Nystartade företag är i synnerlighet i behov av finansiering i ett tidigt skede, och vänder sig då till kreditinstitut för ett lån. Det lägger i sin tur höga krav på institutens kreditbedömning för att uppnå så lite kreditförluster som möjligt.  Syftet med denna studie är att beskriva hur kreditbedömning till nystartade företag kan se ut, undersöka vilka brister som kan finnas i kreditbedömningen samt lyfta fram hur banken kan arbeta för att minimera dessa brister. I denna studie har en deduktiv forskningsansats använts och en kvalitativ medtod. Som datainsamlingsmetod använde forskarna sig av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat konstaterar att kreditbedömningen inte har specifika riktlinjer som kreditinstituten är tvungna att följa. Det finns allmänna metoder och modeller men varje enskilt institut använder sig av egenutvecklade modeller med inslag av befintliga modeller/riktlinjer. De största brister i kreditbedömning till nystartade företag är avsaknaden av historik och informationsasymmetri. Dessa brister kan lösas genom att ha en god kundrelation samt en god kundkännedom där kreditinstituten jobbar nära kunden. I studien kom författarna även fram till att för att kunna lösa problemet med informationsasymmetri måste kreditinstituten och kunderna vara mer transparenta mot varandra och vara mer öppna för att kunna skapa bättre förtroende för varandra.

Introduktion Lån- och kreditgivning är en väsentlig del av dagens samhällsekonomi både när det gäller privatpersoner och företag. Om bankerna är för restriktiva till företagskreditgivning riskerar den ekonomiska tillväxten att påverkas. Vidare anses affärsbankerna ha blivit mindre riskvilliga. Det är en problematisk trend och faktum är att företag inte heller kan vara säker på att man får en objektiv bedömning av sin kreditansökan, då kreditgivares resonemang spelar en avgörande roll i kreditbedömningen. Bankens strukturella riktlinjer som kreditgivare ska förhålla sig till påverkar också hur banktjänstemännen fattar kreditbeslut. Syfte Studiens syfte är att utforska banktjänstemäns kreditbedömning samt dennas förankring i bankens struktur kontra tjänstemannens professionella bedömning. Metod Studien genomförs med en deduktiv ansats och kvalitativ metod. Empiriinsamlingen är baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att kreditgivare har ett stort utrymme när det kommer till den individuella bedömningen av en kreditsökande. Där bankens hjälpmedel slutar börjar det en tydlig individuell bedömningsfråga, om hur man väljer att gå vidare och vad man väljer att prioritera. Av empiriinsamlingen framgick det tydligt att 5C-modellen var en stor del av kreditbedömningen hos alla respondenter. Det mest intressanta var hur mycket samtliga respondenter betonade vikten av det personliga mötet med kunden och dess påverkan i kreditbedömningen. / Introduction Loan and credit is an essential part of today’s economy, both in term of private individuals and corporates. If the banks are too restrictive for corporate credit, the economic growth risks being affected. Furthermore, the banks are considered to be less willing to take risk. This is a problematic trend and the fact is that corporates cannot be sure that they get an objective assessment of their credit application. Thus, a creditors’ reasoning in their assessment plays a crucial role in a credit application. The bank´s structural guidelines that creditors must relate to also affect how the bank officials make credit decisions. Purpose: The aim of the study is to explore the bank official's credit assessment and its anchoring in the bank's structure versus the official's professional judgement. Method: The study is conducted with a deductive approach and qualitative method. The empirical collection is based on semi-structured interviews. Conclusion: The result of the study show that creditors have a considerable amount of space when it comes to the individual assessment of a credit applicant. Where the bank’s assistive tools end, a clear individual assessment begins, about how to choose to continue ahead. It becomes clear that the 5C model was a large part of the credit assessment of all respondents. The most important component of the five Cs is the capacity of repayment, as it is the one that generates revenue for the bank. What we consider to be the most interesting were how much all respondents emphasized the importance of the personal meeting and its impact on the credit decision.

IntroduktionSME:s är en stor bidragande roll för den svenska välfärden genom stora skatteintäkter och arbetstillfällen. Det nya Baselregelverket har de senaste åren lett till en större svårighet för SME:s att få finansiering av bankerna. Bankerna är mer restriktiva vid finansiell utlåning eftersom dem själva behöver uppfylla kraven om kapital och likviditetshantering. Samtidigt har pandemin drabbat SME:s ekonomiska ställning negativt och finansiering i form av krediter kan vara en avgörande roll för företagens överlevnad. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur covid-19 påverkat kreditbedömningen hos kreditgivare till SME:s. MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. SlutsatsStudien visar på att pandemin har kommit att påverka kreditbedömningen genom att majoriteten av bankerna har större acceptans för försämrade siffror. Större vikt läggs på SME:s framtida affärsmöjligheter genom att studera branschen i stort. Vidare har långvariga kundrelationer underlättat bankernas kreditbedömning. Statliga åtgärder och regleringar har inte haft någon väsentlig påverkan på kreditbedömningen under pandemin. KunskapsbidragStudien är ett empiriskt baserat kunskapsbidrag ämnad för att öka förståelse och kunskap om pandemins effekter på kreditbedömningen till SME:s. Denna studie har även kommit att bidra till ett nytt perspektiv på forskningsområdet och att fylla det forskningsgap om brist på forskning kring kreditbedömning i svensk kontext under pandemin. Hur kreditgivarens kreditbedömning går till under pandemin är ett kunskapsbidrag för många aktörer. / Introduction SME's play a major contributing role to Swedish welfare through large tax revenues and jobs. The new Basel regulations have in recent years led to a greater difficulty for SMEs in obtaining financing from the banks. Banks are more restrictive in financial lending  because  they  need  to  meet  the  requirements  for  capital  and  liquidity management. At the same time, the pandemic has negatively affected SME's financial position and financing in the form of credit can play a crucial role in corporate survival.  Purpose The purpose of this study is to investigate how covid-19 affected the credit rating of creditors to SMEs.  Method The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach where the empirical data has been collected through semi-structured interviews.  Conclusion The study shows that the pandemic has affected credit ratings by the majority of banks having  greater acceptance of deteriorating figures. Greater emphasis is placed on SME's future business opportunities by studying the industry as a whole. Furthermore, long-term customer relationships have facilitated the banks' credit assessment. Government measures and regulations have not had any significant impact on the credit assessment during the pandemic.  Contribution The study is an empirically based knowledge contribution intended to increase understanding and knowledge about the pandemic's effects on the credit assessment to SME's. This study has also contributed to a new perspective in the field of research and to fill the research gap on lack of research on credit assessment in the Swedish context during the pandemic. How the creditor's credit assessment is done during the pandemic is a knowledge contribution for many actors.