No description available.

The increased use of personalized marketing activities as a part of marketers’ internet strategies have given rise to questions regarding the underlying personal information gathering-processes and its possible insult on one’s personal integrity. The purpose of this study has been to examine consumers’ attitudes towards personalized marketing from an integrity perspective and how these attitudes differ among generations. Thus, the study aims to provide knowledge for marketers on how they can optimize their marketing strategies towards different generations and ensure that the methods used fall within the acceptable lines of consumers’ perceived integrity. The empirical data is based on four digital focus groups with six to eight participants from four different generations. The findings indicate that a majority prefers personalized marketing to mass marketing. However, the result also implies that there is a broad apprehension for the information gathering processes and the handling of personal data among internet users. The reason for these concerns shows to vary between the generations, as they emphasize different arguments on what would be considered to be an insult on one’s integrity. Insight into how the generations’ attitudes differs is advanced in the concluding remarks. Moreover, the result also indicates that there is a discrepancy between expressed attitudes and behavior in regard to personal privacy on the internet. Finally, we propose that future research on the topic should be conducted using a quantitative research method to compile a greater empirical material, which would lead to better generalization of the results.

<p>Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.</p>

Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka unga vuxnas meningsskapande gällandepersonlig informationsinsamling, skräddarsydda annonser samt konsumtionsbeteende påInstagram i Sverige. För undersökningen har kvalitativa intervjuer tillämpats på ett urval av 8respondenter, 4 män samt 4 kvinnor. Studien består av tre områden: informationsinsamling,skräddarsydda annonser samt konsumtionsbeteende, som grundar sig i teorierna ochbegreppen: meningsskapande, attityder, ”attityder till annonser”, konsumtion,konsumtionssamhälle, övervakning, makt samt motstånd. Resultatet påvisar attrespondenterna, trots visad oro gällande integritetskränkning av personliga uppgifter, generelltbesitter attityder i form av acceptans och förståelse för informationsinsamlingen på Instagram.Respondenterna godkänner användarvillkoren vilket möjliggör skräddarsydda annonser. I ochmed detta godkännande anses maktrelationen utföras uppifrån och ner där Instagram besitterden övergripande makten. Respondenterna besitter positiva attityder gentemot skräddarsyddaannonser och anser att de är gynnsamma. Trots dessa positiva attityder medföljer inte alltid ettpositivt konsumtionsbeteende. Samtliga respondenter besitter negativa attityder till detkonsumtionssamhälle som råder idag. Trots detta har de kvinnliga respondenternaskonsumtionsbeteende ökat, medan de manliga har förblivit oförändrat. Studien utgör en bragrund för vidare forskning med ett bredare genusperspektiv för att undersöka skillnader isamtliga av studiens område. Då hade en kvantitativ metod kunnat tillämpas för att få framkonkreta data samt generalisera resultatet.

