Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om den reviderade läroplanen skulle kunna få konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollärare samt rektorer. Vi ville även ta reda på om den reviderade läroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att använda kvalitativa intervjuer där vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade läroplanen som ett stöd i sitt arbete. Med den reviderade läroplanen såg informanterna en förändring av sin yrkesroll. Ord som ansvar, tydlighet samt möjlighet lyfts fram kontinuerligt under intervjuerna. En förhoppning finns att det ska ske en kvalitetshöjning i förskolans verksamhet.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade läroplanen. Förskolans läroplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förändringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i läroplanen förtydligas förskollärarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, där barnskötarna ingår, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs däremot inte närmare än så. Barnskötarens roll kan i och med det upplevas som otydlig då yrkesrollen inte har tydligt ansvar i styrdokumenten. Resultatet presenteras i fem temaområden vilka är: Ökade krav medför kravfylld roll, Ändrat fokus från omsorg till lärprocesser, Arbetsfördelning, ledarskap och graden av delaktighet, Olika förutsättningar samt Läroplanen som hjälpmedel. I resultatet kommer det fram att upplevelserna av yrkesrollen skiljer sig åt mellan respondenterna. Det framkommer både upplevelser av yrkesrollen som mindre värd och som mer betydelsefull än tidigare, vilket skapar diskussion kring vad som skapar dessa upplevelser. Respondenterna framhåller att personlighet är en viktig del för känslan av delaktighet. I och med att förskollärarna enligt den reviderade läroplanen har ett tydligare ansvar så är delaktighet en viktig faktor i arbetslaget på förskolan. Slutsatsen är att undersökningens resultat kan användas i arbetet på förskolan genom att skapa en medvetenhet om yrkesrollernas skillnader men även om de likheter som finns. Det för att ta vara på alla pedagogers kompetens och för att kunna uppnå ökad kvalitet.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares kunskap, synsätt, erfarenhet och vilket arbetssätt det genererar i arbetet med alla barns språkutveckling efter förskolans reviderade läroplans införande (1998; 2010) gällande det förtydligade målet språk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas.                                                             För att få en förståelse för förskolan och det förändrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid.  Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring på vilket sätt det görs och om det förändrats gällande alla barns språkutveckling och vissa barns språksvårigheter i och med att förskolan fått förtydligade mål, där ett av målen gäller språk och kommunikation.             Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer  av åtta yrkesverksamma förskollärare i en kommun. Följande frågeställningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssätt använder sig förskollärare av i förskolan för att möta alla barns språkutveckling? Vilken kunskap har förskollärare om barns generella språkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollärare om vilka faktorer som kan påverka att ett barn kan få språksvårigheter? Vilket synsätt har förskollärare om barns generella språkutveckling? Hur tolkar förskollärare begreppet undervisning?   Resultatet visar att den viktigaste språkutvecklande faktorn i den här studien är vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benämna, uppmuntra förtydliga och bekräfta.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på matematik och hur de väljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet är även att undersöka ifall den nya läroplanen för förskolan har påverkat lärarnas arbete med matematik. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lärarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att få ta del av deras egna tankar och åsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollärare. Vår studie visar att förskollärarna anser att det finns oändliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som återkommer varje dag. De flesta lärarna lyfter fram miljön på förskolan som en viktig del i arbetet med matematik men alla har inte valt att utforma en miljö med matematiken som en av grundpelarna. Den nya läroplanen har inte bidragit till någon större förändring av arbetet med matematik anser de flesta av lärarna. Alla uttrycker att de känner sig trygga i arbetet med matematik i vardagen men flera skulle vilja utöka sin kunskap. Vi finner att förskollärarna är medvetna om att matematiken finns omkring barn i deras vardag och har idéer kring hur de kan tillvarata den för barns lärande. Vi har dragit slutsatsen att utformningen av miljön inte sker utifrån ett matematiskt lärande trots att lärarna uppger att de anser att miljön är en viktig del. Vi har även kommit fram till att arbetet med matematiken inte har förändrats i och med den reviderade läroplanen för förskolan.

