Utifrån grunden att reklam för produkter till barn riktas till både barn och föräldrar, har vi undersökt hur tryckta annonser i tidningar som har målgruppen barn respektive föräldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifrån innehållsanalys och fokuserar på hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns för bilder, symboler och färger, och vad det säger om barn och föräldrar som konsumenter och målgrupp. Reklam som riktas till barn finns inte enbart i barntidningar utan även i föräldratidningar. Därför har vi valt att analysera barntidningar som riktar sig till olika åldrar från liten upp till tonåren, och även föräldratidningar som har specifikt mamma, pappa eller båda som målgrupp. Vi undersöker layout, färg och form i annonserna. Vi tittar även på likheter och skillnader i utformningen utefter om målgruppen är barn eller föräldrar. Det den här studien ska hjälpa till med är alltså att få en inblick i vad det är för reklam som barn och föräldrar stöter på till vardags.

I samband med att människor idag är uppkopplade på internet i en större utsträckning har det bidragit till att allt fler människor har anslutit sig till sociala medier, varav Facebook är det största sociala nätverket. Detta har i sin tur resulterat i att företag ökar sina investeringar i Facebook och behövt ändra sin marknadsföringsverksamhet genom att de intressebaserar annonser utifrån konsumenters online-aktiviteter. Detta aktuella fenomen kallas för Online Behavioural Adveritising (OBA) där tidigare forskning har diskuterat problematiken som föreligger. Det råder en brist på kunskap om OBA bland konsumenter och konsumenter upplever även oro kring deras personliga integritet. Det är därmed av intresse att undersöka om en sådan kunskapsbrist är en potentiell risk till konsumenters upplevda oro. Denna studie ämnar att bidra med ökad förståelse för relevansen av kunskap kring Online Behavioural Advertising och hur det i sin tur påverkar konsumenters upplevda oro. Grundtanken är att ur ett konsumentperspektiv belysa kunskapens roll i den upplevda oron OBA skapar kring personlig integritet på Facebook. Utifrån den problematik som har beskrivits har två frågeställning formulerats: Vilken samt hur mycket kunskap har konsumenter på Facebook kring hur Online Behavioural Advertising fungerar? Hur påverkas konsumenters upplevda oro kring Online Behavioural Advertising av deras kunskap? Dessa frågeställningar har besvarats genom en kvalitativ forskningsmetodik där empirin har samlats in utifrån 16 stycken individuella intervjuer. Empirin analyserades därmed med en jämförelse av tidigare forskning och teorier. Resultatet tyder på att konsumenters upplevda oro kan bero på deras kunskap kring OBA. De respondenter som besatt en högre grad av kunskap om OBA kände ingen oro och respondenter som besatt lite kunskap om OBA kände generellt mer oro. / Due to the fact that the majority of people today are connected to the Internet, it has contributed to more and more people joining social media, where Facebook is the largest social network. This has resulted in companies increasing their investments in Facebook and changing their marketing activities by individually targeting their advertisements based on consumers online behaviour. This phenomenon is called Online Behavioral Advertising (OBA), where researchers have discussed existing problems concerning the area. There is a lack of knowledge about OBA among consumers and they also feel concerned about their privacy. Therefore, it is of interest to investigate if such a lack of knowledge is a potential risk to consumers' perceived concern. This study aims to provide with a better understanding of the relevance of knowledge about Online Behavioral Advertising and its effects on perceived concerns regarding OBA. Primarily, the idea is to highlight the role of knowledge in the perceived concerns that OBA creates regarding personal integrity on Facebook. Based on the purpose, the following research questions have been formulated: What and how much knowledge do consumers have on Facebook about how Online Behavioral Advertising works? How are consumer’s privacy concerns about Online Behavioral Advertising affected by their knowledge? These questions have been answered by a qualitative research methodology where empirical findings have been collected based on 16 individual interviews. The empirical data was analyzed by comparing previous research and theories. The results indicate that consumers' perceived concerns may be due to their knowledge regarding OBA. The respondents who possessed a higher degree of knowledge about OBA were not concerned and respondents who possessed little knowledge about OBA felt more concerned in general.

