Svenska banker har genomgått flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre påverkade valet av problemområde. Många studier har gjorts beträffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade området kring kredituppföljningen, det sekundära kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara användbar för kreditgivare, genom att dra lärdom av bra exempel, och dels vara brukbar för låntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat område. En noggrann kredituppföljning är också betydelsefull för samhället i stort. Syftet var att få en bättre bild av hur kredituppföljningsprocessen utförs i praktiken i svenska banker. Genom kvalitativa intervjuer har kredituppföljningen studerats hos sex banker i västra Sverige; Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Swedbank, SEB samt två Fristående Sparbanker. Intervjupersonerna var personer med gedigen erfarenhet från utlåningsprocessen gentemot företag. Den empiriska undersökningen visade en stor överensstämmelse kring hur kredit-uppföljningen utförs i de banker som ingått i studien. Uppföljningsprocessen genomförs utifrån volym och någon form av riskklassificering. I beslutsunderlaget ingår såväl formella som informella delar, med andra ord både kvantitativ och kvalitativ information. Studien visade att både transaktions- och relationsutlåning är delar av det sekundära kreditbeslutet. En skillnad var hur stor betydelse de mjuka delarna har i kredituppföljningen. Min tolkning är att organisationskulturen har betydelse / Swedish banks have underwent several financial crises that have resulted in different type of consequences, amongst other things, credit losses. The interest for why some banks were hit more than others, influenced the choice of the problem area. Many studies have been made regarding lender decisions on new loans, however, the area related to the credit monitoring, i. e. the secondary lender decision, seems to be relatively unexplored. The aim was to contribute with knowledge that partly could be useful for creditors, through learnings from good examples, as well as partly be useful for the borrowers. Another expectation was to inspire to further studies of an area that has not been investigated deeply so far. A throught credit monitoring is also important for the society as much. The purpose was to get a better picture of how the credit monitoring processes are performed in practise in Swedish banks. Through qualitative interviews, the credit monitoring processes have been studied att six banks in the west part of Sweden. The banks are; Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Swedbank, SEB and two independent banks. The respondents were persons with a solid and senior experience from lending processes towards companies. The empirical study showed a high degree of consistency in how the credit monitoring are performed at the Swedish banks that were a part of the investigation. The monitoring process are carried out based on volume and some type of risk assessment. The decision material contains formal as well as informal information or in other words: both quantitative as well qualitative information. The study showed that both transactional as well as relationship lending are parts of the secondary lender decision. One difference that was noticed, was how big importance the soft factors have in the credit monitoring process. My interpretation is that the organizational culture has an influence on this.

Forskningsfråga: Vilka metoder använder banker för att kontrollera informationen i årsredovisningar vid lån- och kreditgivning? Syfte:                           Syftet med studien är att identifiera vilka metoder svenska banker använder vid kontrollering av årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning, detta för att vidare identifiera om kreativ redovisning kan upptäckas med hjälp av dessa. Studien bidrar till ökad förståelse om kreativ redovisning och dess metoder.Metod:                         Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod. Primärdata har samlats in genom intervjuer. Sekundärdata som behandlats i studien har inhämtats från litteratur, vetenskapliga artiklar och hemsidor. Slutsats:                       Det har konstaterats att banker vanligtvis använder fem metoder för att kontrollera informationen i årsredovisningar i samband med lån- och kreditgivning. Däremot är det en generell bild då processen kan se olika ut beroende på förtroende för företag, verksamhet och bransch.Samtliga fem metoder framkommer i tidigare forskning för att upptäcka kreativ redovisning, vilket tyder på att kreativ redovisning kan upptäckas av banker om företagskundens finansiella ställning förändras eller inte återspeglar branschgenomsnittet. Utöver ovannämnda metoder begär banker underlag och inleder dialog med ledningen när avvikelser uppstår. Kreativ redovisning kan dock användas i syfte att bibehålla utvecklingen, vilket resulterar i att avvikelser nödvändigtvis inte behöver uppstå. Slutsatsen kan därmed dras att banker inte kommer upptäcka kreativ redovisning som inte resulterar i avvikelser, men att det finns möjlighet att upptäcka kreativ redovisning när avvikelser uppstår. Detta för att banker gör ytterligare kontroller i sådana fall. / Research question:   Which methods do banks use to analyse information when granting loans? Purpose:                     The purpose of the study is to identify which methods Swedish banks use while checking annual reports during the process of loan and credit granting. This, to further identify whether creative accounting can be detected using these methods. The study contributes to increased knowledge about creative accounting and its methods.Method:                       The study has been conducted using qualitative research methods. Primary data has been collected through interviews. The secondary data in the study has been collected from literature, scientific articles, and websites. Conclusion:                 It has been established that banks usually use five methods to check the information in annual reports in connection with credit and loan granting. However, it is a general picture as the process can look different depending on the trust in the company, business and industry.All five methods appear in previous research to detect creative accounting. This shows that creative accounting can be detected by banks if the business costumers financial position changes or does not reflect the industry average. In addition to the methods mentioned above, banks request documentation and initiates dialogue with management when deviations occur. However, creative accounting can be used with the aim of maintaining development, which results in deviations not necessarily having to occur. The conclusion can be drawn that banks will not detect creative accounting which does not result in deviations, but there is an opportunity to detect creative accounting when deviations occur. This is because banks make additional checks in such cases.