BakgrundHär presenteras en kort sammanfattning om förskolans framväxt. Vidare presenteras förskolans första läroplan Lpfö98 (1998) för att sedan beskriva bakgrundsfakta kring den omarbetning som gjorts och som bidragit till att förskolan den 1 juli 2011 får en reviderad läroplan.SyfteSyftet med undersökningen är att studera implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan utifrån hur den enskilde förskolläraren ser på, förstår och tolkar Lpfö98 reviderad (2010). Vidare vill vi undersöka vad förskolläraren tror att den reviderade läroplanen kommer innebära för dennes vardagsarbete och verksamhet.MetodFör att kunna undersöka vårt syfte har vi utgått från den kvalitativa metoden self report som forskningsverktyg. Self report innebär att respondenterna skriftligen besvarar en eller flera frågeställningar. Urvalet i denna undersökning är 12 verksamma förskollärare från en mindre kommun i Västra Götalands län.ResultatResultatet visar att förskollärare ser den reviderade läroplanen för förskolan som mer tydlig och preciserad. Riklinjerna som beskriver förskollärarens enskilda ansvar är det område som förskollärarna beskriver som den största skillnaden. Vilken betydelse den kommer få för vardagsarbete och verksamhet är förskollärarna än så länge delvis ovissa om. / Program: Lärarutbildningen

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen. Undersökningen visade också att förskollärare har fått ett uttalat ansvar i läroplanens samtliga kapitelavsnitt, undantaget ett kompletterande avsnitt gällande förskolechefens ansvar.

The aim of this study is to examine the relationship between three workbooks and the curriculum in geography subject aimed towards the years 4-6. This is made through answering three separate questions: -          What knowledge and subject skills are portrayed in three workbooks? -          What knowledge and subject skills are portrayed in the geography curriculums purpose? -          How does the content of the books relate to the curriculum? Using Bloom’s revised taxonomy, the task questions expressed in the workbooks are sorted into one of six different types of subject skills, and one of four types of knowledge. Results show a slight variance of skills and types of knowledge in the workbooks. Most of the questions demand more simple cognitive processes’ and concrete types of knowledge. In relation to the results of the workbook analysis and the curriculums purpose, a rather low grade of alignment shows. However, comparing the workbooks to the curriculums target criteria’s, the grade of alignment is much higher. Further, tendencies of validation threats are present, with a linguistic focus in some of the questions and tasks that are not present in the geography curriculum. Also, the content of the teacher guidance and the content of the workbooks are often parallel, expressing the same types of skills and knowledge. Some, even if few, of the questions are similar to the types that Jönsson (2013) claim are vital in a valid assessment for learning practice. Those questions are describes as open questions, that does not have one correct answer, but rather requests the student to reflect and reason, and in that way shows in more detail her or his knowledge of the subject. These demand more complex cognitive processes and are also similar to the type of questions that Joel Breakstone argues for, in the context of a formative assessment culture.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur lärare i förskolan uppfattar undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Studien syftar även till att undersöka hur lärare ser på sin egen roll i undervisningen samt om lärarna uppfattar att begreppet undervisning kan bidra till förskolans utveckling.   Studiens empiriska underlag bygger på semistrukturerade intervjuer med nio verksamma lärare i förskolan.  En bearbetning av det empiriska underlaget har utförts med hjälp av kontextuell analys, där helhet och delar tolkats och givits en mening i sitt särskilda sammanhang. Analysen har genererat ett antal kategorier som visar en variation av uppfattningar av begreppet undervisning. Några kategorier som framträder är undervisning som systematik, undervisning som stöd samt undervisning som socialisation.  Utvecklinspedagogiken utgör studiens teoretiska ramverk, där begrepp som variation, riktadhet och lärandeobjekt använts för att förstå och tolka det empiriska materialet. Resultaten i denna studie visar på att lärares uppfattningar av undervisningsbegreppet varierar. Lärarna uppfattar att undervisning i förskolan handlar om de förutsättningar som de skapar för att möjliggöra lärande, detta görs genom att lärarna fokuserar på ett innehåll, skapar en lärmiljö och ger barnen både utmaningar och stöd. Studien visar att lärare i förskolan har en positiv inställning till undervisning men att de är obekväma med att använda begreppet själva. En av studiens slutsatser är att lärare i för skolan behöver vara delaktiga i att definiera undervisningsbegreppet i förskolan och ge det en innebörd de kan stå för.

