<p>Dagens revisionsberättelse har förändrats ett flertal gånger genom åren. Det var i och med Kreugerkraschen på 1930-talet som det började ske förändringar på revisionsområdet. Därefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under åren och detta har lett till att revisionsberättelsen ändrat utformning och innehåll. Det senaste förslaget på förändring av revisionsberättelsen kom under hösten år 2007 från FAR/SRS. Förslaget går ut på att betygsätta olika områden för ett företag och presentera detta i revisionsberättelsen. De frågeställningar som vi ville ha besvarade med vår undersökning var om dagens utformning av revisionsberättelsen är tillfredsställande för intressentgruppen kreditgivarna, som var vårt avgränsade undersökningsobjekt. Vi ville även ta reda på vilka attityder de har till faktorerna i det framtagna förslaget, och om det finns fler områden som de skulle vilja ha värderade. Vårt syfte med undersökningen var att skapa en modell utifrån det resultat vi fått fram från empirin. För att samla in vårt empiriska material har vi genomfört fyra intervjuer med fyra olika bankkontor, vi har därmed använt oss av kvalitativ undersökningsmetod. Innan vi genomförde våra intervjuer hade vi gjort en analysmodell med antaganden, som vi sedan prövade empiriskt genom att genomföra intervjuerna. Det vi kom fram till med vår empiriska undersökning är att kreditgivarna inte är helt nöjda med dagens utformning av revisionsberättelsen. Majoriteten ansåg att det vore bättre med en mer informationsgivande revisionsberättelse, med kommentarer från revisorn. Vi kom även fram till att det är bättre att skapa kategorier som revisorn kan ge omdömen inom, istället för att plocka ut specifika faktorer som ska betygsättas. Vi skapade därefter en modell med de kategorier vi kom fram till: skötseln inom företaget, värderingar, framtidsfaktorer och övrigt.</p> / <p>The present auditor´s report has been through many changes over the years. Due to the Kreugercrash in the 1930s changes started to appear in the audit profession. After that the legislation has been updated continuous during the years and has led to changes in the auditor´s report. The latest proposal of changing the auditor´s report came as a suggestion from FAR/SRS during the autumn in 2007. The idea of the proposal is to grade different parts of a company and present the results in the auditor´s report. The questions we wanted to be answered with this essay were if the present auditor´s report is satisfactory for the lenders. We also wanted to know which attitudes the lenders have to the factors in the proposal, and if there are more parts to be valued. Our purpose with this essay is to create a model from the results of our interviews. The empirical material is based on four interviews with four different banks, in that way we have used a qualitative method. Before we did our interviews we created an analyzing model with assumptions, to test empirical. The results of our empirical investigation were that the lenders are not completely satisfied with the present auditor´s report. The majority considers it to be better with more information in the auditor´s report, and also comments from the auditor. We came to the conclusion that it would be better to create categories with opinions from the auditor, instead of grade specific factors. With these categories we created a model, the categories are: the care of the company, valuation, future prospects and others.</p>

On the 1st of November 2010, the statutory audit was abolished for small limited companies. The amendment of the abolished statutory audit includes smaller private limited companies that for two years does not exceed more than one of the two following limits: net revenue of three million kronor, total assets of one and one half million kronor and three employees. The principal rule of chapter 9 section 1 Companies Act remains that a limited company should have at least one auditor. For limited companies included of the amendment has a opportunity to choose bokslutsrapporten instead of the auditor’s report as a proof of quality of the accounting and the financial reporting. The purpose of the thesis is to explain how lenders perceive bokslutsrapporten as a substitute for the auditor’s report. Previous research shows that lenders benefit from audit and that the auditor’s opinion in the auditor’s report affects the credit assessment. The purpose includes to explain how lenders perceive the change of bokslutsrapporten as a basis for credit assessment. I have chosen to use a qualitative research approach and a case study design. To collect data I have conducted semi-structured interviews with four lenders in four different banks. The results show that credit assessment is an overall assessment and that it is about the individual assessor’s working method, both in terms of external information and internal information requested and how it is valued. Crucial for a credit to be granted is if there is repayment ability. If there is no repayment ability there is no way to get a credit, no matter how good the collateral is.  