Syftet med denna undersökande uppsats är att utreda hur digitala verktyg används i matematikundervisningen idag och hur stor förändring den kommande revideringen av ämnesplanen kommer kräva av lärare och skolor när det gäller matematikundervisningen. Undersökningen sker via en enkätundersökning som skickats ut till matematiklärare i Sverige. Därigenom framkommer det att ca 90% av de 209 responderande matematiklärarna i gymnasiet anser sig använda digitala hjälpmedel idag. Dock dras slutsatsen att implementerandet av digital teknik, med tillhörande pedagogiskt genomtänkt undervisning och tillhörande arbetsuppgifter, är något som inte kommer existera automatiskt vid införandet av den reviderade ämnesplanen. Istället kräver detta mer tid och kunskap från lärarkåren för att en möjlighet till utökat lärande för eleverna ska existera. Med andra ord är fortbildning och utökad erfarenhet för lärare inom den slags användning som uttrycks av ämnesplanen ett måste för ett produktivt införande av digitala verktyg i gymnasieskolans matematikundervisning.

Kursplaner revideras kontinuerligt och det innebär att lärare behöver tolka kursplaner på nytt. Min startpunkt för undersökningen är utifrån ett personligt intresse, men allt eftersom arbetet har fortskridit, så har min kunskap om komplexiteten bakom kursplanens texter vecklat ut sig. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att ta reda på vad skillnaderna är i den reviderade kursplanen jämfört med den nuvarande kursplanen i slöjd och att placera kursplanen i en större kontext för att se vilka konsekvenserna kan vara för slöjdämnet. I delar av metod, analys och diskussion har jag tagit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och kunskap om läroplansteori har fungerat som en teori ur vilken jag kan förstå kursplanetexternas koppling till samhälle och politik. Genom att använda både en komparativ och induktiv ansats under textanalysen av de två kursplanerna syftar undersökningen till att få ett resultat om det nya innehållet. Den komparativa analysens resultat visar att i den reviderade kursplanen Lgr11 har antalet ord minskat från 1806 till 1471, samt vilket innehåll som förvinner eller tillkommer i form av begrepp och ämnesinnehåll. Den induktiva ansatsens resultat genererade åtta kategorier, vilka berör det nya innehållet i den reviderade kursplanen med ett jämförande med den nuvarande kursplanen Lgr11. Därefter genomförde jag en analys av utvalda delar av Kajsa Borgs forskning för att vidga perspektivet runt kursplanetexten. Efter noggrann läsning fann jag att slöjdens kursplan kan studeras ur både strukturell- och deltagarnivå, vilka påverkar varandra och ger konsekvenser för slöjdämnet, vilka kan vara både positiva och negativa för slöjdämnets utveckling. Den reviderade kursplanens textmängd kortas ner, begrepp tas bort och nya tillkommer, omformuleringar förtydligar eller förskjuter innehållet. Hållbarhet och miljö tar en mer framträdande roll i kursplanen och ålderanpassning blir synlig i det centrala innehållet och kunskapskraven. En stor del av det centrala innehållet som beskrev slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer, raderas helt och ersätts med en mer generell beskrivning. De bakomliggande visionerna för slöjdämnet på en strukturellnivå förmedlas inte till de tolkande slöjdlärarna på en deltagarnivå, vilka kommer möta en reviderad kursplan med samma generella språk som i den nuvarande kursplanen. Ett språk som till stor del gör att slöjdens ämnesinnehåll förblir otydligt och detta gör den även svårtolkad. Å andra sidan kan denna otydlighet öppna upp för olika tolkningar på deltagarnivå, vilket kan bjuda in till kreativitet för slöjdläraren.

No description available.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola.Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att ”förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras” (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats. Syftet med vårt arbete är att belysa hur förskollärare på fem olika förskolor arbetar med och resonerar kring dokumentation av verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i vår studie. Våra frågeställningar är: Hur planerar och genomför förskollärarna dokumentation av verksamheten? Hur resonerar förskollärare kring de etiska aspekterna av dokumentationsarbetet? Hur reflekterar förskollärarna kring det nya uppdraget om ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” i läroplanen och det ansvar de fått?Vår slutsats visar att förskollärarna är positiva till dokumentation och till det nya förtydligade ansvaret. Däremot vill de ha mer tid för reflektion och mer kunskap om dokumentation. De etiska aspekterna av dokumentation diskuteras inte på de förskolor vi har undersökt.

