Dagens standardiserade revisionsberättelse har kritiserats för att den innehåller alltför knapphändig information. Dessutom presenterar den enbart att revisorn tagit ett passivt ansvar i sitt granskningsarbete och ger inte revisorn möjlighet att ta ett aktivt ansvar vid författandet av revisionsberättelsen. För att förbättra detta har IAASB beslutat att införa ett nytt avsnitt, Key Audit Matters, där revisorn förväntas redogöra för väsentliga risker och svårigheter i revisionen. Genom att undersöka vilka områden som utgör Key Audit Matters idag och hur dessa kommuniceras bäst i revisionsberättelsen förväntas studien analysera relationen mellan revisorers ansvar och deras inställning till revisionsberättelsen. För att få en djupare förståelse för forskningsfrågan genomförs en kvalitativ studie där sju auktoriserade revisorer intervjuas från Sveriges fyra största revisionsbyråer. Studien visar att de områden som idag utgör Key Audit Matters framförallt består av bedömnings- och värderingsfrågor, väsentlighetsbedömningar och oegentligheter. Vidare anser inte revisorerna att det är viktigt att kommunicera i revisionsberättelsen och de har således en passiv inställning till denna. Detta indikerar till att KAM kommer bli standardiserad och att IAASB inte kommer få sina förväntningar uppfyllda.

Bakgrund Finanskrisen bidrog till en diskussion om företagsspecifik information i revisionsberättelsen, då många ansåg att revisorerna inte hade gjort tillräckligt för att varna om väsentliga risker i de reviderade företagen. Sedan december 2016 ska ISA 701 tillämpas vid revidering av börsnoterade företag. Standarden behandlar Key Audit Matters och syftar till att öka kommunikationsvärdet i revisionsberättelsen. Key Audit Matters ska kommuniceras i revisionsberättelsen och är de områden som enligt revisorns professionella bedömning var de mest betydelsefulla i revisionen. Syfte Studiens syfte är att utforska huruvida det finns något samband mellan de Key Audit Matters som revisorn valt att kommunicera i revisionsberättelsen och olika klientspecifika faktorer. Metod Studien utgår från en deduktiv ansats och ett eklektiskt angreppsätt. En tvärsnittsdesign används för att utforska Key Audit Matters vid en viss tidpunkt. Studien är kvantitativ och dess empiri utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns samband mellan revisorns val av kommunicerade Key Audit Matters och klientspecifika faktorer såsom branschtillhörighet, storlek, lönsamhet och skuldsättningsgrad. Sambanden påvisar mönster som antyder att Key Audit Matters inte alltid är ”unika” för varje reviderat företag, trots att det är syftet med standarden. / Background The financial crisis contributed to a discussion of client-specific information in the auditor´s report, as many considered that the auditors had not done enough to warn about significant risks in the audited companies. Since December 2016, ISA 701 will apply to the audit of listed companies. The standard adresses with Key Audit Matters and aims to enhance the communicative value of the auditor´s report. Key Audit Matters will be communicated in the audit report and are the matters that, according to the auditor's professional judgement, were the most significant in the audit of the financial statements of the current period. Purpose The purpose of the study is to investigate whether there are any relationships between the Key Audit Matters that the auditor chose to communicate in the audit report and different client-specific factors. Method The study is based on a deductive and an eclectic approach. A cross- sectional design is used in order to investigate Key Audit Matters at a given time. The study is quantitative and the empirical data consists of archival data. Conclusion There are relationships between the auditor's choice of Key Audit Matters and client-specific factors such as industry affiliation, size, profitability and debt/equity ratio. The relationships suggest that Key Audit Matters are not always “unique” to the audited company, even though it is the purpose of the standard.

Bakgrund: Inom räkenskapsrevisionen är förtroendevalda revisorer ansvariga för granskningen och biträds i sin tur av sakkunniga revisorer. Kombinationen av revisorerna ska säkerställa en revision som är både demokratiskt förankrad och professionellt utförd. De förtroendevalda revisorernas oberoende har dock ifrågasatts och kritiserats, det anses att de har egna politiska intressen att skydda och kan påverka räkenskaperna för att på så sätt kunna förmedla en viss bild av resultat och ekonomisk ställning. Det kan därför anses vara väsentligt att den kritik som sakkunniga revisorer riktar i revisionsrapporterna också beaktas i revisionsberättelsen. Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka externa faktorer som påverkar huruvida förtroendevalda revisorer beaktar sakkunniga revisorers kritik i revisionsberättelsen. Metod: Studien utgår från ett deduktivt tillvägagångssätt där hypoteser testas för att kunna förklara faktorer som påverkar de förtroendevalda revisorernas beaktande av de sakkunniga revisorernas kritik i revisionsberättelsen. Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad på revisionsrapporter samt revisionsberättelser från svenska kommuner avseende 2019. Slutsats: Studien indikerar att förtroendevalda revisorers beaktande av sakkunniga revisorers kritik i revisionsberättelsen påverkas av vald revisionsbyrå. Vidare indikerar studien på att sakkunniga revisorers formella kompetens inte påverkar beaktande av kritik. Slutligen visar studiens empiriska resultat att kommunens finansiella styrka påverkar negativt huruvida förtroendevalda revisorer beaktar sakkunniga revisorers kritik i revisionsberättelsen. / Background: In the financial audit, politically appointed auditors are responsible for the audit. Politically appointed auditors are assisted by expert auditors, the combination of the auditors shall ensure an audit that is both democratically based and professionally performed. However, the independence of the politically appointed auditors has been questioned and criticized. It is considered that the politically appointed auditors have their own political interests to protect and can influence the accounts to be able to convey a certain picture of the results and financial position. It can therefore be considered essential that the criticisms given by the expert auditors in the audit memorandum are also considered in the audit report. Purpose: The aim of this study is to explain the external factors that affect whether politically appointed auditors consider expert auditors' criticism in the audit report. Method: The study is based on a deductive approach where hypotheses are tested to be able to explain factors that affect the politically appointed auditors' consideration of the expert auditors' criticism in the audit report. The study is a quantitative cross-sectional study based on audit memorandum and audit reports from Swedish municipalities regarding 2019. Conclusion: The study indicates that the elected auditors' consideration of expert auditors' criticisms in the auditor's report is affected by the chosen audit firm, while the consideration is not affected by the expert competence of the expert auditors. Furthermore, the elected auditors' consideration of the expert auditors' criticism in the audit report is negatively affected by the municipality's financial strength.