Credit assessment can be explained by contract theory and agency theory and audit has a value as assurance and to reduce the information asymmetri in the credit assessment. Crucial to the importance of an authorized accountant and bokslutsrapporten in the credit assessment will be about confidence and credibility and how it will affect the information asymmetri in relation to an auditor and the audit report. It may also well be a question of independence in the relationship, ie. a authorized accountant is unlike an auditor not independent. A very interesting position that could affect the choice of audit or not. Bokslutsrapporten is of all to asses in the current situation a complement to the audit report. / Den 1:e november 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för mindre aktiebolag. Lagändringen om avskaffad revisionsplikt omfattar privata aktiebolag som varaktigt under två år inte överstiger mer än ett av följande gränsvärden: nettoomsättning om tre miljoner kronor, balansomslutning om en och en halv miljoner kronor och tre anställda. Huvudregeln kvarstår enligt 9 kap. 1 § Aktiebolagslagen (ABL) att ett aktiebolag ska ha minst en revisor. För aktiebolag som omfattas av lagändringen finns möjlighet att välja bokslutsrapporten som kvalitetsbevis för redovisningen istället för revisionsberättelsen. Uppsatsens syfte är att förklara hur kreditgivare upplever bokslutsrapporten som substitut till revisionsberättelsen. Tidigare forskning visar att kreditgivare har nytta av revision och att revisorns åsikt i revisionsberättelsen påverkar kreditbedömningen. I syftet ingår att förklara hur kreditgivare upplever förändringen med bokslutsrapporten som underlag för kreditbedömningen. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudiedesign. För att samla in data har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra kreditgivare i fyra olika banker. Resultatet visar att kreditbedömning är en helhetsbedömning och att det mycket handlar om den enskilda bedömarens arbetsmetod, både vad avser vilken extern information och intern information som efterfrågas och hur den värderas. Avgörande för om en kredit ska beviljas är om det finns återbetalningsförmåga. Finns det inte återbetalningsförmåga finns det ingen möjlighet att få en kredit, oavsett hur goda säkerheterna är. Kreditbedömning kan förklaras med kontraktsteori och agentteori och revision har ett värde som försäkran och för att minska informationsasymmetrin i kreditbedömningen. Avgörande för vilken betydelse en auktoriserad redovisningskonsult och bokslutsrapporten kommer att få i kreditbedömningen kommer att handla om förtroende och trovärdighet och hur det kommer att påverka informationsasymmetrin i förhållande till en revisor och revisionsberättelsen. Det kan även mycket väl bli en fråga om oberoende i uppdragsförhållandet, dvs. en auktoriserad redovisningskonsult är till skillnad från en revisor inte oberoende. Ett mycket intressant ställningstagande som skulle kunna påverka valet av revision eller inte. Av allt att bedöma är bokslutsrapporten i dagsläget ett komplement till revisionsberättelsen.

Dagens revisionsberättelse har förändrats ett flertal gånger genom åren. Det var i och med Kreugerkraschen på 1930-talet som det började ske förändringar på revisionsområdet. Därefter har lagstiftningen uppdaterats kontinuerligt under åren och detta har lett till att revisionsberättelsen ändrat utformning och innehåll. Det senaste förslaget på förändring av revisionsberättelsen kom under hösten år 2007 från FAR/SRS. Förslaget går ut på att betygsätta olika områden för ett företag och presentera detta i revisionsberättelsen. De frågeställningar som vi ville ha besvarade med vår undersökning var om dagens utformning av revisionsberättelsen är tillfredsställande för intressentgruppen kreditgivarna, som var vårt avgränsade undersökningsobjekt. Vi ville även ta reda på vilka attityder de har till faktorerna i det framtagna förslaget, och om det finns fler områden som de skulle vilja ha värderade. Vårt syfte med undersökningen var att skapa en modell utifrån det resultat vi fått fram från empirin. För att samla in vårt empiriska material har vi genomfört fyra intervjuer med fyra olika bankkontor, vi har därmed använt oss av kvalitativ undersökningsmetod. Innan vi genomförde våra intervjuer hade vi gjort en analysmodell med antaganden, som vi sedan prövade empiriskt genom att genomföra intervjuerna. Det vi kom fram till med vår empiriska undersökning är att kreditgivarna inte är helt nöjda med dagens