No description available.

Background: Small businesses are considered as a valuable source for the society and the economic growth and bank loan is the main source of finance for them. Small businesses are commonly seen as riskier than larger businesses it is thus noteworthy to examine banks’ credit assessment for small businesses. The implementation of the Basel III Accord will start in 2013 with the aim to generate further protection of financial stability and promote sustainable economic growth, and the main idea underlying Basel III is to increase the capital basis of banks. Purpose: The purpose of this study is to describe how larger and smaller banks in Sweden are managing credit assessment of small businesses, and if this process differs according to the size of the bank. The authors further want to investigate how expectations of new capital regulations, in form of Basel III, affect the credit assessment and if it is affecting the ability of small businesses to receive loans. Method: In order to meet the purpose of the thesis a mixed model approach is used. The authors conducted semi-structured interviews with representatives from three smaller and three larger banks. Additional, statistics were computed in order to examine the economic state of the Swedish market, where also an archival research with 10 allocated banks operating with corporate services was executed. Conclusions: The banks have a well-developed credit process where building a mutual trust relationship with the customer is crucial. If the lender has a good relationship with the customer, it will ease the collection of credible information and thus enhance the process of making right decision. The research examined minor differences between smaller and larger banks in their credit assessment. Currently, the banks do not see any problems with adjusting to the new regulation and thus do not see specific effects for small businesses and their ability to receive loans. The effects that can be identified by the expectations of Basel III are the banks’ concern of charging the right price for the right risk and the demand of holding more capital when lending to businesses. The banks have come a long way on the adjustment to Basel III, which has pros and cons, thus it implies that banks are already charging customers for the effect of the regulations that will not be 100 percent implemented until 2019. The difference that was identified between larger and smaller banks is that larger banks seem to have more established strategies when working on the implementation of Basel III.

Bakgrund: Kreditvärdighet är ett ämnesområde för bankerna att bedöma om en kund är kreditvärdig. Bankerna använder sig av olika bedömningsfaktorer för att bedöma huruvida företaget är en lämplig låntagare. Detta görs för att man skall få en uppfattande bild av företaget. Problemfråga: Hur går bankers kreditbedömning av små och medelstora företag till? Syfte: Syftet är att studera om bankerna skiljer sig åt vad det gäller kreditbedömningen för små och medelstora företag samt på vilket sätt de granskar informationen som de får av företagen. Metod: Syftet kommer att besvaras med en empirisk undersökning som grundar sig på teorin förtroende och principal-agentteorin. Vi har kompletterat teorierna med tidigare studier, vetenskapliga artiklar, litteraturer, årsredovisningar och intervjuer. Slutsats: Slutsatsen är att det inte finns några markanta skillnader i den här studien, därför att samtliga banker gör en allsidig bedömning av företaget för att bedöma kreditvärdigheten, genom att de tar hänsyn till både finansiella och icke-finansiella faktorer. En liten avvikelse som vi dock fann är att Handelsbanken betonar tron på verksamheten mer i jämförelse med Nordea, detta har göra med att frihet ges till Handelsbanken vid beviljande av krediten då banken är väldigt decentraliserad. / Background: Creditworthiness is a subject for banks to assess whether a customer is creditworthy or not. The banks use different assessment factors in order to assess whether the company is a suitable borrowers. This is done in order to get a perception picture of the companies. Problem issue: How does banks credit evaluate to small and medium-sized enterprises? Purpose: The purpose is to study whether the banks proves to be different in terms of credit assessment for small and medium-sized enterprises and in what way they review the information they receive from companies Method: The purpose will be answered by an empirical study based on the theory of trust and principal-agent theory. We have complemented the theories with previous studies, scientific articles, literatures, annual reports and interviews. Conclusion: The conclusion is that there are no significant differences in this study because all banks make a comprehensive assessment of the company to assess creditworthiness, by taking into account both financial and non-financial factors. A small difference we found is that Handelsbanken underlines belief the business more in comparison with Nordea, this has to do with the liberty given to Handelsbanken in the granting of credit which the banks are highly decentralized.

