Nystartade företag är i synnerlighet i behov av finansiering i ett tidigt skede, och vänder sig då till kreditinstitut för ett lån. Det lägger i sin tur höga krav på institutens kreditbedömning för att uppnå så lite kreditförluster som möjligt.  Syftet med denna studie är att beskriva hur kreditbedömning till nystartade företag kan se ut, undersöka vilka brister som kan finnas i kreditbedömningen samt lyfta fram hur banken kan arbeta för att minimera dessa brister. I denna studie har en deduktiv forskningsansats använts och en kvalitativ medtod. Som datainsamlingsmetod använde forskarna sig av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat konstaterar att kreditbedömningen inte har specifika riktlinjer som kreditinstituten är tvungna att följa. Det finns allmänna metoder och modeller men varje enskilt institut använder sig av egenutvecklade modeller med inslag av befintliga modeller/riktlinjer. De största brister i kreditbedömning till nystartade företag är avsaknaden av historik och informationsasymmetri. Dessa brister kan lösas genom att ha en god kundrelation samt en god kundkännedom där kreditinstituten jobbar nära kunden. I studien kom författarna även fram till att för att kunna lösa problemet med informationsasymmetri måste kreditinstituten och kunderna vara mer transparenta mot varandra och vara mer öppna för att kunna skapa bättre förtroende för varandra.

Frågeställning: Hur ser bankernas kreditbedömning för små och medelstora företag ut och hur kommer den att förändras i och med införandet av de nya regelverken K2 och K3? Hur resonerar banker vid kreditbedömning när företag redovisar enligt K2 och K3?Vill bankerna styra åt en viss tillämpning eller önskar de rapportering på basis av den löpande bokföringen? Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka och analysera bankers kreditbedömning för små och medelstora företag, samt vilken påverkan kreditbedömningen kommer få efter införandet av de nya redovisningsregelverken. Metod: Studien hade en deduktiv forskningsansats och metoden var kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som datainsamlingsmetod. Empirin analyserades med hjälp av den referensram som blev insamlad under en litteraturstudie och en artikelsökning. Slutsats: Studien visade att kreditbedömningens utgångspunkt är väldigt lika för de undersökta bankerna. Bankernas kreditbedömning har ännu inte påverkats av de nya regelverken K2 och K3 men det kan ändras i framtiden. Bankerna vill framförallt ha tillräckligt med underlag från företagen så att de kan göra en bra kreditbedömning. / Research questions: How does the banks credit assessment for SMEs look like and how will it change with the introduction of the new regulations K2 and K3? How do banks reason at credit assessment when companies report according to K2 and K3? Would banks steer to a particular application or do they wish to get reports on the basis of the daily accounting? Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze banks’ credit assessment for small and medium-sized enterprises, as well as the impact of credit assessment due to the new accounting regulations. Method: The study had a deductive research approach and the methodology was qualitative. Semi-structured interviews were carried out as a data collection method. The empirical data were analyzed using the reference frame which was collected in a literature search and an article search. Conclusion: The study outcome shows that the credit assessment starting point is very alike from the examined banks. The banks credit assessment process has not been affected due to introduction of the new regulations K2 and K3 although it can change in future context. The banks want, above all, to have enough material from the companies so that they can make a good credit assessment.

IntroduktionSME:s är en stor bidragande roll för den svenska välfärden genom stora skatteintäkter och arbetstillfällen. Det nya Baselregelverket har de senaste åren lett till en större svårighet för SME:s att få finansiering av bankerna. Bankerna är mer restriktiva vid finansiell utlåning eftersom dem själva behöver uppfylla kraven om kapital och likviditetshantering. Samtidigt har pandemin drabbat SME:s ekonomiska ställning negativt och finansiering i form av krediter kan vara en avgörande roll för företagens överlevnad. SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur covid-19 påverkat kreditbedömningen hos kreditgivare till SME:s. MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. SlutsatsStudien visar på att pandemin har kommit att påverka kreditbedömningen genom att majoriteten av bankerna har större acceptans för försämrade siffror. Större vikt läggs på SME:s framtida affärsmöjligheter genom att studera branschen i stort. Vidare har långvariga kundrelationer underlättat bankernas kreditbedömning. Statliga åtgärder och regleringar har inte haft någon väsentlig påverkan på kreditbedömningen under pandemin. KunskapsbidragStudien är ett empiriskt baserat kunskapsbidrag ämnad för att öka förståelse och kunskap om pandemins effekter på kreditbedömningen till SME:s. Denna studie har även kommit att bidra till ett nytt perspektiv på forskningsområdet och att fylla det forskningsgap om brist på forskning kring kreditbedömning i svensk kontext under pandemin. Hur kreditgivarens kreditbedömning går till under pandemin är ett kunskapsbidrag för många aktörer. / Introduction SME's play a major contributing role to Swedish welfare through large tax revenues and jobs. The new Basel regulations have in recent years led to a greater difficulty for SMEs in obtaining financing from the banks. Banks are more restrictive in financial lending  because  they  need  to  meet  the  requirements  for  capital  and  liquidity management. At the same time, the pandemic has negatively affected SME's financial position and financing in the form of credit can play a crucial role in corporate survival.  Purpose The purpose of this study is to investigate how covid-19 affected the credit rating of creditors to SMEs.  Method The study is based on a qualitative research strategy with a deductive approach where the empirical data has been collected through semi-structured interviews.  Conclusion The study shows that the pandemic has affected credit ratings by the majority of banks having  greater acceptance of deteriorating figures. Greater emphasis is placed on SME's future business opportunities by studying the industry as a whole. Furthermore, long-term customer relationships have facilitated the banks' credit assessment. Government measures and regulations have not had any significant impact on the credit assessment during the pandemic.  Contribution The study is an empirically based knowledge contribution intended to increase understanding and knowledge about the pandemic's effects on the credit assessment to SME's. This study has also contributed to a new perspective in the field of research and to fill the research gap on lack of research on credit assessment in the Swedish context during the pandemic. How the creditor's credit assessment is done during the pandemic is a knowledge contribution for many actors.