I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. Förändringar och förtydliganden i Lpfö98/10 är grunden till vår studie. Vårt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förståelsen av läroplanen. Studien grundar sig på forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda på pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att läroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas på olika sätt. En av de viktiga slutsatserna var att de olika tolkningarna ständigt bör diskuteras i arbetslagen för att ett gott samarbete ska råda.

Title: LEISURE ASSIGNMENTS -A qualitative textual analysis of leisure-based curriculum Author:  Ljungman Yvonne &  Khelifa Chaht Amina Mentor:  Sahlén Patric Examiner: Lilja Agneta   Term: Spring 2017   In 2016 the leisure had a new chapter in The curriculum for primary school, pre-school class and the leisure (2011). In our study, we examine what the curriculum say about the leisure activities mission. We did our study through a qualitative text analytic method we have designed ourselves. The new curriculum for after-school should supplement the school and give students a meaningful leisure time based on each individual's needs. One mission the leisure have is teaching students, and also educate democratic citizent.  Dewey believed that knowledge is created through experience and actions and it’s consequences. Because the leisure have many missions, the personell in leisure misses interaction and planning time. Interaction and planning time are important factors for the leisure to get a stimulant enviroment.   The research emphasizes that the curriculum for the leisure is a clarification of the leisure mission, but it takes a didactic expertise for those who work at leisure to fulfill the missions. / Titel: FRITIDSHEMMETS UPPDRAG -En kvalitativ textanalys om fritidshemmet med utgångspunkt i läroplanen Författare: Ljungman Yvonne & Khelifa Chaht Amina Handledare: Sahlén Patric Examinator: Lilja Agneta Termin: Våren 2017   År 2016 fick fritidshemmet ett nytt kapitel i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011). I vår studie undersöker vi vad läroplanen för fritidshemmet säger om fritidsverksamhetens uppdrag. Studien har gjorts genom en kvalitativ textanalytisk metod som vi har konstruerat själva.   Den nya läroplanen för fritidshemmet ska komplettera skolan och ge elever en meningsfull fritid utifrån varje individs behov. Fritidshemmets uppdrag är att undervisa elever. Undervisningen i fritidshemmet har som uppdrag att fostra demokratiska medborgare. Dewey ansåg att kunskap skapas genom erfarenheter och handlingars följder. Fritidshemmets flera uppdrag har gjort att det saknas samverkan och planeringstid för fritidspersonal, som är centrala delar för att fritidsverksamheten ska vara en stimulerad miljö. Forskningen lyfter fram att läroplanen för fritidshemmet är ett förtydligande för fritidsverksamhetens uppdrag, men det krävs en didaktisk kompetens för fritidspersonal att fullfölja uppdragen.