Covid-19 är en global pandemi som har haft en stark påverkan på världen och dess befolkning på många olika sätt. Arbetslivet, företagsamhet och således även revisionsbranschen har inte undkommit att drabbas. En normal vardag bestående av fysiska möten och interaktioner förändrades snabbt till att nästintill vara helt digitaliserad. De införda restriktionerna ledde till att berörda revisorer i följande studies empiri varit tvungna att arbeta hemifrån i syfte att minska smittspridningen av Covid-19. Studiens syfte är att undersöka hur revision och revisorns arbetsprocess i form av granskningsarbete samt informationsinsamling har påverkats av de omständigheter som pandemin medfört. Metoden som använts gällande insamling av empiri, vilket skall ligga till grund till besvarandet av studiens frågeställning och syfte, är kvalitativ. Intervjuer med fyra olika revisorer har genomförts. Erfarenheten som dem medverkande respondenter har inom revisionsbranschen varierar men samtliga har arbetat som revisorer innan, under samt efter pandemin. Medverkande respondenter var anställda på bland annat Moore AB samt Grant Thornton. Utöver genomförda intervjuer har även en litteraturundersökning genomförts där tidigare forskning undersökts i form av vetenskapliga artiklar samt teorier. Vidare har även en dokumentstudie genomförts gällande de fyra största revisionsbyråerna i världen, vilket är KPMG, E&amp;Y, PWC samt Deloitte. Information kopplat till studiens syfte har inhämtats genom offentliga uttalanden och rapporter från respektive revisionsbyrås hemsida. Analys av insamlad empiri ledde till ett resultat som påvisade både negativa samt positiva aspekter för både medverkande respondenter men även för revisionsbyråerna i dokumentstudien. De negativa konsekvenserna som nämns till följd av distansarbetet är brister i kommunikation och informationsinsamling, vilket påverkar revisionsprocessen negativt i sin helhet. Anledningen till detta är utebliven kommunikation med kund och mellan medarbetare, vilket har resulterat i utebliven och ibland felaktig informationsinsamling. Även komplikationer gällande legala och skattemässiga aspekter tas upp som en konsekvens, samt problem i att upprätthålla en trygg cybersäkerhet. Positiva aspekter som tas upp under analysen av empirin är ökad flexibilitet och mer effektiva arbetsprocesser efter att revisionsarbetet digitaliserats. Dessutom har distansarbetet lett till minskade resor och således minskade resekostnader. Detta är dock ingenting som skedde direkt, utan något som revisorer fått anpassa sig till samt utveckla under pandemins gång. / Covid-19 is a global pandemic that has had a strong impact on the world and its population in many different ways. Working life, enterprise and the audit profession has not been unaffected. Everyday life consisting of physical meetings and interactions instantly changed to being almost completely digitized. Following restrictions led to the auditors being concerned in the empirical study being forced to work from home in order to reduce the spread of Covid-19. The purpose of the study is to investigate how auditing and the auditor's work process in the form of review process and information gathering have been affected by circumstances brought about by the pandemic. The method used regarding the collection of empirical evidence, which must be the basis for preserving the study's question and purpose, is qualitative where interviews with four different auditors have been carried out. Participating respondents have varying lengths of experience, but have all worked as accountants within, during and after the pandemic. Furthermore, the respondents are employed at, among others, Moore AB and Grant Thorn. In addition to the interview, a literature survey was also conducted where previous research was examined in the form of scientific articles and theories. Moreover, a document study has also been carried out regarding the four largest audit organizations in the world, which are KPMG, E&amp;Y, PWC and Deloitte. Information linked to the purpose of the study has been obtained through public statements and reports from the respective audit firm's website. Analysis of collected empirical evidence led to a result that demonstrated both negative and positive aspects for participating respondents as well as for the audit organizations in the document study. The negative consequences mentioned as a result of remote work are deficiencies in communication and information gathering, which negatively affects the audit process as a whole. The reason for this is a lack of communication both with the customer and between employees, which resulted in missed and sometimes incorrect information gathering. Complications regarding legal aid and tax aspects are also addressed as a consequence, as well as problems in maintaining secure cyber security. Positive aspects that are taken up during the analysis of the empirical evidence are increased flexibility and streamlined work processes after the companies have been digitized. Other positive aspects were reduced travel time and reduced travel costs. However, these happenings did not occur immediately, the companies had to adapt to them and developed them during the course of the movement.