Titel: “En experimentell studie om användningen av ekonomisk information vid kreditbedömning” Inledning: I de flesta företag uppstår det någon gång ett behov av att öka företagets kapital. Ett sätt för företag att öka sitt kapital är att söka kredit hos en bank. Det ställs höga krav på bankerna att de har bra underlag för att bevilja företag en kredit. Kreditbedömaren måste samla in en mängd olika informationskällor för att de ska ha möjlighet att göra en korrekt bedömning. Revisionsberättelsen är en av de informationskällor som kreditbedömare kan använda i sin kreditbedömning. Den 15 december 2016 infördes nya standarder gällande revisionsberättelsen. De nya standarderna innebär förändringar i revisionsberättelsens utseende och innehåll vilket kan ha påverkat användarnas arbete. Även tidigare erfarenhet verkar enligt tidigare studier ha en avgörande betydelse vid kreditbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och förstå huruvida olika informationskällor används olika i en kreditbedömning beroende på om beslutsfattaren besitter erfarenhet eller inte. Slutligen kommer studien även se till om detaljeringsgraden i revisionsberättelsen påverkar dess informationsvärde för de som ska bedöma en kredit. Metod: Genom en experimentell studiedesign har två delstudier upprättats. Den första består av en kvasiexperimentell enkät som skickats ut till både erfarna och oerfarna. I enkäten har den nya alternativt gamla revisionsberättelsen medföljt. Enkäten testar dels om bedömningen av olika informationskällor får olika utfall beroende på om respondenten har erfarenhet eller inte samt om respondenten tagit del av den nya eller gamla revisionsberättelsen. Delstudie två består av semistrukturerade intervjuer med både erfarna kreditbedömare och oerfarna studenter och innehar en deduktiv ansats. Slutsats: Det finns inga bevis på att erfarenheten påverkar om en kredit beviljas eller inte. Inte heller enskilda ekonomiska informationskällor påverkar ett beslut om kredit. Att förändra innehållet i starkt institutionaliserade dokument påverkar inte bedömningen eller beslutet vilket gjort att den nya revisionsberättelsen inte kan ses som en bidragande hjälp för personer som arbetar med kreditbedömning av företag. / Background: In most companies, there is sometimes a need to increase the company’s capital. One way for companies to increase their capital is to do a credit application in a bank. The creditor at the bank has to collect a lots of information to make it possible to do a correct assessment. One part of the information that can be used in a credit assessment is the audit report. In 15 December 2016 new standards from IAASB were introduced for the audit report. The new standards imply changes in the audit report's appearance and content, which may have affected users' daily work. Also previous experience seems, according to previous studies, to be important in credit assessments. Purpose: The purpose of the study is to investigate and to understand whether different financial information sources are used differently in a credit assessment depending on whether the decision maker has experience or not. Finally, the study will also ensure that the degree of detail in the audit report affect the information value. Method: The study has an experimental study design where two substudies have been established. The first one consists of a experimental survey sent to both experienced and inexperienced. In the survey, the new alternative to the old audit report has been included. The survey tests whether the assessment of different sources of information has different outcomes depending on whether the respondent has experience or not. It also tests whether the respondent has taken part in the new or old audit report. The second studie consists of semistructured interviews with both experienced creditors and inexperienced students and has a deductible approach. Conclusions: There is no evidence that the experience affects whether a credit is granted or not. Neither individual parts of the annual report affect the outcome of the credit. Changing the content of highly institutionalized documents does not affect the assessment or decision, which has meant that the new audit report can not be seen as a contributing help for individuals who work with creditors to companies. Keywords: The use of information in credit assessment, Credit assessment, Experience, The new audit report, The Brunswiks Lens Model.