Påträngande och störande annonser har blivit alltmer vanligt på internet vilket har medfört att konsumenter fått en alltmer negativ inställning till online-annonser. Därmed har användningen av mjukvaror för blockering av annonser på senare tid blivit alltmer vanligt. Detta har medfört minskningar i reklamintäkter för företag som använder sig av webbaserad marknadsföring, vilket har lagt för handen att de måste anpassa sina online-annonser till konsumenten för att kunna hålla verksamheten lönsam. Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av online-annonser som används för att nå ut till användare på internet på ett mindre påträngande och irriterande sätt samt vilken inställning de har till annonsblockerare. Uppsatsen har en triangulär ansats i form av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som stärks och jämförs med en kvantitativ enkätundersökning. Av slutsatsen framkommer det att native advertising är det mest effektfulla annonsformatet för att nå ut till konsumenter på ett mer accepterat sätt. Samtidigt börjar fler företag som använder sig av online-annonser att införa betalväggar på sina hemsidor där konsumenter på internet tvingas stänga av sin annonsblockerare, bli nekade innehållet eller betala för att få tillgång till det. / Intrusive and annoying ads have become increasingly common on the internet, which has led to that consumers have a more negative attitude to online ads. Thus, using softwares for blocking ads have lately become more common. This has led to reductions in advertising revenues for companies that use web-based marketing which have forced them to customize their ads to the consumers in order to keep the business profitable.     The aim of this paper is to examine what type of online ads that is used to reach out to internet users in a less intrusive way and to see their opinion about adblockers. From a consumer perspective the study examines the view of the consumer on this development and if they fulfil their purpose. The thesis has a triangular approach with semi-structured interviews that is strengthened and compared with a quantitative questionnaire. The conclusion of the research have showed that native advertising is the most effective ad format to reach out to consumers in a more acceptable manner. At the same time more companies that are using online ads choose to introduce paywalls on their webpages where consumers on the internet are forced to deactivate their adblockers, to be denied the content or to pay to gain access to it.

Genom tilltal och omtal med olika personliga pronomen kategoriserar och definierar vi oss själva och andra, och förstår på så sätt vårt sociala sammanhang. Inom reklamen, som i högsta grad handlar om identiteter, finns trots detta ett förvånansvärt litet intresse av pronomen, varför denna studie har som ambition att undersöka just detta. Vilket pronomen bör användas i vilket sammanhang? Med avseende på mottagaren undersöker studien ett du-tilltal, ett ni-tilltal och ett tilltal utan pronomen. Med avseende på avsändaren undersöker studien ett vi-omtal och ett omtal utan pronomen. Genom en enkätundersökning och intervjuer fastställs slutsatsen att reklamskribentens val av pronomen bör baseras på en god kännedom om målgrupp, produktgrupp och varumärket ifråga. Som tilltal för mottagaren bör ett du användas, eller inget pronomen alls. Du:et bör användas när annonsen ska spegla en individuell köp- eller användarupplevelse, när produkten är dyr och exklusiv eller när mottagaren ska lyftas fram ur mängden. Att utelämna pronomen kan istället passa när du:et upplevs som alltför påträngande. Studien kommer också fram till att ett ni-tilltal helst bör undvikas. Vad gäller omtalspronomen för avsändaren framkommer att det klassiska vi:et både kan och bör uteslutas i vissa situationer. Vi:et upplevs peka på en avlägsen men mänsklig relation där mottagaren till viss del känner sig exkluderad. Att istället utesluta omtalspronomen leder till att mottagaren känner sig stå närmare avsändaren vars budskap också upplevs som sannare.

