Samhället går mot en mer tjänsteinriktad och kunskapsintensiv produktion vilket har lett till att immateriella resurser har fått en större betydelse för företagens ekonomier. Några av resurserna uppfyller kriterierna för en tillgång och finns med i företagens balansräkningar.   När företag är i behov av kapital ser bankerna till företagens balansräkningar för att göra en kreditbedömning. De måste då bedöma immateriella tillgångar.    - Hur bedömer kreditgivare företags immateriella tillgångar?  - Vilken betydelse har denna bedömning för kreditgivningsbeslut?   Syftet med studien är att beskriva hur kreditgivare bedömer immateriella tillgångar och vilken betydelse denna bedömning har för kreditgivningsbeslut. En kvalitativ studie har genomförts där datamaterialet har samlats in genomintervjuer med respondenter från tre olika banker.   Två av de undersökta bankerna bedömer inget ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men dessa är med och påverkar helhetsbedömningen av ett företag. Betydelsen av detta är att företag med för stor andel immateriella tillgångar får svårare att bli beviljade kredit och straffas med högre kostnader. Den sista banken sätter ett ekonomiskt värde på immateriella tillgångar men värderar ned dessa med ett schablonmässigt avdrag. Konsekvensen blir att företag med stor andel immateriella tillgångar har bättre möjlighet att bli beviljade kredit. Vid större krediter finansierar banken dock inte med en lika stor del av investeringen. / Society is moving towards a more service oriented and knowledge intensive production which has led the intangible resources to a major factor in companies’ economies. Some of the resources meet the criteria for an asset and is included in corporate balance sheets. When companies are in need of capital banks look to corporate balance sheets to make a credit assessment. Then they have to assess intangible assets.    - How does creditors assescompanies intangible assets?  - What significance does this assessment have on credit decisions?   The purpose of this study is to describe how creditors assess intangible assets and the significance of this assessment for credit decisions.   A qualitative study has been conducted in which data was collected through interviews with respondents from three different banks.   Two of the studied banks assess no monetary value on intangible assets, but these affect the overall assessment of a company. The significance of this is that companies with a high proportion of intangible assets have harder to be granted credit and punished with higher costs. The last bank puts a monetary value on intangibles, but devaluates them with a flat rate deduction. The consequence is that firms with high proportion of intangible assets have better chances of being granted credit. For larger credits, the bank doesn't finance an equal amount of the investment.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tjänstesamhälle medför att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Företag har olika behov av resurser, däremot är brist på finansiering ett hinder för tillväxt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedömningsprocess av dagens alltmer immateriella företag, då flertalet tillgångar utelämnas i den traditionella redovisningen. Sedan Skandia på 90-talet åskådliggjorde organisationens intellektuella kapital genom extern rapportering har det tagits fram flera modeller för att värdera företags immateriella tillgångar. Forskare argumenterar således för att det finns ett behov av förnyelse inom redovisningen då informationsasymmetrin kan orsaka felbedömningar av ett företags framtida potential. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och diskutera hur det intellektuella kapitalets olika faktorer värdesätts när tjänsteföretag ansöker om kredit. Avsikten är därmed att undersöka vilka faktorer som kreditgivaren anser mest betydelsefulla i kreditbedömningsprocessen. Metod/Empiri: Empirisk data har insamlats genom intervjuer med sex verksamma kreditgivare från fem olika banker. För att urskilja kreditgivarnas varierande bedömning av det intellektuella kapitalets olika beståndsdelar/faktorer har även en mindre enkätundersökning genomförts. Genom denna ville vi åskådliggöra ett abstrakt begrepp på ett mer konkret och mätbart sätt utifrån studiens teoretiska referensram. Slutsatser: Samtliga banker som medverkat i studien menar att ett företags intellektuella kapital är en förutsättning för att beviljas kredit. Resultatet från undersökningen med fem banker visar att humankapitalet är den primära faktorn inom intellektuellt kapital som kreditgivarna utvärderar. För ett nystartat tjänsteföretag räcker det inte med att presentera en lovande affärsplan eller hållbart finansiellt underlag, då bankerna i olika grad värderar entreprenörens erfarenheter och förmåga att förverkliga idén. / The market development to a more service based economy resulting in employees more important role in organizations. Companies have different need of resources, but financing is detected as a crucial factor for growth. The literature illustrates the problems in the banks' credit assessment process in today's increasingly immaterial companies, as most assets are omitted in the traditional accounting. Therefore researchers argue that there ́s a need for renewal, because the information asymmetry can cause misjudgment of a company's future potential. To describe and visualize how the intellectual capital ́s factors is valued when a service business applying for bank funding, the empirical data was obtained through interviews with six effective creditors from five different banks. All banks in this study clearly show that a company's intellectual capital is a precondition for being granted credit. The results from the survey indicate that human capital is the primary factor of intellectual capital that lenders evaluate in their credit assessment. But still, a company is not allowed to report the human capital as an asset in their accounting.