Idag finns det cirka 1,2 miljoner företag i Sverige varav 96% av dessa är små företag. Svenska banker lånade ut cirka 3 000 miljarder kronor till företag 2021. Små företag har svårt för att finansiera sin verksamhet och vänder sig därför till finansiärer som banker för lån. Kreditgivaren gör en kreditbedömning av företaget som ansöker om ett lån. Små företag saknar ofta tillräcklig information, vilket kan vara utmanande vid kreditbedömning. Syftet med denna studie är att få en förståelse för de bedömningsfaktorer som är av vikt för kreditgivare vid kreditbedömning. Vidare vill vi undersöka hur informationsunderlag säkerställs av kreditgivare för att göra denna bedömning av små aktiebolag. Detta görs genom att ta hänsyn till den funktion som kreditupplysningsföretag och revisorer har i kreditbedömning. För att undersöka forskningsfrågorna genomförs en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med banker, kreditupplysningsföretag och revisorer. Resultatet visar att återbetalningsförmåga, säkerhet och kundkännedom är de viktigaste bedömningsfaktorerna för en kreditgivare att analysera. Dessa bedömningsfaktorer kan kopplas till 5C-modellen. Bankerna använder sig av både finansiell- och icke-finansiell information i kreditbedömningar som till största del samlas in från kreditupplysningsföretag, men även från småföretagen för att komplettera den bristande informationen. Enligt undersökningsresultatet i denna studie ser respondenterna på avskaffandet av revisionsplikten som en nackdel för kreditbedömning. Det går därför att dra slutsatsen att kreditupplysningsföretag har en relativt stor funktion i de tre viktigaste bedömningsfaktorerna, medan revisorer har en mindre viktig funktion i dem. Kreditupplysningsföretag är kreditgivarens huvudsakliga källa för att samla in information. Trots det kan kreditgivarna fortfarande uppleva brist på information. Bankerna har anpassat sina modeller för kreditbedömning efter avskaffandet av revisionsplikten, vilket visar att revisorernas funktion är betydligt mindre i bedömningen. Trots detta skulle kreditgivaren uppskatta företag med reviderad finansiell information. / There are approximately 1.2 million companies in Sweden today, from which 96% of these are small companies. Swedish banks lent out SEK 3,000 billion to companies in 2021. Small companies face difficulties in financing their operations and therefore turn to financiers such as banks for lending. The lender performs a credit assessment of the company applying for a loan. Small companies often lack sufficient information which can be challenging in credit assessment. The aim of this study is to get an understanding of the assessment factors that are of importance to lenders in credit assessment. Furthermore, we want to investigate how the information base is secured by creditors in order to make this assessment of small joint stock companies. This is accomplished by taking the function that credit reporting companies and auditors have in credit assessment into account. To investigate the research questions, a qualitative study is conducted through semi-structured interviews with banks, credit reporting companies and auditors. The results show that repayment capacity, collateral and customer knowledge are the key assessment factors for the lenders to analyze. These assessment factors can be linked to the 5C model. The banks use both financial and non-financial information in credit assessments which are mostly collected from credit reporting companies, but also from the small companies to supplement the lacking information. The results also show that auditing in a company leads to the lender gaining increased trust for the company. According to the survey results, the respondents in this study see the abolition of the audit obligation as a disadvantage for credit assessment. The conclusion can thus be drawn that credit reporting companies have a relatively large function in the three most important assessment factors, whereas auditors have a less important function in it. Credit reporting companies are lenders’ main source for collecting information, yet the lenders may still experience a lack of information. Banks have adapted their models in credit assessment after the abolition of the audit obligation, which shows that the auditors’ function is significantly smaller in the assessment. Despite this, the lender would appreciate companies with audited financial information.