Bakgrund: Användandet av sociala medier som marknadsföringskanal har ökat under de senaste åren. Många företag använder i dagsläget sociala medier för att kommunicera med sina kunder och köpa annonsplatser på välbesökta domäner. Med tiden har antalet annonser tagit över upplevelsen enligt konsumenter och ett fenomen som blivit allt vanligare på grund av detta är annonsblockerare. Detta är fördelaktigt för de konsumenter som anser att antalet annonser blivit överväldigande, men det är även en nackdel för företagen som inte längre når ut till konsumenterna i den utsträckning de önskar.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka annonsblockeraranvändares attityder till reklam på sociala medier. Studien syftar även till att undersöka varför konsumenter väljer att använda annonsblockerare. Genom detta hoppas studien bidra till en djupare förståelse kring dessa användares åsikter angående den reklam de exponeras för på sociala medier.  Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Insamlingen av data till studien har skett i form av semistrukturerade intervjuer med annonsblockerar- användare. Vidare har studien kompletterats av en förstudie av teknisk karaktär där olika annonsblockerarprogram och deras funktion har testats samt jämförts.  Slutsats: Studien visar att konsumenter som använder annonsblockerare upplever reklam på sociala medier som störande i många fall. Ett grundkrav för att annonsering på sociala medier ska få en positiv reaktion hos konsumenter är att de finns tillgängliga endast när användaren önskar se dem, samt att innehållet är anpassat efter individens intressen. För att innehållet ska kunna anpassas på ett önskvärt sätt krävs kommunikation mellan företag och konsumenter. De annonser konsumenter kan leta upp uppfattas som önskvärda om de är informativa, underhållande eller väcker andra positiva känslor hos mottagaren. / Background: The use of social media as a marketing channel has grown more and more popular for companies over the years. Today, many companies use social media as a tool to connect with customers and to run ads on popular websites. Over time, consumers got the feeling that ads overpowered social media and as a result, adblockers grew more popular. This kind of software may be beneficial for consumers, but they can cause problems for companies that can no longer reach their customers.  Purpose: The aim with this study is to investigate adblock users’ thoughts and emotions towards advertisements on social media. The study also aims to investigate why consumers choose to use adblockers. Through this, the hope for the study is that the results will contribute to a deeper understanding on how to reach consumers that have chosen to block advertisements on social media.  Procedure: This study is based on a qualitative method and has an abductive approach. The data collection has been performed through semi-structured, qualitative interviews with respondents who are adblock users. To further validate the study a technical analysis preceded the interviews, in order to determine which kind of advertisements social media users are exposed to, with or without adblockers.  Conclusion: The results show that consumers who use adblockers find advertisements on social media disturbing in many cases. The basic demand that consumers have for advertisements on social media is that they should be available only when the user wishes to see them, also, the content needs to be customised based on the interests of the individuals. In order to customise the content, communication between the advertiser and the consumers are crucial. The consumers find that advertisements which they can find on social media are desirable if the advertisement in informative, entertaining or in other ways evoke positive emotions.

Denna C-uppsats handlar om särskrivningar i Internet-annonser. Uppsatsen innehåller två olika undersökningar: en frekvensundersökning och en attitydundersökning. I frekvensundersökningen har jag valt ut 100 företagsannonser från www.blocket.seoch räknat antal särskrivningar, vilket visade sig vara 41 till antalet. De 41 särskrivningarna var fördelade över 24 annonser, bestående av hela 36 substantiv samt 3 adjektiv, 1 verb och 1 adverb. Även tidigare forskning talar entydigt för att substantiv är den ordklass som särskrivs allra mest, eftersom de ingående leden gärna ses som enskilda enheter. Attitydundersökningen utgjordes av 74 stycken enkätsvar från 4 stycken målgrupper: gymnasister, studenter, pensionärer och övriga. Deltagarna fick gradera tre annonser med tre olika typer av särskrivningar i fråga om seriositet och engagemang. Resultatet av detta visade bland annat att den text som graderats som mest seriös graderades som minst engagerad. Detta tyder på att texter som uppfattas som mer seriösa även kan uppfattas som opersonliga och därmed tappa i engagemang. Studenter var hårdast i sina bedömningar, följt av pensionärer, gymnasister och till slut gruppen med övriga deltagare.

In this paper we have studied how young adults read news on the internet. The purpose was to seehow the consumers of news were irritated by the adverts on news sites depending on whichplatform they used, a computer or an portable reading device of the brand Apple iPad. Observationsand surveys were conducted on ten people. The news sites we used for this study were www.SvD.seand www.expressen.se. The result show that a majority experienced that their news consumptionwere irritated by advertising, mostly on Expressen's news site because it wasn't perceived asforeseeable.. The result also shows that the portable reading device was the platform that most testpersons preferred for news consumption. With these results we came to the conclusion that thenewspaper editorials can increase their advertising on their websites that shows on the portablereading device iPad because the portable reading device will probably be used more and thecompanies will buy more advertising space on each of the websites that shows on the portablereading device iPad.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka unga vuxnas meningsskapande gällandepersonlig informationsinsamling, skräddarsydda annonser samt konsumtionsbeteende påInstagram i Sverige. För undersökningen har kvalitativa intervjuer tillämpats på ett urval av 8respondenter, 4 män samt 4 kvinnor. Studien består av tre områden: informationsinsamling,skräddarsydda annonser samt konsumtionsbeteende, som grundar sig i teorierna ochbegreppen: meningsskapande, attityder, ”attityder till annonser”, konsumtion,konsumtionssamhälle, övervakning, makt samt motstånd. Resultatet påvisar attrespondenterna, trots visad oro gällande integritetskränkning av personliga uppgifter, generelltbesitter attityder i form av acceptans och förståelse för informationsinsamlingen på Instagram.Respondenterna godkänner användarvillkoren vilket möjliggör skräddarsydda annonser. I ochmed detta godkännande anses maktrelationen utföras uppifrån och ner där Instagram besitterden övergripande makten. Respondenterna besitter positiva attityder gentemot skräddarsyddaannonser och anser att de är gynnsamma. Trots dessa positiva attityder medföljer inte alltid ettpositivt konsumtionsbeteende. Samtliga respondenter besitter negativa attityder till detkonsumtionssamhälle som råder idag. Trots detta har de kvinnliga respondenternaskonsumtionsbeteende ökat, medan de manliga har förblivit oförändrat. Studien utgör en bragrund för vidare forskning med ett bredare genusperspektiv för att undersöka skillnader isamtliga av studiens område. Då hade en kvantitativ metod kunnat tillämpas för att få framkonkreta data samt generalisera resultatet.