utformning av revisionsberättelsen. Majoriteten ansåg att det vore bättre med en mer informationsgivande revisionsberättelse, med kommentarer från revisorn. Vi kom även fram till att det är bättre att skapa kategorier som revisorn kan ge omdömen inom, istället för att plocka ut specifika faktorer som ska betygsättas. Vi skapade därefter en modell med de kategorier vi kom fram till: skötseln inom företaget, värderingar, framtidsfaktorer och övrigt. / The present auditor´s report has been through many changes over the years. Due to the Kreugercrash in the 1930s changes started to appear in the audit profession. After that the legislation has been updated continuous during the years and has led to changes in the auditor´s report. The latest proposal of changing the auditor´s report came as a suggestion from FAR/SRS during the autumn in 2007. The idea of the proposal is to grade different parts of a company and present the results in the auditor´s report. The questions we wanted to be answered with this essay were if the present auditor´s report is satisfactory for the lenders. We also wanted to know which attitudes the lenders have to the factors in the proposal, and if there are more parts to be valued. Our purpose with this essay is to create a model from the results of our interviews. The empirical material is based on four interviews with four different banks, in that way we have used a qualitative method. Before we did our interviews we created an analyzing model with assumptions, to test empirical. The results of our empirical investigation were that the lenders are not completely satisfied with the present auditor´s report. The majority considers it to be better with more information in the auditor´s report, and also comments from the auditor. We came to the conclusion that it would be better to create categories with opinions from the auditor, instead of grade specific factors. With these categories we created a model, the categories are: the care of the company, valuation, future prospects and others.

Bakgrund Finanskrisen bidrog till en diskussion om företagsspecifik information i revisionsberättelsen, då många ansåg att revisorerna inte hade gjort tillräckligt för att varna om väsentliga risker i de reviderade företagen. Sedan december 2016 ska ISA 701 tillämpas vid revidering av börsnoterade företag. Standarden behandlar Key Audit Matters och syftar till att öka kommunikationsvärdet i revisionsberättelsen. Key Audit Matters ska kommuniceras i revisionsberättelsen och är de områden som enligt revisorns professionella bedömning var de mest betydelsefulla i revisionen. Syfte Studiens syfte är att utforska huruvida det finns något samband mellan de Key Audit Matters som revisorn valt att kommunicera i revisionsberättelsen och olika klientspecifika faktorer. Metod Studien utgår från en deduktiv ansats och ett eklektiskt angreppsätt. En tvärsnittsdesign används för att utforska Key Audit Matters vid en viss tidpunkt. Studien är kvantitativ och dess empiri utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns samband mellan revisorns val av kommunicerade Key Audit Matters och klientspecifika faktorer såsom branschtillhörighet, storlek, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Sambanden påvisar mönster som antyder att Key Audit Matters inte alltid är ”unika” för varje reviderat företag, trots att det är syftet med standarden. / Background The financial crisis contributed to a discussion of client-specific information in the auditor´s report, as many considered that the auditors had not done enough to warn about significant risks in the audited companies. Since December 2016, ISA 701 will apply to the audit of listed companies. The standard adresses with Key Audit Matters and aims to enhance the communicative value of the auditor´s report. Key Audit Matters will be communicated in the audit report and are the matters that, according to the auditor's professional judgement, were the most significant in the audit of the financial statements of the current period. Purpose The purpose of the study is to investigate whether there are any relationships between the Key Audit Matters that the auditor chose to communicate in the audit report and different client-specific factors. Method The study is based on a deductive and an eclectic approach. A cross- sectional design is used in order to investigate Key Audit Matters at a given time. The study is quantitative and the empirical data consists of archival data. Conclusion There are relationships between the auditor's choice of Key Audit Matters and client-specific factors such as industry affiliation, size, profitability and debt/equity ratio. The relationships suggest that Key Audit Matters are not always “unique” to the audited company, even though it is the purpose of the standard.