Studiens syfte är att frambringa en ökad förståelse kring chefers informationsinsamling under distansarbete genom en jämförelse mellan två chefsgrupper inom olika verksamhetsområden. Chefsgrupperna utgörs av dels chefer inom produktionsledning och chefer i en administrativ ledning. Intentionen med en jämförande studie är att åskådliggöra skillnader i vilka alternativa tillvägagångssätt chefsgrupperna tillämpar i informationsinsamlingen under distansarbete. Tidigare forskning har avhandlat grunderna i chefsarbete samt chefsarbete på distans. Den aktuella studien fokuserar på chefsarbete under distansarbete via en jämförande karaktär där studien identifierat ett aktuellt forskningsgap. En jämförande studie är relevant för att åskådliggöra hur chefsgrupperna agerat vid omställningen mot distansarbete eftersom arbetet vanligtvis inte utförts på distans tidigare. Eftersom cheferna arbetar inom olika verksamhetsområden är det av intresse att belysa vilka skillnader som kan utläsas mellan grupperna. Studien tar sin utgångspunkt i den deduktiva ansatsen via kvalitativa intervjuer utförda med åtta stycken chefer inom olika företag fördelade på två chefsgrupper.  Resultatet påvisar att det existerar skillnader i tillvägagångssätten kring informationsinsamling för de olika cheferna. Från cheferna i produktionsledning kan urskiljas att ett delegerat arbetssätt varit ett genomgående förekommande tillvägagångssätt vilket effektiviserat informationsflödena och informationsinsamlingen inom organisationerna. En tydlig distinktion gentemot chefer inom den administrativa chefsgruppen är att cheferna inom den senare kategorin anammat ett större fokus på att utforma procedurer för att göra den digitala mötesformen mer effektiv och välfungerande. Anledningen är att det digitala formatet utgör det huvudsakliga forumet för att delge och samla in information under distansarbete. Skillnaden i tillvägagångssätt utgörs av de underordnades roll och arbetsuppgifter inom organisationerna. Eftersom de anställda som lyder under produktionsledningen fortsättningsvis behövt befinna sig fysiskt på arbetsplatsen för att upprätthålla verksamheten har cheferna modifierat ett arbetssätt anpassat efter förutsättningarna. Inom den administrativa gruppen har både chefer och anställda möjlighet att bedriva arbetet från distans vilket ställt krav på cheferna att finna effektiva tillvägagångssätt kopplat till digitala kommunikationsverktyg för att skapa förutsättningar att kunna samla in information om verksamheten. / The purpose of the study is to generate an increased understanding of managers' information gathering during telework through a comparison between two management groups in different business areas. The management groups consist of managers within operations management and managers in administrative management. The intention of a compared study is to visualize differences in which alternative approaches the management groups apply in the information gathering during teleworking. Previous research has discussed the premises of managerial work and managerial work during telework. The current study focuses on managerial work during telework via a comparison where the study identified a current research gap. A comparative study is essential to illustrate how the management groups have acted in the transition to telework, as the work has usually not been performed remotely before. Since the managers work in different areas of activity it is interesting to highlight the differences that can be read between the groups. The study is based on the deductive approach via qualitative interviews accomplished with eight managers in different companies divided into two management groups. The results show that there are differences in the approaches to information gathering for the various managers. In operations management it can be distinguished that a delegated method has been a common procedure, which has streamlined the information flows and information gathering within the organizations. An explicit distinction towards managers within the administrative management group is that the managers within the latter category have adopted a considerable focus on forming procedures to make the digital form of meeting more efficient and well-functioning. The reason is that digital communication is the main forum för communicating and gathering information during telework. The difference in approach consists of the role and tasks of the subordinates within the organization. As the employees who are under the operations management continued to need to be physically at the workplace to maintain the business, managers have modified a way of working adapted to the conditions. Within the administrative group both managers and employees have the opportunity to conduct the work remotely, which requires managers to find effective procedures linked to digital communication tools to create conditions for being able to gather information about the organization.