Annonsering i sociala medier blir allt vanligare i takt med att digitaliseringen utvecklas,därmed blir det en viktig del för företag att tänka kring annonsernas utformning. Medhjälp av färger i annonseringen på sociala medier kan det förändra konsumentens syn påprodukten eller annonsen. Studiens syfte var att få djupare förståelse för hur företagarbetar med färger i annonser på sociala medier. För att få svar på syftet använde vi ossav frågeställningarna “Hur och på vilket sätt påverkas konsumenter av färger i annonserpå sociala medier?” och “Hur mycket tenderar företag att tänka på färger när depublicerar en annons i deras sociala medier?” Det används en deduktiv forskningsansatsmed en kvalitativ metod. Den empiriska datan insamlades med hjälp av intervjuer av fyraföretag där respondenterna arbetade med sociala medier inom företagen. Studien visadeatt företag arbetar med färger på deras annonsering för att få varumärkesigenkänningsamt skapa en känsla hos kunden. Vidare visade studien att företagen inte har lång tid påsig att uppmärksammas av kunderna på sociala medier, utan de använder färger somfångar kundens intresse. / Advertising in social media is becoming more common as digitization develops, thus itbecomes an important part for companies to think about the design of ads. Using colors insocial media advertising can change the consumer's view of the ad or product. Thepurpose of the study was to gain a deeper understanding of how companies work withcolors in ads on social media. To answer the purpose, we used the questions "How and inwhat way are consumers affected by colors in social media ads?" and "How much docompanies tend to think about colors when they publish an ad on their social media?" Adeductive research approach with a qualitative method is used. The empirical data wascollected using interviews of four companies where the respondents worked with socialmedia within the companies. The study showed that companies work with colors on theiradvertising to get brand recognition and to create a feeling with the customer.Furthermore, the study showed that the companies do not have a long time to be noticedby customers on social media, that is why they use colors to capture the customer'sinterest.

Google tillhandahåller en tjänst för företag att köpa annonsplatser på Googles sökmotor vid namn AdWords. Företaget Docklin Digital skapar annonser och köper annonsplatser åt företagets kunder genom AdWords. I Google AdWords är det möjligt att ge bud som kommer påverka vilken annonsplats som en annons kommer att få. Docklin Digital skriver in och ändrar dessa bud manuellt och söker efter ett sätt att optimera budgivningsprocessen. För att lösa problemet genomfördes en förstudie av tidigare arbeten, fakta om Google AdWords och lämpliga metoder för att testa och analysera tillvägagångsätt för ändring av bud. Förstudien resulterade i att två skript utvecklades. Ett av skripten utvecklades med hjälp av resultatet från avhandlingar och det andra skriptet utvecklades med hjälp av företagets sätt att manuellt konfigurera bud. I analysskedet konstaterades det att skriptet som utvecklades med hjälp av avhandlingarna presterade marginellt bättre men till en ökad kostnad på 36 %. Skriptet som baserades på företagets manuella budgivningsförfarande ansågs prestera bättre, detta på grund av att skriptet resulterade i lägre totala kostnader och presterade ungefär likadant. / Google allows companies to buy ad space on Googles search engine, which goes by the name AdWords. Docklin Digital creates ads and buys ad space for the company’s clients with the help of AdWords. Google AdWords lets companies input bids that will affect the ad space an ad will receive. Docklin Digital inputs these bids manually and is searching for a way to optimize the bidding process with the help of JavaScript. To solve this problem a pilot study was conducted into earlier works in the field, facts about Google AdWords and appropriate methods to test and analyse a procedure for automatic changing of bids. The pilot study resulted in two developed scripts. One of the scripts was developed by applying a theory from a thesis. The other script was based on the company’s manual way of configuring bids. In the analysis stage of this thesis, the script that was developed from the thesis was found to perform marginally better but to an increased cost of 36 %. In the end the script that was based on the company’s manual way of working was deemed to perform better, the reason being the lower total costs and performing in an almost similar way.