<p>Konceptet med ubiquitous-miljöer går ut på att information ska vara tillgängligt när som helst, var som helst. Den här uppsatsen behandlade annonser i denna miljö och hade perspektivet utifrån konsumenten. Målet med uppsatsen var att ta reda på hur konsumenter upplever annonsering i dessa miljöer och hur de förhåller sig till integritetsfrågor samt vilka faktorer som är viktiga för att de ska uppskatta en annons. För att ta reda på detta användes ett ramverk om annonsering i ubiquitous-miljöer baserat på en artikel av Ranganathan och Campbell (2002). För att samla in data användes en onlineenkät som publicerades på Hallandspostens webbsida. Utifrån enkätens resultat kunde jag bland annat identifiera att respondenterna, överlag, var negativa till att lämna ut sina personliga uppgifter för att få skräddarsydd reklam. De ville heller inte bli positionsidentifierade, via sin mobiltelefon, för att få platsanpassad reklam i sina mobiltelefoner. Rabatt ansågs som det viktigaste i en annons.</p>

Konceptet med ubiquitous-miljöer går ut på att information ska vara tillgängligt när som helst, var som helst. Den här uppsatsen behandlade annonser i denna miljö och hade perspektivet utifrån konsumenten. Målet med uppsatsen var att ta reda på hur konsumenter upplever annonsering i dessa miljöer och hur de förhåller sig till integritetsfrågor samt vilka faktorer som är viktiga för att de ska uppskatta en annons. För att ta reda på detta användes ett ramverk om annonsering i ubiquitous-miljöer baserat på en artikel av Ranganathan och Campbell (2002). För att samla in data användes en onlineenkät som publicerades på Hallandspostens webbsida. Utifrån enkätens resultat kunde jag bland annat identifiera att respondenterna, överlag, var negativa till att lämna ut sina personliga uppgifter för att få skräddarsydd reklam. De ville heller inte bli positionsidentifierade, via sin mobiltelefon, för att få platsanpassad reklam i sina mobiltelefoner. Rabatt ansågs som det viktigaste i en annons.

Eftersom man från tidigare forskning, gjord av bland andra Erik Lindberg, Sofia Murhem och Göran Ulväng, kan se att det fanns en konflikt mellan ett ökande behov av att marknadsföra möbler och skråväsendets reglering av annonseringen så undersöks i denna uppsats hur annon-seringen förändrades i och med skråväsendets avskaffande 1846.Undersökningen inriktar sig på Stockholm under perioden 1840–1870 och använder Stock-holms Dagblad som huvudsaklig källa. Genom att jämföra annonserna för den del av möbel-försäljningen som berördes av annonsregleringen med den icke reglerade annonseringen för begagnade möbler samt utvalda annonser för andra typer av varor så kartläggs eventuella för-ändringar. Annonserna jämförs för månaderna april och oktober under 1840, 1855 och 1870.Undersökningen visar att det skedde en utveckling under perioden och att möbelannonserna 1870 var lättare att upptäcka i mängden, med tydligare rubriker och mer marknadsinriktade budskap. Utvecklingen gick dock långsamt och det skedde en tydlig tillbakagång 1855 då så gott som inga annonser för nytillverkade möbler förekom.Den annonsreglering som fanns under skråtiden tycks därmed ha fortsatt påverka marknads-föringen även efter att skråna hade avskaffats.

Vi har i vårat examensarbete tagit fram en e-marknadsplats i för Högskolan Dalarna. Marknadsplatsen är programmerad i asp.NET och vb.NET. Fram tills idag har skolans anslagstavlor använts flitigt för annonsering av, inte bara studentlitteratur, utan allt från pennor till bilar. Högskolan Dalarna har därför en önskan om att få en e-marknadsplats där studenter har möjlighet att annonsera.