<p>Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.</p><p>Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.</p><p>Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.</p><p>Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande. Det kan konstateras att Nordea har lyckats minimera kreditrisker i avsevärd grad med reservation för vissa förbättringar och att de faktorer som förorsakar förluster har banken klarat av att hålla under kontroll.</p><p>Bankens grundläggande strategi i riskhanteringen är att använda sig av förnuftig kreditgivning. Samtliga respondenter har betonat vikten av att göra grundliga utredningar vid nya kreditansökningar samt frekventa uppföljningar vid en föraning på betalsvårigheter hos befintliga kredittagare. Genom dessa rutiner kan banken fånga upp problematiska affärstransaktioner och förebygga uppkomsten av kreditförluster.</p> / <p>Turbulence in the world economy with following liquidity problem in enterprises has lead to negative consequences for banks that creates a need for effective credit risk management. To prevent significant credit losses, banks tries constantly to minimize their risks in credit granting through identifying pitfalls.</p><p>The purpose is to investigate the factors that contribute to the credit losses and illustrate how Nordea can minimize risks in credit granting.</p><p>Data were gathered from the literature review and a case study. The object of study is the Swedish Business Bank Nordea where several credit managers has been interviewed at the regional level. To obtain a volume of credit development in Sweden, gathered the credit granting statistics of the source of Nordea Hypotek AB.</p><p>According to the theory credit losses are depending on direct and indirect factors. While direct factors can be affected by a credit analyst, indirect factors are outside of his influence. It can be stated that Nordea has been succeed in minimizing of risks at the considerable degree, with reservation for some improvements, and that some factors that cause losses the bank manage to keep under control.</p><p>Bank´s fundamental strategy in risk management is to use reasonable credit granting. All of respondents have stressed the importance of thorough inquiry on new credit application and frequent following up suspicions of payment difficulties with existing borrowers. Through these routines can bank capture problematic business transactions and prevent appearance of credit losses.</p>

<p><p><strong>Background:</strong></p><p>If a company does not have an optimal model for credit portfolio management they can face difficulties if they cannot forecast how the credit portfolio will behave during recessions. It can be explained with the fact that the management for the company might ask how the department forecasts a probable default within the credit portfolio. The senior management might want to know how the management for the credit portfolio measures how big credit losses can become. They might also want to know how it is possible to reduce the risk of big credit losses. The key factor in this type of questions is how it is possible for a company to forecast a default.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p><p> <strong>Purpose: </strong></p><p>Our purpose is to make a pilot study where we bring out the components that are necessary for the creative of an optimal model that is applicable on Sandvik’s credit portfolio.</p><p> </p><p><strong>Method: </strong></p><p>For the collection of empirical data, we used a qualitative method. The qualitative method was based on interviews with respondents from Scania Financial Services, Volvo CE International and Swedbank. In addition, we had discussions with our “employer” Sandvik about their credit portfolio management. We analyzed the empirically gathered data with a hermeneutic perspective.</p><p> </p><p><strong>Conclusions:</strong>                  </p><p>Sandvik has a credit portfolio with many small companies which imply that it is a high risk portfolio. For that reason we brought out components that are necessary for their credit portfolio. The components we brought out were by a comparison between the theory and our cases. The components are following: parameters within country assessment, customer’s customer, payment history and payment behavior, judgement of customer’s management, utterances from the management, investment plans, cash flow analysis, stable earnings, key performance indicators, profitability, future forecasts, balance sheet analysis, legal situation, business expertise and securities.</p>

Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer. Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB. Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande. Det kan konstateras att Nordea har lyckats minimera kreditrisker i avsevärd grad med reservation för vissa förbättringar och att de faktorer som förorsakar förluster har banken klarat av att hålla under kontroll. Bankens grundläggande strategi i riskhanteringen är att använda sig av förnuftig kreditgivning. Samtliga respondenter har betonat vikten av att göra grundliga utredningar vid nya kreditansökningar samt frekventa uppföljningar vid en föraning på betalsvårigheter hos befintliga kredittagare. Genom dessa rutiner kan banken fånga upp problematiska affärstransaktioner och förebygga uppkomsten av kreditförluster. / Turbulence in the world economy with following liquidity problem in enterprises has lead to negative consequences for banks that creates a need for effective credit risk management. To prevent significant credit losses, banks tries constantly to minimize their risks in credit granting through identifying pitfalls. The purpose is to investigate the factors that contribute to the credit losses and illustrate how Nordea can minimize risks in credit granting. Data were gathered from the literature review and a case study. The object of study is the Swedish Business Bank Nordea where several credit managers has been interviewed at the regional level. To obtain a volume of credit development in Sweden, gathered the credit granting statistics of the source of Nordea Hypotek AB. According to the theory credit losses are depending on direct and indirect factors. While direct factors can be affected by a credit analyst, indirect factors are outside of his influence. It can be stated that Nordea has been succeed in minimizing of risks at the considerable degree, with reservation for some improvements, and that some factors that cause losses the bank manage to keep under control. Bank´s fundamental strategy in risk management is to use reasonable credit granting. All of respondents have stressed the importance of thorough inquiry on new credit application and frequent following up suspicions of payment difficulties with existing borrowers. Through these routines can bank capture problematic business transactions and prevent appearance of credit losses.

