<p>Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.</p>

Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City. Utifrån vår teori har vi skapat en sammanfattande modell som vi sedan har omarbetat efter det att vi samlat in och analyserat vår empiri. Det samlade resultatet av vår teoretiska och empiriska undersökning visar att en kreditbedömare i en liten stad utnyttjar sitt sociala nätverk i hög utsträckning i syfte att samla in information till kreditbedömningsprocessen. Detta i jämförelse med en stor stad där det sociala nätverket tenderar att inte utnyttjas alls. Undersökningen visar även att det sociala nätverket har betydelse för att generera personinformation som sedan används i kreditbedömningsprocessen samt ge lokal-, marknads- och branschinformation. Vi har även konstaterat att det finns olikheter i vilka utlåningstekniker en kreditbedömare i en liten respektive stor stad lägger störst vikt på.

Frågeställning: Hur påverkas bankers kreditprocess av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur, vilka likheter och olikheter uppstår? Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara hur de lokala bankkontorens kreditgivningsprocess påverkas av en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur. Genom att analysera hur de två olika organisationsstrukturerna kan ligga till grund för beslutsfattande i kreditprocessen vill vi skapa en förståelse för hur detta kan komma att generera olika förutsättningar i kreditprocessen. Metod: Kvalitativ studie som bygger på fem intervjustudier som är genomförda med tre banker inom den svenska bankmarknaden, Handelsbanken, Nordea och Sparbanken Laholm. Den teoretiska referensramen är formad genom akademiska tidskrifter och böcker. Det empiriska materialet är inhämtat via semistrukturerade telefonintervjuer. Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att en centraliserad respektive decentraliserad organisationsstruktur skapar olikheter inom kreditprocessen. Det har visat sig att bedömningen av mjuk- och hård data påverkas samt hur beslutandeleden påverkas beroende på organisationsstruktur.

IntroduktionSME:s är en stor bidragande roll för den svenska välfärden genom stora skatteintäkter och arbetstillfällen. Det nya Baselregelverket har de senaste åren lett till en större svårighet för SME:s att få finansiering av bankerna. Bankerna är mer restriktiva vid finansiell utlåning eftersom dem själva behöver uppfylla kraven om kapital och likviditetshantering. Samtidigt har pandemin drabbat SME:s ekonomiska ställning negativt och finansiering i form av krediter kan vara en avgörande roll för företagens överlevnad. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur covid-19 påverkat kreditbedömningen hos kreditgivare till SME:s. MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. SlutsatsStudien visar på att pandemin har kommit att påverka kreditbedömningen genom att majoriteten av bankerna har större acceptans för försämrade siffror. Större vikt läggs på SME:s framtida affärsmöjligheter genom att studera branschen i stort. Vidare har långvariga kundrelationer underlättat bankernas kreditbedömning. Statliga åtgärder och regleringar har inte haft någon väsentlig påverkan på kreditbedömningen under pandemin. KunskapsbidragStudien är ett empiriskt baserat kunskapsbidrag ämnad för att öka förståelse och kunskap om pandemins effekter på kreditbedömningen till SME:s. Denna studie har även kommit att bidra till ett nytt perspektiv på forskningsområdet och att fylla det forskningsgap om brist på forskning kring kreditbedömning i svensk kontext under pandemin. Hur kreditgivarens kreditbedömning går till under pandemin är ett kunskapsbidrag för många aktörer. / Introduction SME's play a major contributing role to Swedish welfare through large tax revenues and jobs. The new Basel regulations have in recent years led to a greater difficulty for SMEs in obtaining financing from the banks. Banks are more restrictive in financial lending  because  they  need  to  meet  the  requirements  for  capital  and  liquidity management. At the same time, the pandemic has negatively affected SME's financial position and financing in the form of credit can play a crucial role in corporate survival.  Purpose The purpose of this study is to investigate how covid-19 affected the credit rating of creditors to SMEs.  Method The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach where the empirical data has been collected through semi-structured interviews.  Conclusion The study shows that the pandemic has affected credit ratings by the majority of banks having  greater acceptance of deteriorating figures. Greater emphasis is placed on SME's future business opportunities by studying the industry as a whole. Furthermore, long-term customer relationships have facilitated the banks' credit assessment. Government measures and regulations have not had any significant impact on the credit assessment during the pandemic.  Contribution The study is an empirically based knowledge contribution intended to increase understanding and knowledge about the pandemic's effects on the credit assessment to SME's. This study has also contributed to a new perspective in the field of research and to fill the research gap on lack of research on credit assessment in the Swedish context during the pandemic. How the creditor's credit assessment is done during the pandemic is a knowledge contribution for many actors.