Efter cirka 20 års arbete kommer en ny redovisningsstandard för försäkringskontrakt, den 1januari 2022, att träda i kraft. Standarden namnges International Financial Reporting Standards17 (IFRS) och kommer ersätta den nuvarande interimstandarden IFRS 4. Under denna tid har International Accounting Standards Board (IASB) tagit fram flera olika förslag förutformningen av IFRS 17. År 2013 publicerade IASB en så kallad reviderad Exposure Draft(ED) där företag och organisationer bjöds in att kommentera på de förslag som tagits fram. Dessa kommentarer, så kallade Comment Letters (CL), är av väsentlig karaktär för hur den slutgiltiga standarden kommer att se ut. Därav utgjorde dessa CL det empiriska underlaget i denna studie. Problemdiskussionen i studien visar att IFRS 4 har fått mycket kritik för att inte vara en tillräckligt transparent och jämförbar redovisningsstandard. Detta leder sedermera framtill studiens syfte. Syftet med denna studie är att ta reda på om intressenterna, som genom sina CL kommenterat på IASB:s reviderade ED från 2013, anser att förslagen i densamma kommer att leda till en merjämförbar och transparent redovisningsstandard. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det föreligger mönster i intressenternas attityder till förslagen i 2013 års reviderade ED och i så fall vilka dessa mönster är. Totalt genererade den reviderade ED:n 198 CL från olika typer av intressenter. Studiens urvalsprocess medförde att 67 av dessa CL utgjorde det empiriska materialet. Då studiens syfte är att analyserna och tolka intressenternas attityder till förslagen i den reviderade ED:ngenomförs en kvalitativ innehållsanalys som innehåller inslag av både en induktiv och deduktivforskningsansats. Studiens resultat visar att majoriteten av intressenterna håller med om att förslagen som framförs av IASB i den reviderade ED:n från 2013 kommer leda till en mer transparent och jämförbar redovisningsstandard. Däremot är det många intressenter som påpekar att flera avförslagen är komplexa och svårförstådda. Vissa av kommentarerna från företagen och organisationerna som analyserats uttrycker även att denna komplexitet är något som riskerar att skada jämförbarheten och transparensen. De tydligaste mönstren från de CL som analyserats är att förslagen är en förbättring från nuvarande redovisningsstandard samt tidigare förslag från IASB. Dessutom uppvisas mönstret att förslagen i den reviderade ED:n kommer att leda tillökad jämförbarhet och transparens. Dock menar många intressenter att implementeringsprocessen kommer vara mycket tids- och resurskrävande. Studiens slutsatser visar att en majoritet av intressenterna ställer sig bakom förslagen som framförs i den reviderade ED:n. Däremot ställer sig många kritiska till komplexiteten i förslagensamt bristen på vägledning. Dessa slutsatser påvisar att IASB är på rätt väg att uppnå sitt mål med en redovisningsstandard som har en högre grad av transparens och jämförbarhet än den nuvarande. / After approximately 20 years of work, a new accounting standard will take effect January 1st, 2022. The standard is called International Financial Reporting Standards 17 (IFRS) and will replace the current interim standard IFRS 4. During this time The International Accounting Standards Board (IASB) has worked out several proposals for modeling IFRS 17. In year 2013IASB published a so called revised Exposure Draft (ED) where companies and organizations were invited to comment on the proposals. These comments, so called Comment Letters (CL) are of significant nature for how the final standard will be designed. Thus, the CL made up the empirical basis of this study. IFRS 4 has received a lot of criticism for not being comparable and transparent enough. This problem subsequently led to the purpose of this study. The purpose of this study is to ascertain if stakeholders who commented on IASB:s revised ED from 2013 consider that the proposals in the ED will lead to a more comparable and transparent accounting standard. Furthermore, the study aims to find out if there are patterns in stakeholders’ attitudes towards the revised ED and if so, what those patterns are. The revised ED generated 198 CL in total from several different stakeholders. The study’s selection process ended with a total of 67 CL which made up the empirical material. Because the purpose of this paper is to analyze and interpret the stakeholders’ attitudes towards the proposals in the revised ED, a qualitative content analysis will be performed. It will include elements of both an inductive and deductive research approach. The results of the study show that a majority of stakeholders agree with the proposals in the revised ED from 2013 and that it will lead to a more transparent and comparable accounting standard. However, many stakeholders point out that several of the proposals are complex and hard to understand. Some of the comments from the companies and organizations that have been analyzed expresses that the complexity is a factor that may damage comparability and transparency. The most distinct patterns from the CL that have been analyzed are that the proposals constitute an improvement compared to the previous accounting standard as well as earlier proposals from the IASB and that the proposals in the revised ED will lead to increased comparability and transparency. Nevertheless, many stakeholders’ express concerns that the implementation process will be very time- and resource consuming. The study’s conclusion shows that the majority of stakeholders are in favor of the proposals in the revised ED. However, many also raise concerns regarding the complexity in the proposals and the lack of guidance. In light of these conclusions, IASB is on the right path to achieve their objective of an accounting standard with a higher degree of transparency and comparability than the current one.