Introduktion Lån- och kreditgivning är en väsentlig del av dagens samhällsekonomi både när det gäller privatpersoner och företag. Om bankerna är för restriktiva till företagskreditgivning riskerar den ekonomiska tillväxten att påverkas. Vidare anses affärsbankerna ha blivit mindre riskvilliga. Det är en problematisk trend och faktum är att företag inte heller kan vara säker på att man får en objektiv bedömning av sin kreditansökan, då kreditgivares resonemang spelar en avgörande roll i kreditbedömningen. Bankens strukturella riktlinjer som kreditgivare ska förhålla sig till påverkar också hur banktjänstemännen fattar kreditbeslut. Syfte Studiens syfte är att utforska banktjänstemäns kreditbedömning samt dennas förankring i bankens struktur kontra tjänstemannens professionella bedömning. Metod Studien genomförs med en deduktiv ansats och kvalitativ metod. Empiriinsamlingen är baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att kreditgivare har ett stort utrymme när det kommer till den individuella bedömningen av en kreditsökande. Där bankens hjälpmedel slutar börjar det en tydlig individuell bedömningsfråga, om hur man väljer att gå vidare och vad man väljer att prioritera. Av empiriinsamlingen framgick det tydligt att 5C-modellen var en stor del av kreditbedömningen hos alla respondenter. Det mest intressanta var hur mycket samtliga respondenter betonade vikten av det personliga mötet med kunden och dess påverkan i kreditbedömningen. / Introduction Loan and credit is an essential part of today’s economy, both in term of private individuals and corporates. If the banks are too restrictive for corporate credit, the economic growth risks being affected. Furthermore, the banks are considered to be less willing to take risk. This is a problematic trend and the fact is that corporates cannot be sure that they get an objective assessment of their credit application. Thus, a creditors’ reasoning in their assessment plays a crucial role in a credit application. The bank´s structural guidelines that creditors must relate to also affect how the bank officials make credit decisions. Purpose: The aim of the study is to explore the bank official's credit assessment and its anchoring in the bank's structure versus the official's professional judgement. Method: The study is conducted with a deductive approach and qualitative method. The empirical collection is based on semi-structured interviews. Conclusion: The result of the study show that creditors have a considerable amount of space when it comes to the individual assessment of a credit applicant. Where the bank’s assistive tools end, a clear individual assessment begins, about how to choose to continue ahead. It becomes clear that the 5C model was a large part of the credit assessment of all respondents. The most important component of the five Cs is the capacity of repayment, as it is the one that generates revenue for the bank. What we consider to be the most interesting were how much all respondents emphasized the importance of the personal meeting and its impact on the credit decision.

Bakgrund och problem: Det föreligger en problematik i kreditbedömningsprocessen som berör svårigheten att bedöma ett  bolags värde samt dess återbetalningsförmåga. Vanligtvis värderas organisationer utefter sina finansiella rapporter men eftersom de inte alltid inkluderar immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital skapas en informationsasymmetri. Informationsasymmetrin kan vara en orsak till eventuella felbedömningar av ett företags riskutsatthet och framtida utveckling och således till ett nekande av sökt kredit. Forskare lägger skulden på redovisningssystemet men vi vill lyfta frågan om problemet även kan ligga i kreditbedömningsprocessen. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur banker, i rollen som finansiärer, behandlar intellektuellt kapital hos kunskapsintensiva företag vid en kreditbedömning. Avsikten är att beskriva, tolka samt reflektera kring kreditprocessen för att påvisa vilken betydelse det intellektuella kapitalet har för kreditbeslutet. Metod/Empiri: Studien har utförts som en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer och praktikfall. De fem storbankerna Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank har agerat respondenter. Efter sammanställningen av empiriunderlaget jämfördes svaren mot den teoretiska referensramen. Påträffade samband och avvikelser mellan empiri och teori har i ett logiskt resonemang fått utgöra studiens analys. Slutsatser: Resultatet av studien visar att studiens respondenter i kreditbedömningsprocessen beaktar avsevärt fler faktorer, som teoretiskt benämns intellektuellt kapital, än vad de är medvetna om. Intellektuellt kapital har därmed en anmärkningsvärd inverkan på kreditbeslutet, även om det inte enskilt är avgörande för beslutet. Vidare visar studien att den främsta problematiken med intellektuellt kapital i kreditbedömningsprocessen rör värderingssvårigheten. / Background and problem: There is a problem in the credit valuation process relating to the difficulty of estimating the value of a company and its repayment ability. Generally organizations are valued by their financial statements but since financial statements not always include intangible assets in forms of intellectual capital an information asymmetry is created. The information asymmetry may be a reason for an incorrect assessment of a company’s risk exposure and future development and thus to a refusal of sought credit. Researchers blame the accounting system but we wish to raise the question whether the problem also may lie in the credit valuation process. Aim: The purpose of this master thesis is to investigate how banks treat intellectual capital in knowledge-intensive firms in a credit valuation process. The aim is to describe, interpret and reflect around the credit valuation process in order to demonstrate the importance of intellectual capital for the credit decision. Method/Empirical data: The study was conducted as a qualitative study based on interviews and case studies. Five of the largest banks in Sweden - Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank - have acted as respondents. After compiling the empirical material the responses were compared with the theoretical framework. Located relations and differences between empiricism and theory constitute the analysis of the study. Conclusions: The results of this study show that the respondents in the credit valuation process examines significantly more factors, which in theory is defined intellectual capital, than they are aware of. Intellectual capital has thus a remarkable impact on the credit decision, although it does not individually determine the decision. The study also shows that the main problem with intellectual capital in the credit valuation process is the difficulty of valuation.