Background: If a company does not have an optimal model for credit portfolio management they can face difficulties if they cannot forecast how the credit portfolio will behave during recessions. It can be explained with the fact that the management for the company might ask how the department forecasts a probable default within the credit portfolio. The senior management might want to know how the management for the credit portfolio measures how big credit losses can become. They might also want to know how it is possible to reduce the risk of big credit losses. The key factor in this type of questions is how it is possible for a company to forecast a default.          Purpose: Our purpose is to make a pilot study where we bring out the components that are necessary for the creative of an optimal model that is applicable on Sandvik’s credit portfolio.   Method: For the collection of empirical data, we used a qualitative method. The qualitative method was based on interviews with respondents from Scania Financial Services, Volvo CE International and Swedbank. In addition, we had discussions with our “employer” Sandvik about their credit portfolio management. We analyzed the empirically gathered data with a hermeneutic perspective.   Conclusions:                   Sandvik has a credit portfolio with many small companies which imply that it is a high risk portfolio. For that reason we brought out components that are necessary for their credit portfolio. The components we brought out were by a comparison between the theory and our cases. The components are following: parameters within country assessment, customer’s customer, payment history and payment behavior, judgement of customer’s management, utterances from the management, investment plans, cash flow analysis, stable earnings, key performance indicators, profitability, future forecasts, balance sheet analysis, legal situation, business expertise and securities.

On the 1st of November 2010, the statutory audit was abolished for small limited companies. The amendment of the abolished statutory audit includes smaller private limited companies that for two years does not exceed more than one of the two following limits: net revenue of three million kronor, total assets of one and one half million kronor and three employees. The principal rule of chapter 9 section 1 Companies Act remains that a limited company should have at least one auditor. For limited companies included of the amendment has a opportunity to choose bokslutsrapporten instead of the auditor’s report as a proof of quality of the accounting and the financial reporting. The purpose of the thesis is to explain how lenders perceive bokslutsrapporten as a substitute for the auditor’s report. Previous research shows that lenders benefit from audit and that the auditor’s opinion in the auditor’s report affects the credit assessment. The purpose includes to explain how lenders perceive the change of bokslutsrapporten as a basis for credit assessment. I have chosen to use a qualitative research approach and a case study design. To collect data I have conducted semi-structured interviews with four lenders in four different banks. The results show that credit assessment is an overall assessment and that it is about the individual assessor’s working method, both in terms of external information and internal information requested and how it is valued. Crucial for a credit to be granted is if there is repayment ability. If there is no repayment ability there is no way to get a credit, no matter how good the collateral is.  Credit assessment can be explained by contract theory and agency theory and audit has a value as assurance and to reduce the information asymmetri in the credit assessment. Crucial to the importance of an authorized accountant and bokslutsrapporten in the credit assessment will be about confidence and credibility and how it will affect the information asymmetri in relation to an auditor and the audit report. It may also well be a question of independence in the relationship, ie. a authorized accountant is unlike an auditor not independent. A very interesting position that could affect the choice of audit or not. Bokslutsrapporten is of all to asses in the current situation a complement to the audit report. / Den 1:e november 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för mindre aktiebolag. Lagändringen om avskaffad revisionsplikt omfattar privata aktiebolag som varaktigt under två år inte överstiger mer än ett av följande gränsvärden: nettoomsättning om tre miljoner kronor, balansomslutning om en och en halv miljoner kronor och tre anställda. Huvudregeln kvarstår enligt 9 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL) att ett aktiebolag ska ha minst en revisor. För aktiebolag som omfattas av lagändringen finns möjlighet att välja bokslutsrapporten som kvalitetsbevis för redovisningen istället för revisionsberättelsen. Uppsatsens syfte är att förklara hur kreditgivare upplever bokslutsrapporten som substitut till revisionsberättelsen. Tidigare forskning visar att kreditgivare har nytta av revision och att revisorns åsikt i revisionsberättelsen påverkar kreditbedömningen. I syftet ingår att förklara hur kreditgivare upplever förändringen med bokslutsrapporten som underlag för kreditbedömningen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudiedesign. För att samla in data har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kreditgivare i fyra olika banker. Resultatet visar att kreditbedömning är en helhetsbedömning och att det mycket handlar om den enskilda bedömarens arbetsmetod, både vad avser vilken extern information och intern information som efterfrågas och hur den värderas. Avgörande för om en kredit ska beviljas är om det finns återbetalningsförmåga. Finns det inte återbetalningsförmåga finns det ingen möjlighet att få en kredit, oavsett hur goda säkerheterna är. Kreditbedömning kan förklaras med kontraktsteori och agentteori och revision har ett värde som försäkran och för att minska informationsasymmetrin i kreditbedömningen. Avgörande för vilken betydelse en auktoriserad redovisningskonsult och bokslutsrapporten kommer att få i kreditbedömningen kommer att handla om förtroende och trovärdighet och hur det kommer att påverka informationsasymmetrin i förhållande till en revisor och revisionsberättelsen. Det kan även mycket väl bli en fråga om oberoende i uppdragsförhållandet, dvs. en auktoriserad redovisningskonsult är till skillnad från en revisor inte oberoende. Ett mycket intressant ställningstagande som skulle kunna påverka valet av revision eller inte. Av allt att bedöma är bokslutsrapporten i dagsläget ett komplement till revisionsberättelsen.