A informatização da administração pública afetou as relações entre fisco e contribuinte e exige a construção de nova interpretação para o direito tributário. O trabalho dedica-se a interpretar, tendo em vista a informatização da administração tributária, as normas que regulam a constituição do crédito tributário e as que impõem os limites ao poder de tributar. Para isso foca a informatização da Receita Federal no Brasil em especial o universo das declarações eletrônicas. Da análise dos princípios constitucionais, do conceito de tributo e dos limites à criação de ficções e presunções, aponta ser imprescindível o controle interno da legalidade pela administração pública no lançamento tributário, entendendo inválida no direito positivo brasileiro a constituição de crédito tributário por confissão de dívida elaborada pelo contribuinte. Perpassa por diversos pontos da relação entre fisco e contribuinte para reforçar a importância de manutenção, mesmo nos sistemas informatizados, de controles que evitem erros de fato e de direito na constituição do crédito tributário e proporcionem a correção destes com o menor sacrifício possível dos direitos e garantias dos contribuintes. As reflexões expostas podem ser também aplicáveis à administração tributária de outros entes federativos e, certamente, terão utilidade como referência na análise de futuras e desejáveis evoluções no controle informatizado da arrecadação tributária, como o que se anuncia com a finalização da implantação do SPED Sistema Público de Escrituração Digital. / The informatics in public administration affects the relations between tax authorities and taxpayers and requires the construction of new interpretation to the tax law. The work is intended to interpret, for the computerization of tax administration, the rules governing the formation of the tax credit and those imposing limits on the power to tax. For this, keep in focus the computerization of Federal Revenue Services in Brazil, in particular the universe of electronic statements. Analysis of constitutional principles, of the concept of tax limits and of the limits to creation of myths and assumptions shows that the internal control of legality by the government is essential in tax assessments. Therefore, it is not permitted in Brazilian Law, the constitution of tax obligations exclusively based on the taxpayer confession. Throughout various parts of the relationship between taxpayers and tax authorities this study reinforces the importance of maintenance, even in the computerized systems, of adequate controls to avoid errors of fact and law in the constitution of the tax credit and provisions for correction of these errors with the least possible sacrifice of rights and guarantees of taxpayers. The above considerations may also be applied to the administration of tax in States jurisdictions, and certainly this work will be useful as reference in the analysis of future and desirable developments in the computerized system to control tax collection, as it is announced with the completion of the SPED Sistema Público de Escrituração Digital (Digital Bookkeeping Public System) program.

The thesis deals with the bank credit risk over enterpreneurial subject with double-entry accounting system. The monitoring of possibilities to acquire the bank credit for future business development is based on operating results. The requisition for the bank credit is being prepared also with for the component for the bank providing the credit.