Submitted by Estagiário SPT BMHS (spt@fgv.br) on 2013-08-08T15:01:44Z No. of bitstreams: 1 Dissertação Antonio Carlos dos Santos Guedes.pdf: 287431 bytes, checksum: fcf1b56859f877ad75d364f1354808be (MD5) / Approved for entry into archive by Estagiário SPT BMHS (spt@fgv.br) on 2013-08-08T15:02:05Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação Antonio Carlos dos Santos Guedes.pdf: 287431 bytes, checksum: fcf1b56859f877ad75d364f1354808be (MD5) / Approved for entry into archive by Estagiário SPT BMHS (spt@fgv.br) on 2013-08-08T15:02:16Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação Antonio Carlos dos Santos Guedes.pdf: 287431 bytes, checksum: fcf1b56859f877ad75d364f1354808be (MD5) / Made available in DSpace on 2013-08-08T15:02:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação Antonio Carlos dos Santos Guedes.pdf: 287431 bytes, checksum: fcf1b56859f877ad75d364f1354808be (MD5) Previous issue date: 2008 / O objetivo deste trabalho é investigar a relação existente entre a ressalva imposta no parecer da auditoria independente e a reapresentação exigida pelo Banco Central, a existência de forte correlação entre haver ressalva e reapresentação por exigência, indicariam que o parecer teria capacidade de antecipar exigência de reapresentação por parte do Banco Central. Selecionamos o grupo formado pelos bancos que tem ações negociadas na bolsa de valores e mapeamos as combinações formadas pelo tipo de parecer com o tipo de apresentação, de igual modo utilizamos este método em dois estratos da amostra, por porte da firma de auditoria e por haver ou não algum nível de Governança Corporativa. Os resultados não mostraram relação significativa entre parecer com ressalva e reapresentação, nem os estratos demonstraram percentuais significativamente melhores em relação aos demais estratos ou mesmo em relação à amostra. Concluímos que não há relação entre parecer e reapresentação por exigência, nem relevância com relação ao porte ou a governança corporativa, porém os resultados mostraram haver maior percentual de reapresentação espontânea no estrato por governança corporativa, o que indicaria um cuidado maior em relação às demonstrações independente do parecer da auditoria independente.

Submitted by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2013-10-25T18:38:27Z No. of bitstreams: 1 fabiano_pereira_santos.pdf: 474472 bytes, checksum: 40c5579375e54c5aa8a0d823b040c795 (MD5) / Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2013-10-25T18:38:40Z (GMT) No. of bitstreams: 1 fabiano_pereira_santos.pdf: 474472 bytes, checksum: 40c5579375e54c5aa8a0d823b040c795 (MD5) / Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2013-10-25T18:38:49Z (GMT) No. of bitstreams: 1 fabiano_pereira_santos.pdf: 474472 bytes, checksum: 40c5579375e54c5aa8a0d823b040c795 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-10-25T18:39:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 fabiano_pereira_santos.pdf: 474472 bytes, checksum: 40c5579375e54c5aa8a0d823b040c795 (MD5) Previous issue date: 2008 / The main purpose of this study is to verify whether there is a relationship between the spontaneous change of an independent auditor and the qualified audit report issued in the previous year and also whether there is a positive relationship between the turnover of auditors and the issuing of qualified audit reports in the year of the turnover and subsequent years. This paper is justified by its proposal to scientifically evaluate the impact of the administration’s influence and adopting the auditing turnover in the independence of the external auditor, without bias by the interested of the professional involved, since this is solely a documental study. Therefore, one arrives at diverse hypotheses in regard to the occurrence of a qualified report as a factor that encourages the administration to change auditors and in relation to the mandatory turnover of auditors favoring the issuing of qualified reports. In addition to the documental study, this paper is also comprised of a review of the academic and specialized literature that is the basis for the made questions addressed. The results obtained after the considerations and verification observed in the bibliographic studies, and the tests results from the Chi-square statistics, verify that the administration is more favorable to changing auditing firms when it receives a report modified by relevant safety clauses and emphases than when it receives a clean report from the current auditing firm. Another verification is the absence of a relationship between adopting the mandatory auditing turnover and issuing modified reports in the years after such change takes place. / Esta pesquisa tem como objetivo principal verificar se há relação entre a troca espontânea da auditoria independente e o parecer não limpo emitido no ano anterior e também se há relação positiva entre o rodízio de auditores e a emissão de pareceres não limpos no ano do rodízio e nos seguintes. Justifica-se este trabalho pela proposta de avaliar cientificamente o impacto da influência da administração e da adoção do rodízio de auditoria na independência do auditor externo, sem ser enviesado pelos interesses dos profissionais envolvidos, uma vez que esta é uma pesquisa exclusivamente documental. Portanto, chega-se a diversas hipóteses quanto à ocorrência de parecer não limpo como fator motivador para a troca de auditores por parte da administração e quanto ao rodízio obrigatório de auditorias propiciando a emissão de pareceres não limpos. Além da pesquisa documental, este trabalho também é composto por revisão da literatura acadêmica e especializada, que fundamentam e respaldam as principais questões abordadas. Os resultados obtidos, após as considerações e constatações observadas nas pesquisas bibliográficas, e nos resultados dos testes da estatística qui-quadrado, verificam que a administração é mais propensa a trocar a firma de auditoria quando recebe um parecer modificado por ressalvas e ênfases relevantes que quando recebe um parecer limpo da firma de auditoria atual. Outra constatação é a ausência de relação entre a adoção do rodízio obrigatório de auditoria e a emissão de pareceres modificados nos anos após esta troca.