I OECD-länderna är 97 % av alla företag små eller medelstora företag. Den vanligaste källan till finansiering för denna typ av företag är banklån. Redovisningsinformationen är den huvudsakliga källan i bankers kreditgivningsprocess, det är också den informationen som är tillgänglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av ägarens kompetens och erfarenhet är av vikt vid kreditgivningsprocess för småföretag.Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till småföretag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med företagsrådgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige. De fem bankerna är, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank Sjuhärad. Intervjuerna var i grunden av en strukturerad karaktär men vid slutet av varje intervju har det funnits utrymme för en öppen dialog.Det finns skillnader mellan hur de olika bankerna bedömer de tekniska och sociala aspekterna vid kreditgivning till småföretag. Alla bankers kreditgivningsprocess innehåller både analys av ägarens kompetens och redovisningsinformation. Det finns dock skillnader gällande vad som är av mest vikt. Majoriteten av bankerna är resultaträkningsorienterade men Danske Bank sticker ut då de istället är balansräkningsorienterade och anser att balansräkningen är av mest vikt vid en kreditgivningsprocess. Av de resultaträkningsorienterade anses kassaflödet vara viktigast då det påvisar betalningsförmågan.Generellt sätt är en kreditgivningsprocess till småföretag standardiserad eftersom lånen inte gäller speciellt höga belopp. Processen kan dock skilja sig åt och det gör den hos majoriteten av bankerna när låntagaren uppfattas osäker. Majoriteten av företrädarna vid de olika bankerna menar att de då går in och gör en djupare analys av företaget innan beslut om lån kan fattas. Till exempel kan en kreditupplysning från UC krävas eller ett besök hos företaget i dess verksamhet, även en djupare analys av företagets räkenskaper kan fordras. En skillnad är att företrädare vid SEB eller Nordea inte besöker sina företagskunder i deras verksamhet innan lån beviljas. Hos småföretag är ägaren starkt förknippad med företaget och därför anser företagsrådgivarna att en personlig bedömning av företagaren är nog så viktigt. I många fall har respondenterna även diskuterat att säkerheter frekvent används och det har även nämnts att banken inte är en riskfinansiär och därför inte heller tar en lika stor risk som en sådan finansiär.Vår slutsats är således att företagsrådgivarna bedömer kreditgivningen genom en helhetsbedömning av både företagets årsredovisning men också med hjälp av ägarens personliga karaktär. Men redovisningen är ändå en viktig del i bedömningen och en beviljning av lån skulle inte bli möjlig utan en genomgång av redovisningsinformation. Det finns en relation mellan risk och redovisning då bankerna synes vara riskaverta och gärna ser att årsredovisningen är reviderad och att de utan undantag använder sig av säkerhet vid lån. Studien har bidragit med att redovisa hur en kreditgivningsprocess vid lån till småföretag ser ut idag. Den påvisar hur redovisningsinformation och ägarens egenskaper analyseras samt pekar på skillnaderna mellan de olika bankerna gällande kreditgivningsprocessen till småföretag.

Due to the interest of starting a preschool with a scout profile in my circle of acquaintances I chose to write my report about how the scout method would work in a preschool. I did this by comparing the origin of scouting and preschool. I based my report on the following questions: Are there any similarities or differences with curriculum, education act and the scout method that can make it easier/harder to work with the scout method in the preschool? There are many theorists that have had influence on the preschool. Give some examples of their theories that could affect the scout preschool? What is the difference between a teacher and a scout leader? What would a preschool look like if you included the scout method in the daily activity? With the help of my literature studies I compared the scout method against the laws and rules to make sure that the scout method doesn’t contradict them. The result I came to is that you can work by the scout method in a preschool.I base this on that the education act is a law, the curriculum is a guideline and the scout method is the basic principles. This means that you can have the scout method as the basic principles of a preschool.

The Brussels I-Regulation, often referred to as the Jurisdiction Regulation, is said to be the matrix of the European judicial cooperation system within the area of international private law. The Regulation states how jurisdiction is to be determined in an international dispute. The aim of the Regulation is to ensure that parties in a dispute within the EU have access to justice.The Regulation is considered to be working well in general, and have been since it came in-to force in 2007. Although it is held to be well functioning it does not exclude that some improvements might be needed. The commission ordered a review of the Regulation and the result was that some deficiencies were identified. Some of the deficiencies that were found were concerned with the relation to defendants from third countries. It was held that the regulation was unsatisfactory in this aspect. These deficiencies resulted in the working group presenting a proposal of a review of the regulation.The aim of this thesis is to investigate some of the consequences that might come with the proposed solutions. The investigation is limited to only discussing some sections of the Regulation. The parts that will be discussed are the ones that are concerned with the rela-tion to defendants from third countries. The investigation shows that although the propos-al means positive developments within the area it is far from clear and precise. The result of these unclear rules might be that they are hard to interpret and apply.The author comes to the conclusion that although the proposal means positive and sought after development within the area of private international law it needs to be reworked due to the ambiguities with the proposed solutions. If the proposal is not reworked the EUD will probably have to interpret the meaning of the proposed rules which might lead to a time consuming and costly process.