Denna studie har undersökt om jobbannonser i den svenska mediebranschen är könskodade, och i så fall hur denna könskodning kommer till uttryck. Anledningen till att jag valde att studera mediebranschen är för att media är idag en stor del av mångas liv och har stor påverkan på oss och det samhälle vi lever i. Statistik visar på att mediebranschen är, likt den övriga svenska arbetsmarknaden segregerad både horisontellt och vertikalt, kvinnor och män arbetar inom olika områden och männen sitter oftare på ledande positioner. Jämställdhet är bland de största samhällsfrågorna vi har idag, därför är det intressant att undersöka hur en bransch som media arbetar med denna fråga. Tidigare forskning visar på att könskodade jobbannonser är vanligt förekommande vilket i sin tur påverkar vilka kandidater som söker tjänsterna, och har därmed effekt på könsfördelningen inom branscher. Studien består av en diskursanalys av 40 jobbannonser från kvinnodominerande och mansdominerade tjänster. Resultatet från studien visar på att könskodning är vanligt förekommande i jobbannonserna, och att när det kommer till tekniska tjänster är det mer vanligt med kvinnligt könskodade jobbannonser än manligt. Anledningen till detta kan vara att företag strävar efter att jämna ut könsfördelningen inom detta område. Resultatet visade också att vissa könskodade ord används betydligt mer frekvent än andra.

In this paper, I will study job-ads published in the newspaper Hallandsposten within the period 1915-1970. I will investigate whether job-ads can give information about changes in society from a gender perspective that can be useful when teaching history. To accomplish this I will conduct my study with gender-theory and through qualitative text analysis. The analysis was categorized into four themes: requested gender, age and corporeality, family relationships and ability or character. The results showed that changes in society are evident in job-ads within all categories. Most prominent was the changes in terms of how job-ads for women has been constructed throughout the period. In terms of the usefulness of teaching I came to the conclusion that job-ads are not the ideal teaching material compared to regular articles in the newspaper. However, with well-based questions job-ads can be efficient when teaching subjects such as: women’s history, labor history and other events that can be noted in job-ads.

Följande uppsats undersöker huruvida innehållet i jobbannonser predicerar etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att innehållet i jobbannonser spelar roll, både för den sökande och för arbetsgivaren, och att dessa ordval är kopplade till etnisk diskriminering. Uppsatsen använder data från ett fältexperiment där 4721 jobbansökningar skickades ut till olika jobbannonser. Fältexperimentet visar att sökande med utländska namn diskrimineras relativt sökande med svenska namn, även när de har identiska jobbansökningar. Denna data kombineras med en kvantitativ innehållsanalys av jobbannonserna, för att därigenom undersöka om utfallet i fältexperimentet påverkas av innehållet i jobbannonsen. Som sådan är studien den första att undersöka huruvida innehållet i jobbannonser påverkar etnisk diskriminering. Studien hittar att flera olika typer av innehåll i jobbannonser, såsom språkkrav och signaler om mångfald, både kan minska och öka etnisk diskriminering på arbetsmarknaden. Resultatet går delvis i linje med tidigare studier på området, men det bidrar även med ny insikt om när och varför arbetsgivare diskriminerar. Implikationer för framtida forskning och innehållsanalys som metod för att undersöka etnisk diskriminering diskuteras.

Sammanfattning Utformningen av en jobbannons och dess innehåll är ett viktigt verktyg för att att lyckas attrahera den rätta kandidaten för den utlysta tjänsten. Det finns få studier som syftar till att undersöka hur personen som läser en jobbannons tilltalas eller inte av dess innehåll. Denna kvantitativa studie är baserad på 100 enkätsvar som har analyserats för att besvara studiens syfte och frågeställningar om vad deltagarna finner tilltalande och inte i två olika jobbannonser samt vilka arbetsvärderingar som är viktiga i utvärderande av en jobbannons.  I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren i ämnet genom en bakgrund och tillbakablick på rekryteringsprocessens historia. Därefter följer en redogörelse för teorierna ELM, Signalteorin och lack of fit-teorin. Slutligen redogör vi för arbetsvärderingar och idealtypiska attityder till arbete. I metodavsnittet redogörs för datainsamling, urvalet, enkätens utformning och hur datan har bearbetats.  I studiens resultat och analys redovisas vad deltagarna har markerat som mest och minst tilltalande i de båda jobbannonserna. Här redovisas även för vad deltagarna har markerat som viktiga arbetsvärderingar.  Resultatet visar att de finns likheter mellan könen så väl som studieinriktingarna men också olikheter.  Det var vanligare bland de manliga deltagarna att markera de alternativ som syftade till utmaning och utveckling som de mest tilltalande alternativen och vanligare bland de kvinnliga deltagarna att markera de alternativ som syftade till mellanmänskliga relationer. Liknande tendenser gick att se mellan de studieinriktningar som är mer uppgiftsorienterade och  de som är mer människoorienterade. Den sammanfattande diskussionen sammanställer slutsatserna för att besvara frågeställningarna och studiens syfte. Avslutningsvis förs en diskussion gällande studiens för- och nackdelar och hur fortsatta forskningsfrågor skulle kunna se ut.