Denna studie presenterar skånska internetanvändares attityder till webbtjänsten Flattr Plus samt deras kunskaper om intressebaserade annonser. I denna studie deltog folk i åldersgruppen 21-46+ år. Flattr Plus riktar sig mot annonsblockerande användare där syftet är att låta användarna stödja innehållsskapare på internet genom att bidra med pengar. I denna studie görs det även en jämförelse om användarnas attityder och kunskaper stämmer överens med andra studier utförd av andra personer. Genom en webbenkät och sex kvalitativa intervjuer visar det empiriska materialet att majoriteten av respondenterna anser annonser störande för surfupplevelsen och därför används en annonsblockering. Majoriteten av respondenterna är negativt inställda till att stödja innehållsskaparnas intäkter och har en negativ attityd till Flattr Plus. Resultaten visar även att respondenterna har olika grad av kunskap om intressebaserade annonser. Respondenterna visar ingen koppling till att kunskaper om hur intressebaserade annonser fungerar är en av orsakerna att en annonsblockering används. Slutsatsen är att respondenterna inte är intresserade av att betala medan de surfar och anser även att innehåll på internet ska vara gratis vilket stämmer överens med andra studier. Majoriteten har en negativ attityd till att stödja innehållsskaparnas intäkter på internet vilket stämmer överens med andra studier. Dessa faktorer bidrar till negativa attityder till Flattr Plus. Respondenterna menar även att de inte vet vilka som ligger bakom Flattr Plus och vill själva styra vilka innehållsskapare som får ta emot pengar. Detta är inte möjligt med Flattr Plus algoritm som bygger på en användares internetaktivitet. Vidare finns det behov av kunskap om hur intressebaserade annonser, annonsblockering och kakor fungerar, vilket även stämmer överens med andra studier. / This study presents empirical data about Scania’s Internet users’ attitudes towards Flattr Plus and their knowledge about behavioral advertising. People from age 21-46+ participated in this study. Flattr Plus targets adblocking users as their users and the service aims to support creators on the Internet, by donating money, due to the problems adblocking cause. This study also aims to compare with other previous studies. The study presents the results of a web survey and qualitative interviews containing 77 participants which reveals that the majority of the participants experience advertisements as disturbing and therefore use an adblocking service. The result also states that the majority of the participants are negative to Flattr Plus. The result presents that the participants have different levels of knowledge about behavioral advertising. They show no connection between their knowledge about behavioral advertising and their use of an adblocking service. The conclusion of this study shows the participants unwillingness to pay while on the Internet and that content should be free which are similar to other studies. The majority of the participants have a negative attitude towards how creators earn money and to Flattr Plus. The participants are negative as they are unaware of who the creators of Flattr Plus are. Participants also wish to have the ability to decide which creators receive the money. This is not possible with Flattr Plus algorithm which is based on a user’s Internet activity. Further conclusion shows that the participants are in need of education concerning behavioral targeting, adblocking and cookies which are similar to other studies.

Författare: Joakim Bengtsson och Linus Kristiansson Handledare: Joachim Timlon Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete i marknadsföring för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar, 4FE63E, Vårtermin 2016. Rapportens titel: Klicka med konsumenten - En kvantitativ studie om hur annonsinnehåll och förtroende till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på social medier Frågeställning: Hur påverkar annonsinnehåll och förtroende till annonsören svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier? Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att förklara och analysera hur annonsinnehåll och förtroendet till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Examensarbetet ska som delsyfte vara vägledande i att skapa beslutunderlag för företag som utför annonser på sociala medier genom att tillhandahålla rekommendationer. Metod: I detta examensarbete tillämpades en deduktiv ansats samt en kvantitativ undersökningsmetod. Vidare genomfördes datainsamlingen genom en enkätundersökning digitalt och i pappersformat. Resultat och slutsatser: Vi har kommit fram till att informativt och emotionellt innehåll har en positiv påverkan på svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Förtroende till annonsören har dock ingen signifikant påverkan på svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier i detta examensarbete. Teoretisk och praktiskt bidrag: Teoretiskt bidrar examensarbetet med att förklara hur annonsinnehåll och förtroende till annonsören påverkar svenska konsumenters attityder till företags annonser på sociala medier. Examensarbetet bidrar praktiskt med att tillhandahålla rekommendationer som kan vara vägledande för företag vid beslutsunderlag gällande annonsering på sociala medier. Nyckelord: Svenska konsumenter, attityder, sociala medier, annonser, annonsinnehåll, förtroende till annonsören. / Authors: Joakim Bengtsson och Linus Kristiansson Supervisor: Joachim Timlon Examiner: Bertil Hultén Course: Degree Project in Marketing, The Business Administration and Economics Program, 30 credits, School of Business and Economics, Linnaeus University Kalmar, 4FE63E, Spring 2016 Report title: Click with the consumer - A quantitative study of how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media Research question: How do advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media? Purpose: The main purpose of this degree project is to explain and analyze how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. The subsidiary purpose of the degree project is to be indicative in creating a basis for decision making for corporations adverting on the social media by providing recommendations. Method: In this degree project, a deductive strategy and a quantitative research method were applied. Furthermore the data collection was conducted through surveys in paper and digital form. Results and conclusions: We have concluded that informative and emotional content have a positive impact on Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. Trust in the advertiser however has no significant impact on Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media in this degree project. Theoretical and practical contribution: The degree project’s theoretical contribution is explaining how advertisement content and trust in the advertiser affect Swedish consumer’s attitudes towards corporate advertisements on social media. The practical contribution of the degree project is that it provides practical implications that can be indicative in decision making for corporations adverting on the social media. Keywords: Swedish consumers, attitudes, social media, advertisements, advertisement content, trust in the advertiser.