Multi-agent information gathering (MA-IG) enables autonomous robots to cooperatively collect information in an unfamiliar area. In some scenarios, the focus is on gathering the true mapping of a physical quantity such as temperature or magnetic field. This thesis proposes a computationally efficient algorithm known as multi-agent RRT-clustered Stackelberg game (MA-RRTc-SG) to solve MA-IG. During exploration, measurements are taken along robot paths to update the belief of a Gaussian process (GP), which gives a continuous estimation of the physical process. To seek informative paths, agents first resort to self-planning: one individually generates a number of choices using sampling-based algorithms and preserves informative ones. Then, paths from different robots are combined and investigated based on a multi-player Stackelberg game. The Stackelberg game ensures robots select the combination of paths that yield maximum system reward. The reward function plays an important role in the aforementioned two steps. In our work, robots are awarded for selecting informative paths and punished for hazardous movements and large control inputs. In experiments, we first conduct variation studies to investigate the influence of key parameters in the proposed algorithm. Then, the algorithm is tested in a simulation case to map the radiation intensity in a nuclear plant. Results show that using our algorithm, robots are able to collect information in an efficient and cooperative way compared to random exploration. / Multi-agent informationsinsamling gör det möjligt för autonoma robotar att samarbeta samla in information i ett okänt område. I vissa scenarier ligger fokus på att samla in den verkliga kartläggningen av en fysisk storhet som temperatur eller magnetfält. Den här avhandlingen föreslår en beräkningseffektiv algoritm som kallas multi-agent RRT-clustered Stackelberg game (MA-RRTc-SG) för att lösa multi-agent informationsinsamling. Under prospektering görs mätningar längs robotbanor för att uppdatera tron på en Gaussisk process, vilket ger en kontinuerlig uppskattning av den fysiska processen. För att söka informativa vägar tillgriper agenter först självplanering: man genererar individuellt ett antal val med hjälp av samplingsbaserade algoritmer och bevarar informativa. Sedan kombineras och undersöks vägar från olika robotar utifrån en Stackelberg spel för flera spelare. Stackelberg spelet säkerställer att robotar väljer kombinationen av vägar som ger maximal systembelöning. Belöningsfunktionen spelar en viktig roll i de ovan nämnda två stegen. I vårt arbete belönas robotar för att välja informativa vägar och straffas för osäkra rörelser och stora kontrollingångar. I experiment genomför vi först variationsstudier för att undersöka inverkan av nyckelparametrar i den föreslagna algoritmen. Därefter testas algoritmen i ett simuleringsfall för att kartlägga strålningsintensiteten i ett kärnkraftverk. Resultaten visar att med vår algoritm kan robotar samla in information på ett effektivt och samarbetssätt jämfört med slumpmässig utforskning.

Internet of Things (IoT) ger stora möjligheter att samla in data för olika syfte som till exempel att estimera antalet personer för att styra värmen i ett rum. Vidare så kan IoT-system automatisera uppgifter som kan hjälpa oss människor. Den här studien syftar till vilken typ av data som kan vara intressant att samla in för att kunna estimera antalet personer på en offentlig plats. Det handlar även om hur känslig data som samlas in kan anonymiseras. För att göra detta så valdes det att undersöka hur MAC-adresser från Bluetooth-enheter skulle fungerar för att uppskatta antalet personer. För att samla in MAC-adresser så utvecklades ett proof of concept-system där en Android-applikation samlade in MAC-adresser som anonymiserades innan de lagrades i en databas. Applikationen anonymiserar den unika MAC-adressen enligt tre nivåer med olika säkerhet. Fältstudier gjordes där antalet personer räknades visuellt sedan gjordes anonymiserade insamlingar av MAC-adresser. Slutsatsen var att Bluetooth blir svårt att använda för att estimera antal personer eftersom alla inte har Bluetooth på. Applikationen som utvecklats påvisar att data kan samlas in säkert och på så sätt inte kränka integritet. / Internet of Things (IoT) provides great opportunities to collect data for different purposes such as to estimate the number of people to control the heat in a room. Furthermore, IoT systems can automate tasks that can help us humans. This study is aimed at the type of data that can be interesting to gather in order to estimate the number of people in a public place. It is also about how sensitive data can be anonymized when gathered. To do this, Bluetooth devices was chosen for investigating how the MAC addresses would work to estimate the number of people. For collecting MAC addresses a proof of concept system was developed, where an Android application was used to collect MAC addresses. These MAC addresses were anonymized before being stored in a database. The application anonymize the unique MAC address according to three levels of security. Field studies were conducted as the number of people were counted visually then anonymous collection of MAC addresses were made. The conclusion was that Bluetooth will be difficult to use for estimating the number of people because not everyone has Bluetooth on. The application developed demonstrates that data can be collected safely and thus does not violate privacy.