I OECD-länderna är 97 % av alla företag små eller medelstora företag. Den vanligaste källan till finansiering för denna typ av företag är banklån. Redovisningsinformationen är den huvudsakliga källan i bankers kreditgivningsprocess, det är också den informationen som är tillgänglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av ägarens kompetens och erfarenhet är av vikt vid kreditgivningsprocess för småföretag.Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till småföretag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med företagsrådgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige. De fem bankerna är, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank Sjuhärad. Intervjuerna var i grunden av en strukturerad karaktär men vid slutet av varje intervju har det funnits utrymme för en öppen dialog.Det finns skillnader mellan hur de olika bankerna bedömer de tekniska och sociala aspekterna vid kreditgivning till småföretag. Alla bankers kreditgivningsprocess innehåller både analys av ägarens kompetens och redovisningsinformation. Det finns dock skillnader gällande vad som är av mest vikt. Majoriteten av bankerna är resultaträkningsorienterade men Danske Bank sticker ut då de istället är balansräkningsorienterade och anser att balansräkningen är av mest vikt vid en kreditgivningsprocess. Av de resultaträkningsorienterade anses kassaflödet vara viktigast då det påvisar betalningsförmågan.Generellt sätt är en kreditgivningsprocess till småföretag standardiserad eftersom lånen inte gäller speciellt höga belopp. Processen kan dock skilja sig åt och det gör den hos majoriteten av bankerna när låntagaren uppfattas osäker. Majoriteten av företrädarna vid de olika bankerna menar att de då går in och gör en djupare analys av företaget innan beslut om lån kan fattas. Till exempel kan en kreditupplysning från UC krävas eller ett besök hos företaget i dess verksamhet, även en djupare analys av företagets räkenskaper kan fordras. En skillnad är att företrädare vid SEB eller Nordea inte besöker sina företagskunder i deras verksamhet innan lån beviljas. Hos småföretag är ägaren starkt förknippad med företaget och därför anser företagsrådgivarna att en personlig bedömning av företagaren är nog så viktigt. I många fall har respondenterna även diskuterat att säkerheter frekvent används och det har även nämnts att banken inte är en riskfinansiär och därför inte heller tar en lika stor risk som en sådan finansiär.Vår slutsats är således att företagsrådgivarna bedömer kreditgivningen genom en helhetsbedömning av både företagets årsredovisning men också med hjälp av ägarens personliga karaktär. Men redovisningen är ändå en viktig del i bedömningen och en beviljning av lån skulle inte bli möjlig utan en genomgång av redovisningsinformation. Det finns en relation mellan risk och redovisning då bankerna synes vara riskaverta och gärna ser att årsredovisningen är reviderad och att de utan undantag använder sig av säkerhet vid lån. Studien har bidragit med att redovisa hur en kreditgivningsprocess vid lån till småföretag ser ut idag. Den påvisar hur redovisningsinformation och ägarens egenskaper analyseras samt pekar på skillnaderna mellan de olika bankerna gällande kreditgivningsprocessen till småföretag.

一般而言， 銀行決定貸放與否，除了取決於客戶所提供之擔保品、保證 人之財力大小外， 徵信工作人員憑著自己過去經驗主觀之判定亦是一重 要之影響因素。 然而人為所牽涉之因素過於複雜且多變，若稍不謹慎極 可能犯下極大的錯失。 也因此銀行必須發展一套客觀之信用評估模型來 分析客戶的信用，以求降低放款的風險。而一般國內之銀行信用評估模型 及理論大多以混和行業別為研究對象，且多以財務比率分析為主。 但不 同的產業其財務特性有所差異，因此本研究便試圖以塑膠業建立單一產業 之信用評估模型， 以尋求建立更適合之信用評估模型。本研究首先根據 國內外文獻中整理出可供研究之若干財務變數， 再參酌目前銀行所使用 作為徵信評估之財務變數， 由於本模式是採本國塑膠業之資料， 且應用 對象亦主要針對本國銀行，故決定採用目前省屬行庫做徵信評估時所採行 的 17 個財務變數做分析。而後再以塑膠加工業為研究對象， 蒐集民國 79 年至 81 年三十家違約公司與五十七家履約公司共八十七家公司的財 務報表資料以計算其財務比率， 接著便計算此 17 個財務變數是否符合 常態分配之假設，以決定後續所採行之統計方法應為何。 另外根據因素 分析與不採用因素分析分別進行變數之選擇及相關性之分析，以尋找具有 解釋能力之財務變數。 最後以上述所得到之財務變數做自變數， 並將樣 本區分為原始樣本、預測樣本以及全體樣本兩群分別建立 Logit 迴歸模 型，以得到不同分析方法之總正確率、型一誤差、型二誤差及加權效率性 。 爾後再根據結果做較佳模式之選擇與評估，並加以解釋。根據實證結 果顯示， 依不同樣本及不同方法所建立的四個放款信用評估模型中， 經 比較其總正確率及加權效率性的高低後，採用因素分析的模型將優於不採 用因素分析的模型， 而全體樣本所建立的模型會優於原始樣本所建立的 模型。 而由此所得到最佳的信用評估模型為以全體樣本採用因素分析所 得的模型。另外， 本研究是以塑膠業單一產業為研究對象來建立信用評 估模型，與過去採混和產業別的分析有所不同。 而與過去的分析相較後 ，得知其正確區別效果確實較混和產業別所建立的模型為佳。

Kreditbedömning är ett viktigt verktyg för de svenska storbankerna i rollen som kapitalförmedlare för företag. Den kan baseras på de 5 C’na och genomföras på flera olika beslutsinstanser. Det finns ett praktiskt och ett teoretiskt problem i hur bankerna skall organisera kreditbedömningen då tidigare forskning är oense om prioriteringen i kreditbedömningen på olika beslutsinstanser och vad som förklarar det. Studiens huvudsyfte är då vad beslutsinstanserna i de svenska storbankerna prioriterar i kreditbedömning av företag, inom ramen för de 5 C’na, och vilka faktorer som förklarar det. Med en kvalitativ metod har vi intervjuat chefer och företagsansvariga som representerar högsta och lägsta beslutsinstans på lokal nivå medan sekundärdata i form av bankernas riskrapporter har representerat central nivå och högsta beslutsinstans. Resultatet är att