida föräldraledighet diskrimineras i rekryteringsprocessen. Syftet var att undersöka om personer som signalerar framtida föräldraledighet i sin jobbansökan diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Syftet var dessutom att undersöka om de jobbsökandes kön och yrke (mans- eller kvinnodominerat) hade någon betydelse i sammanhanget. Fiktiva jobbansökningar (N = 960) skickades ut inom två olika yrken, lokalvårdare och lastbilschaufför. Vi fann ett starkt stöd för att jobbsökande som signalerar om framtida föräldraledighet diskrimineras i termer av färre erhållna positiva svar från arbetsgivarna. Jobbsökande som inte signalerade framtida föräldraledighet erhöll dubbelt så många positiva svar från arbetsgivarna än jobbsökande som signalerade det. Vi fann också att män diskrimineras i större utsträckning än kvinnor när de signalerar om framtida föräldraledighet, ett resultat drivet av effekterna i det mansdominerade yrket. Detta tyder på att både den jobbsökandes kön och yrket påverkar storleken på diskrimineringen. Dessa resultat belyser behovet av åtgärder på arbetsmarknaden för att säkerställa att diskrimineringen mot personer som signalerar framtida föräldraledighet elimineras. / This study presents the results of the first correspondence test field experiment that examined hiring discrimination against individuals signaling future parental leave. The purpose was to study whether individuals who signal future parental leave in their job applications are discriminated against in the Swedish labor market. We also wanted to examine if the applicants’ gender and occupation (male or female dominated) is of importance in this context. Fictitious job applications (N = 960) were sent out in two different occupations, cleaner and truck driver. We found strong evidence of discrimination against applicants who signaled parental leave in the future. The magnitude of discrimination is large: applicants who did not signal future parental leave received twice as many positive responses from the employers than applicants who did. We also found that discrimination against men was larger than against women, mainly driven by the effects in the male-dominated occupation. This indicates that both applicants’ gender and occupation affect the size of the discrimination. These results highlight the need for measures in the labor market to ensure that the discrimination against individuals who signal future parental leave is eliminated.