Titel: Vad påverkar revisorns bedömningar av särskilt betydelsefulla områden i praktiken? En kvantitativ studie om revisionsstandarden ISA 701   Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi    Författare: Mathilda Ericsson och Ida Ljungdahl   Handledare: Mattias Hamberg   Datum: 2024 – maj   Syfte: Utifrån ISA 701 är syftet med denna studie att undersöka hur företagsspecifika faktorer påverkar antalet särskilt betydelsefulla områden rapporterade av revisorn i revisionsberättelsen.   Metod: Med en deduktiv ansats och kvantitativ forskningsmetod har studiens hypoteser prövats genom en korrelationsmatris samt multivariata regressionsmodeller. Totalt har 2 091 observationer från svenska börsbolags årsredovisningar mellan åren 2016 och 2022 analyserats.   Resultat och slutsats: I studien finns stöd för signifikanta samband mellan antalet särskilt betydelsefulla områden och samtliga företagsspecifika faktorer som testats. Resultatet indikerar därmed att företagens agentproblem och komplexitet i viss mån styr revisorns bedömningar.    Examensarbetets bidrag: Studiens resultat tillför nya insikter kring revisorers bedömningar av särskilt betydelsefulla områden. Det kan vara relevant för standardiseringsorgan inom revision, upprättare och användare av redovisningsrapporter, samt för praktiserande revisorer.   Förslag till framtida forskning: Framtida forskning kan inkludera andra företagsspecifika faktorer och undersöka om det ger liknande resultat. Förslagsvis kan fokus ligga på relationen mellan revisor och klient. Slutligen föreslås att undersöka ISA 701 med en kvalitativ metod.    Nyckelord: ISA 701; Utvidgad revisionsberättelse; Särskilt betydelsefulla områden; Agentteori; Agentproblem / Title: What influences the auditor's assessments of Key Audit Matters in practice? A quantitative study on the auditing standard ISA 701   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Mathilda Ericsson and Ida Ljungdahl   Supervisor: Mattias Hamberg   Date: 2024 – May   Aim: Based on ISA 701, the purpose of this study is to examine how company-specific factors influence the number of Key Audit Matters reported by the auditor in the auditor’s report.   Method: With a deductive approach and quantitative research method, the study's hypotheses have been tested using a correlation matrix and multivariate regression analysis. In total, 2 091 observations from Swedish listed companies' annual reports (2016-2022) were analyzed.   Results and conclusions: In the study, there is support for significant relationships between the number of Key Audit Matters and all company-specific factors tested. It indicates that the companies' agency problems and complexity govern the auditor's assessments to some extent.    Contribution of the thesis: The results provide new insights into auditors' assessments of Key Audit Matters. This information may be relevant to standard-setting bodies in auditing, preparers and users of accounting reports, and to practicing auditors.   Suggestions for future research: Future research could include other company-specific factors. One suggestion is to focus specifically on the relationship between auditor and client. Additionally, it is proposed to examine ISA 701 using a qualitative method.   Key words: ISA 701; Extended auditor’s report; Key Audit Matters; Agency theory; Agency problem

The main goal of the thesis is to provide its readers information about external audit and describe individual phases and audit procedures of auditing the financial statements. The practical part of the thesis is then focused on application of theoretical knowledge on practical example. Audit is performed for area of long-term tangible and intangible assets in the selected company. The conclusion of the thesis includes deficiencies identified during the audit and proposed solutions of these deficiencies.