Studien har undersökt huruvida jobbannonser är könskodade utifrån språk och yrke. För att fylla en kunskapslucka i nuvarande forskning har studien fokuserats till jobbannonser som uttryckligen skriver att de strävar efter en jämn könsfördelning. Tidigare forskning visar att jobbannonser idag är det vanligaste sättet att påbörja rekryteringsprocessen på, vars utformning regleras i svensk lag för att förhindra diskriminering av bland annat kön. Resultatet av studien tyder på att språk i jobbannonser skiljer sig åt beroende på yrkeskategori, där ett maskulint språk oftast används i jobbannonser för mansdominerade yrken och feminint språk oftast för kvinnodominerade. Att de granskade jobbannonserna till störst del representerar kvinnodominerade eller mansdominerade yrken diskuteras höra samman med könssegregeringen på arbetsmarknaden. Maskulint språk utgör störst andel av jobbannonser i mansdominerade yrken och feminint språk en majoritet av kvinnodominerade yrken vilket leder till att könsstereotyper återskapas. I studien visas också hur egenskaper som efterfrågas i kvinnodominerade yrken är mer förknippade med en omhändertagande roll än egenskaper i mansdominerade yrken. Med resultatet som grund fastställs att kön tar sig uttryck genom språk i jobbannonser i form av egenskaper. Studien understryker det ansvar som ligger på personen som utformar jobbannonsen och poängterar ökad hänsyn till ordval. Ett förslag framåt ges gällande att egenskaper bör lämna plats åt mer detaljerade beskrivningar av önskvärda konkreta beteenden i jobbannonser.

Digitalisering är för närvarande ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Den digitala utvecklingen påverkar revisionsyrket vilket i sin tur påverkar revisorns roll. Med hänsyn till detta är det därför viktigt att studenter introduceras för digitalisering i ekonomiutbildningarna. Syftet med denna studie är att undersöka om ekonomutbildningarna omfattar de krav eller kvalifikationer som ställs på revisorer, avseende digitala kompetenser, av revisionsföretagen. Därmed formulerades följande forskningsfråga: Anpassar akademier sina utbildningar till de krav eller kvalifikationer, avseende digitala kompetenser, som efterfrågas av revisionsföretagen?Den forskningsansats som använts i studien är abduktion då studien växlat mellan teori och empiri. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys där en undersökning av officiella dokument gjorts. De undersökta dokumenten omfattar tolv jobbannonser från åtta olika revisionsföretag. Vidare har en undersökning på elva kursplaner/utbildningsplaner gjort vid nio olika lärosäten.Studiens syfte har fullföljts genom att undersöka jobbannonser, utbildningsplaner samt kursplaner. Ur jobbannonserna framkom det att kunskaper inom digitalisering är kvalificerande men inget krav. Studiens resultat påvisar att de flesta undersökta ekonomiutbildningar omfattar digitalisering i lärandet. Vidare kan det inte påvisas att omfattningen är tillräcklig för att bemöta de kvalifikationer som ställs på revisorer av de undersökta revisionsföretagen. Studien har bidragit till en ökad förståelse för de krav och kvalifikationer, avseende digitalisering, som de undersökta revisionsföretagen efterfrågar. Vidare har studien bidragit med att förtydliga hur de undersökta akademierna anpassar ekonomutbildningarna till digitalisering. / Digitalization is currently an ongoing topic in the audit industry. Digital developments affect the audit profession, which affects the auditor's role. It is therefore important that students get introduced to digitalization in economic programs. The purpose of this study is to investigate whether the economic programs include the requirements or qualifications imposed on auditors, regarding digital competencies, by the audit companies. The following research question was thus formulated: Do academies adapt their education to the requirements or qualifications, regarding digital competencies, that are required by the auditing companies?The research approach used in the study is abduction as the study alternated between theory and empiricism. The study is based on a qualitative content analysis where an examination of official documents has been made. The documents examined include twelve job advertisements from eight different audit companies. Furthermore, analysis of eleven course plans/education plans has been done at nine different academies.The purpose of the study has been completed by analyzing job advertisements, education plans and course plans. From the job advertisements it appeared that knowledge in digitalization is qualifying but not a requirement. The results of the study show that most of the examined economic programs include digitalization in the education. Furthermore, it cannot be concluded that the scope is sufficient to meet the qualifications imposed on auditors by the examined audited firms. The study has contributed to an increased understanding of the requirements and qualifications, regarding digitalization, that the examined audit firms demand. Furthermore, the study has contributed to clarify how the examined academies adapt economic programs to digitalization.