Förskolans läroplan reviderades 2010. I uppdateringen och utvecklingen av läroplanen är det bland annat naturvetenskapen som fått nya och kompletterade strävansmål. Det har kommit fram att intresse och kunskaper saknas hos majoriteten av eleverna senare i skolgången och allt färre söker till naturvetenskapliga program efter grundskolan. Förskolans personal har ett ansvar för att få in detta i arbetet och ledningen ett ansvar för att personalen har den kunskap och det stöd de behöver för att det ska vara möjligt. Denna studie syftar till att undersöka hur revideringen av läroplanen påverkat arbetet med naturvetenskap i förskolan. Vidare undersöks vilket stöd de haft i arbetet med Läroplanen samt om de själva upplever sig besitta en tillräcklig ämneskunskap för att följa dessa strävansmål till fullo. För att besvara studiens syfte och dess frågeställningar är en kvalitativ metod i form intervjuer använd. Nio intervjuer har utförts varav sex med förskollärare och tre med förskolechefer. Resultatet visar att personalen inte fullt ut har vetskap om läroplanens mål eller vad naturvetenskap är och kan vara i förskolan. Vidare framkommer att personalen fått varierande stöd i implementeringen av den reviderade Läroplanen vilket kan ha påverkat deras intresse för och kunskap om samt deras arbete med naturvetenskap och dess tillkomna strävansmål. För att utveckla arbetet med naturvetenskap i förskolan och ge det samma utrymme som övriga delar i läroplanen behövs vidareutbildning och mer stöd från ledningen. / The Swedish curriculum for preschool were revised in 2010. In the updated and developed version of the curriculum science has been given greater emphasis with new and improved course objectives. One reason for the revision was the decline in interest for science later in life and the drop in number of students who pursue a higher education in science. The preschool teachers now have the responsibility to include the subject in the daily routine. Thus, the management must see to that the teaching staff possesses the skillset necessary to complete the task at hand. The purpose of this study is to investigate which impact the revised curriculum has had regarding science in preschool. Further, the aim is to investigate what kind of support the teachers have had with the curriculum and if they, themselves, consider their skillset to be adequate to fulfill the course objectives. To answer the questions posed, a qualitative interview method was used. Nine interviews were conducted out of which six with preschool teachers and three with preschool managers. The results indicate that the teaching staff does not fully comprehend the curriculum or how to use it in regard to science and the use of science in the preschools. The study has also shown that the lack of support during the implementation of the revised curriculum may potentially have had a negative effect on the will and skillset of the teaching staff thus hampering the work with the course objectives. To be able to give science an equal part in the curriculum as other subjects and to expand the work with science in the preschools further education of the teaching staff is needed, as well as more support from the management.

Avsikten med undersökningen är att klarlägga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill även efterforska vad som styr innehåll, lärande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi använt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Undersökningen har utförts på kommunala och privata förskolor i två större kommuner i Sverige.   Resultatet visar att förskollärarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lärande främst utifrån sång, rörelse och matematik, vilket går att härröra till Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). När det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi däremot inte att alla delar som kartläggning, planering, utvärdering och uppföljning för att synliggöra barns lärande och för att utveckla verksamheten förekommer.