Svenska banker har genomgått flera finanskriser som resulterat i olika konsekvenser, bland annat kreditförluster. Intresset för varför en del banker drabbades mer medan andra drabbades mindre påverkade valet av problemområde. Många studier har gjorts beträffande kreditbeslut vid nya krediter, dock verkade området kring kredituppföljningen, det sekundära kreditbeslutet, vara relativt outforskat. Förhoppningen var att kunna bidra med kunskap som dels kunde vara användbar för kreditgivare, genom att dra lärdom av bra exempel, och dels vara brukbar för låntagarna. En annan önskan var att ge inspiration till ytterligare studier i ett relativt outforskat område. En noggrann kredituppföljning är också betydelsefull för samhället i stort. Syftet var att få en bättre bild av hur kredituppföljningsprocessen utförs i praktiken i svenska banker. Genom kvalitativa intervjuer har kredituppföljningen studerats hos sex banker i västra Sverige; Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Swedbank, SEB samt två Fristående Sparbanker. Intervjupersonerna var personer med gedigen erfarenhet från utlåningsprocessen gentemot företag. Den empiriska undersökningen visade en stor överensstämmelse kring hur kredit-uppföljningen utförs i de banker som ingått i studien. Uppföljningsprocessen genomförs utifrån volym och någon form av riskklassificering. I beslutsunderlaget ingår såväl formella som informella delar, med andra ord både kvantitativ och kvalitativ information. Studien visade att både transaktions- och relationsutlåning är delar av det sekundära kreditbeslutet. En skillnad var hur stor betydelse de mjuka delarna har i kredituppföljningen. Min tolkning är att organisationskulturen har betydelse / Swedish banks have underwent several financial crises that have resulted in different type of consequences, amongst other things, credit losses. The interest for why some banks were hit more than others, influenced the choice of the problem area. Many studies have been made regarding lender decisions on new loans, however, the area related to the credit monitoring, i. e. the secondary lender decision, seems to be relatively unexplored. The aim was to contribute with knowledge that partly could be useful for creditors, through learnings from good examples, as well as partly be useful for the borrowers. Another expectation was to inspire to further studies of an area that has not been investigated deeply so far. A throught credit monitoring is also important for the society as much. The purpose was to get a better picture of how the credit monitoring processes are performed in practise in Swedish banks. Through qualitative interviews, the credit monitoring processes have been studied att six banks in the west part of Sweden. The banks are; Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Swedbank, SEB and two independent banks. The respondents were persons with a solid and senior experience from lending processes towards companies. The empirical study showed a high degree of consistency in how the credit monitoring are performed at the Swedish banks that were a part of the investigation. The monitoring process are carried out based on volume and some type of risk assessment. The decision material contains formal as well as informal information or in other words: both quantitative as well qualitative information. The study showed that both transactional as well as relationship lending are parts of the secondary lender decision. One difference that was noticed, was how big importance the soft factors have in the credit monitoring process. My interpretation is that the organizational culture has an influence on this.