Denna uppsats undersöker hur genuskodade ord används i jobbannonser för mans- och kvinnodominerade yrken i en mellanstor kommun i Sverige. Tidigare forskning visar att genuskodade ord i jobbannonser kan påverka vem som söker till tjänsten och därmed bidra till att det överrepresenterade könet inom yrkeskategorin fortsätter rekryteras till tjänsten och att den ojämna könsfördelningen på arbetsplatsen upprätthålls. I studien analyserades totalt tjugosju jobbannonser från tre kvinnodominerade yrken (undersköterska, förskollärare och grundskollärare) och tre mansdominerade yrken (IT-specialist, systemutvecklare och tekniker) i en mellanstor kommun. Vid analys av annonserna användes kvantitativ innehållsanalys för att undersöka förekomsten samt jämföra antalet genuskodade ord i annonserna. Resultatet visade att fler jobbannonser är kvinnligt kodade och att vissa genuskodade ord förekom betydligt mer än andra. Resultatet visade också att genuskodade ord används på ett sätt som förstärker den traditionella manliga respektive kvinnliga samtalsstilen. Resultatet kan användas för att förstå hur språket i jobbannonser kan bidra till att förstärka eller bryta ner könsstereotyper på arbetsmarknaden.

Uppsatsen ämnar genomföra en teoriprövande analys av Ronald Ingleharts Evolutionary Modernization Theory. Den teoretiska begreppsramen gällande postmaterialismens påverkan på människors värderingar har applicerats på sex svenska jobbannonser med syfte att finna hur postmaterialismen gestaltas i annonserna. Tre av de studerade annonserna befinner sig inom arbetarsektorn och tre inom tjänstemannasektorn. Ingleharts postmaterialistiska teori har tolkats till att röra följande värderingar: individualism, eget ansvar, flexibilitet, tolerans, jämställdhet, nyfikenhet, emotionell intelligens, känslomässigt engagemang och en stark påverkan av digitalisering och teknik. Analysen har behandlat hur dessa värderingar gestaltas i det lingvistiska uttrycket, i form av diskursanalys. Vidare har analysen också bestått av en semiotisk analys av de visuella fenomen som annonserna använder för att marknadsföra tjänsten, vars resultat också har diskuterats i relation till Ingleharts värderingar. En sista, lite bredare, frågeställning som uppsatsen också har behandlat gäller huruvida annonsernas förmedlande av postmaterialismen påverkar uppfattningen om arbete. Resultatet av analysen kunde bekräfta Evolutionary Modernization Theorys relevans som en fungerande performativ teoriform men tog också fram resonemang för dess bristfälliga ostensiva funktion. Uppsatsen har också belyst huruvida postmaterialismen kan ha bidragit till minimerade skillnader mellan arbetssektorer och hur detta i förlängningen har påverkat sektorers, och individers, status.

Den här studien syftar på att undersöka huruvida innehållet i jobbannonser för chefspositioner från offentlig och privat sektor visar tecken på begränsningar samt diskriminering eller mångfald och inkludering. Arbetet är baserat på en kvalitativ analys av innehållet i 55 olika jobbannonser för chefspositioner både i offentlig och privat sektor. Syftet med undersökningen har varit att belysa vilka utmaningar och möjligheter upplevs av utrikesfödda akademiker som ansöker till chefspositioner i Sverige, med hjälp av tidigare forskning inom området och en teoretisk referensram som består av Ackers ojämlikhetssystem (2006), Elias och Scotsons teori om etablerade och outsiders (1999), teorier om diskriminering som lyftes fram av Phelps (1972) och Arrow (1973) samt Becker (1971). Studiens resultat visar att det förekommer både möjligheter och hinder som drabbar utrikesfödda akademiker på den svenska arbetsmarknaden. Möjligheterna återfinns framför allt i jobbannonser som tillhör den offentliga sektorn, medan begränsningarna förekommer i stor utsträckning i båda sektorer, dock oftare i den offentliga. / The present study aims to research whether the content of job ads for leadership positions from the public and the private sector include signs of limitations and discrimination or diversity and inclusion. The research is based on a qualitative analysis of the content in 55 different job ads for leadership positions from both the public and private sectors. The purpose of the study is to showcase the difficulties and the opportunities that foreign born academics are confronted with when applying to leadership roles in Sweden. The theoretical framework consists of Ackers theory of inequality regimes (2006), Elias and Scotsons theory of the established and the outsiders (1999), theories regarding discrimination put forward by Phelps (1972), Arrow (1973) and Becker (1971), as well as previous research in the field of diversity and discrimination. The results show that there are both opportunities and limitations that affect foreign born academics that compete on the Swedish labour market. The opportunities are mostly found in job ads that relate to the public sector, while the limitations are prevalent in both sectors, though they are nevertheless more frequent in the public sector.