central nivå och cheferna prioriterar kapaciteten och de företagsansvariga karaktären. Faktorer som förklarar det är lagar och kreditpolicy som central nivå respektive cheferna uppger som mer styrande kring att prioritera kapaciteten. Vidare består ratingen av såväl finansiella nyckeltal som subjektiva bedömningar. Annan faktor är storleken på företaget där företagsansvariga hanterar mindre företag vilka lämpligast bedöms med utgångspunkt i karaktären. / Credit assessment is an important tool for the Swedish major banks in the role as capital intermediaries for companies. It can be based on the 5 C’s and used on several different decision levels. There is a practical and a theoretical problem in how the banks should organize the credit assessment since earlier research disagree regarding the prioritising in the credit assessment on different decision levels and what explains it. The main purpose of the study is then what the decision levels in the Swedish major banks prioritize in the credit assessment of companies, within the frame of the 5 C’s and which factors that explains that. With a qualitative method we have conducted interviews with managers and business advisors who represent the highest and the lowest decision levels on the local level, whilst secondary data in terms of the banks risk management reports have represented central level and the highest decision level. The result is that central level and the managers prioritize the capacity and the business advisors prioritize the character. Explaining factors is laws and credit policies which central level and managers sees as more controlling regarding prioritizing the capacity. Further on the rating consists of both financial ratios as well as subjective judgements. Another factor is the size on the company where business advisors handle smaller companies, which are easiest judged with base in the character.

Idag finns det cirka 1,2 miljoner företag i Sverige varav 96% av dessa är små företag. Svenska banker lånade ut cirka 3 000 miljarder kronor till företag 2021. Små företag har svårt för att finansiera sin verksamhet och vänder sig därför till finansiärer som banker för lån. Kreditgivaren gör en kreditbedömning av företaget som ansöker om ett lån. Små företag saknar ofta tillräcklig information, vilket kan vara utmanande vid kreditbedömning. Syftet med denna studie är att få en förståelse för de bedömningsfaktorer som är av vikt för kreditgivare vid kreditbedömning. Vidare vill vi undersöka hur informationsunderlag säkerställs av kreditgivare för att göra denna bedömning av små aktiebolag. Detta görs genom att ta hänsyn till den funktion som kreditupplysningsföretag och revisorer har i kreditbedömning. För att undersöka forskningsfrågorna genomförs en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med banker, kreditupplysningsföretag och revisorer. Resultatet visar att återbetalningsförmåga, säkerhet och kundkännedom är de viktigaste bedömningsfaktorerna för en kreditgivare att analysera. Dessa bedömningsfaktorer kan kopplas till 5C-modellen. Bankerna använder sig av både finansiell- och icke-finansiell information i kreditbedömningar som till största del samlas in från kreditupplysningsföretag, men även från småföretagen för att komplettera den bristande informationen. Enligt undersökningsresultatet i denna studie ser respondenterna på avskaffandet av revisionsplikten som en nackdel för kreditbedömning. Det går därför att dra slutsatsen att kreditupplysningsföretag har en relativt stor funktion i de tre viktigaste bedömningsfaktorerna, medan revisorer har en mindre viktig funktion i dem. Kreditupplysningsföretag är kreditgivarens huvudsakliga källa för att samla in information. Trots det kan kreditgivarna fortfarande uppleva brist på information. Bankerna har anpassat sina modeller för kreditbedömning efter avskaffandet av revisionsplikten, vilket visar att revisorernas funktion är betydligt mindre i bedömningen. Trots detta skulle kreditgivaren uppskatta företag med reviderad finansiell information. / There are approximately 1.2 million companies in Sweden today, from which 96% of these are small companies. Swedish banks lent out SEK 3,000 billion to companies in 2021. Small companies face difficulties in financing their operations and therefore turn to financiers such as banks for lending. The lender performs a credit assessment of the company applying for a loan. Small companies often lack sufficient information which can be challenging in credit assessment. The aim of this study is to get an understanding of the assessment factors that are of importance to lenders in credit assessment. Furthermore, we want to investigate how the information base is secured by creditors in order to make this assessment of small joint stock companies. This is accomplished by taking the function that credit reporting companies and auditors have in credit assessment into account. To investigate the research questions, a qualitative study is conducted through semi-structured