<p>The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago. Despite the obvious difference in layout and graphic design, we believe that persuasion techniques in the form of semiotic and rhetorical character used to sell a product does not differ significantly for the past compared to today. B) Propaganda is used more often in ads from the past then in the ads of today. The purpose of this paper has been to examine whether these hypothesis are correct or not. Our conclusion was based on a qualitative image- and rhetoric analysis applied to six ads from the past (40’s, 50’s and 60’s) and six ads from the present (2010) and the research of how propaganda is used. It was concluded that the hypothesis was not true, instead, we could see during the sixties that led to a different type of ad, a type that is more consistent with today's ads.</p>

<p>Sociala medier med Facebook i spetsen har förändrat hur vi umgås och agerar på Internet. Personlig information sprids som aldrig förr och detta skapar förstås även nya möjligheter för annonsörer. Möjligheten till att rikta skräddarsydda annonser direkt till konsumenter har aldrig varit billigare och lättare än idag. Denna uppsats syftar till att undersöka detta fenomen och mer specifikt hur Facebooks annonser fungerar. Märker användarna av annonserna? Vidtar användarna åtgärder på grund av att deras personliga uppgifter används i riktade annonser? För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med 101 deltagare. Uppsatsen intar användarnas perspektiv och frågar dessa hur de upplever annonser på Internet i allmänhet och annonser på Facebook. I uppsatsen undersöks också relationen mellan användaren och sajten, www.facebook.com i detta fall, och hur denna påverkas genom interaktion mellan dessa parter. Undersökningen visade på att användarna till stor del lade märke till Facebooks annonser trots den diskreta utformningen av annonserna. Den visade också på att användarna avstår från att lägga upp personlig information på grund av Facebooks hantering av deras personuppgifter. Uppsatsen kommer fram till att fastän Facebooks annonser smälter in i bakgrunden snarare än sticker ut så skapar de uppmärksamhet och intresse för att de riktar sig till användarnas personliga intressen.<em></em></p>

The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago. Despite the obvious difference in layout and graphic design, we believe that persuasion techniques in the form of semiotic and rhetorical character used to sell a product does not differ significantly for the past compared to today. B) Propaganda is used more often in ads from the past then in the ads of today. The purpose of this paper has been to examine whether these hypothesis are correct or not. Our conclusion was based on a qualitative image- and rhetoric analysis applied to six ads from the past (40’s, 50’s and 60’s) and six ads from the present (2010) and the research of how propaganda is used. It was concluded that the hypothesis was not true, instead, we could see during the sixties that led to a different type of ad, a type that is more consistent with today's ads.

Sociala medier med Facebook i spetsen har förändrat hur vi umgås och agerar på Internet. Personlig information sprids som aldrig förr och detta skapar förstås även nya möjligheter för annonsörer. Möjligheten till att rikta skräddarsydda annonser direkt till konsumenter har aldrig varit billigare och lättare än idag. Denna uppsats syftar till att undersöka detta fenomen och mer specifikt hur Facebooks annonser fungerar. Märker användarna av annonserna? Vidtar användarna åtgärder på grund av att deras personliga uppgifter används i riktade annonser? För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med 101 deltagare. Uppsatsen intar användarnas perspektiv och frågar dessa hur de upplever annonser på Internet i allmänhet och annonser på Facebook. I uppsatsen undersöks också relationen mellan användaren och sajten, www.facebook.com i detta fall, och hur denna påverkas genom interaktion mellan dessa parter. Undersökningen visade på att användarna till stor del lade märke till Facebooks annonser trots den diskreta utformningen av annonserna. Den visade också på att användarna avstår från att lägga upp personlig information på grund av Facebooks hantering av deras personuppgifter. Uppsatsen kommer fram till att fastän Facebooks annonser smälter in i bakgrunden snarare än sticker ut så skapar de uppmärksamhet och intresse för att de riktar sig till användarnas personliga intressen.