interviews with banks, credit reporting companies and auditors. The results show that repayment capacity, collateral and customer knowledge are the key assessment factors for the lenders to analyze. These assessment factors can be linked to the 5C model. The banks use both financial and non-financial information in credit assessments which are mostly collected from credit reporting companies, but also from the small companies to supplement the lacking information. The results also show that auditing in a company leads to the lender gaining increased trust for the company. According to the survey results, the respondents in this study see the abolition of the audit obligation as a disadvantage for credit assessment. The conclusion can thus be drawn that credit reporting companies have a relatively large function in the three most important assessment factors, whereas auditors have a less important function in it. Credit reporting companies are lenders’ main source for collecting information, yet the lenders may still experience a lack of information. Banks have adapted their models in credit assessment after the abolition of the audit obligation, which shows that the auditors’ function is significantly smaller in the assessment. Despite this, the lender would appreciate companies with audited financial information.

Studier antyder att kreditbedömningsprocessen hos banker har förändrats över tiden. Numera baseras bedömningen till största del på datoriserade system, vilket har påverkat företagens tillgång till företagsfinansiering. Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter bankerna anser att företagen har att kunna utnyttja sina sociala nätverk för att lättare erhålla företagsfinansiering och vilka effekter dessa möjligheter kan ha på bankerna och deras kreditbedömningsprocesser. Studien har baserats på empiriskt material som samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med banktjänstemän från Swedbank, Svenska Handelsbanken och Roslagens Sparbank samt en mailintervju med en professor inom företagsekonomi. De nämnda bankerna skiljer sig åt på så sätt att Swedbank är tämligen en vanlig affärsbank, Svenska Handelsbanken kännetecknas för att vara en decentraliserad bank och Roslagens Sparbank är en mindre lokal bank.  Resultaten har visat att bankernas kreditbedömningsprocesser är snarlika avseende stegen som kreditgivarna måste genomgå vid bedömning av ett företag. Tillvägagångssätten för att erhålla och analysera både den kvantitativa och den kvalitativa informationen kan skilja något hos bankerna. Vidare finns det möjligheter för företag att utnyttja sina sociala nätverk för att lättare erhålla finansiering, beroende på nätverkens omfattning, vilka typer av relationer nätverken utgörs av samt vilken typ av information som erhålls från dessa. I och med att bankernas verksamheter är starkt reglerade, har dessa tillvägagångssätt snarare en marginell påverkan på utfallet av kreditärendet än på bankerna och deras kreditbedömningsprocesser. / Studies suggest that the credit assessment process of banks has changed over time. Nowadays, the assessment is based largely on computerized systems, which has affected the companies’ access to corporate finance. The purpose of this thesis is to investigate what opportunities the banks consider that companies have to utilize their social networks in order to facilitate the ability to gain corporate finance and how these opportunities may affect the banks’ credit assessment process. The thesis has been based on empirical material collected through semi-structured interviews with bank employees from Swedbank, Svenska Handelsbanken and Roslagens Sparbank, as well as an email interview with a professor of business economics. The mentioned banks differ in such a way that Swedbank is quite a common commercial bank, Svenska Handelsbanken is characterized as being a decentralized bank and Roslagens Sparbank is a smaller local bank. The results have shown that the banks’ credit assessment processes are similiar to the steps that creditors need to undergo when assissing a company. The procedures for obtaining and analyzing both the quantitative and qualitative information may differ slightly from the banks. Furthermore, there are opportunities for companies to utilize their social networks in order to facilitate the access to corporate finance, depending on the scope of the networks, the types of relationships the networks comprise and the type of information being received. With the banks’ operations being heavily regulated, these approaches have a marginal impact on the outcome of the credit issue than on the banks and their credit assessment processes.

В работе были проанализированы основные подходы, применяемые для оценки кредитоспособности в сфере малого и среднего бизнеса, даны рекомендации по ее совершенствованию. / The paper analyzes the main approaches used to assess the creditworthiness in the sphere of small and medium-sized businesses, gives recommendations for its improvement.