This research assesses the IFRS 17 Insurance Contracts standard from a mathematical and actuarial point of view. Specifically, a valuation model that complies with the standard is developed in order to investigate implications of the standard on financial statements of insurance companies. This includes a deep insight into the standard, construction a valuation model of a fictive traditional life insurance product and an investigation of the outcomes of the model. The findings show firstly that an investment strategy favorable for valuing insurance contracts according to the standard may conflict with the Asset & Liability Management of the firm. Secondly, that a low risk adjustment increases the contractual service margin (CSM) and hence the possibility of smoothing profits over time. Thirdly, that the policy for releasing the CSM should take both risk-neutral and real assumptions into account. / I denna rapport ansätts redovisningsstandarden IFRS 17 Insurance Contracts utifrån ett matematiskt och aktuariellt perspektiv. En värderingsmodell som överensstämmer med standarden konstrueras för att undersöka standardens implikationer på ett försäkringsbolags resultaträkning. Detta inkluderar en fördjupning i standarden, konstruktion och modellering av en fiktiv traditionell livförsäkringsprodukt samt undersökning av resultaten från modellen. Resultaten visar att det finns en möjlig konflikt mellan investeringsstrategier som är gynnsamma med avseende på värdering enligt standarden och ett försäkringsbolags tillgångs- och skuldförvaltning. Vidare leder en låg riskjustering till en högre avtalsmässig servicemarginal (CSM) vilket ökar möjligheten att utjämna vinster över tid. Slutligen bör policyn för hur CSM frisläpps beakta både risk-neutrala och verkliga antaganden.

Efter cirka 20 års arbete kommer en ny redovisningsstandard för försäkringskontrakt, den 1januari 2022, att träda i kraft. Standarden namnges International Financial Reporting Standards17 (IFRS) och kommer ersätta den nuvarande interimstandarden IFRS 4. Under denna tid har International Accounting Standards Board (IASB) tagit fram flera olika förslag förutformningen av IFRS 17. År 2013 publicerade IASB en så kallad reviderad Exposure Draft(ED) där företag och organisationer bjöds in att kommentera på de förslag som tagits fram. Dessa kommentarer, så kallade Comment Letters (CL), är av väsentlig karaktär för hur den slutgiltiga standarden kommer att se ut. Därav utgjorde dessa CL det empiriska underlaget i denna studie. Problemdiskussionen i studien visar att IFRS 4 har fått mycket kritik för att inte vara en tillräckligt transparent och jämförbar redovisningsstandard. Detta leder sedermera framtill studiens syfte. Syftet med denna studie är att ta reda på om intressenterna, som genom sina CL kommenterat på IASB:s reviderade ED från 2013, anser att förslagen i densamma kommer att leda till en merjämförbar och transparent redovisningsstandard. Dessutom syftar studien till att ta reda på om det föreligger mönster i intressenternas attityder till förslagen i 2013 års reviderade ED och i så fall vilka dessa mönster är. Totalt genererade den reviderade ED:n 198 CL från olika typer av intressenter. Studiens urvalsprocess medförde att 67 av dessa CL utgjorde det empiriska materialet. Då studiens syfte är att analyserna och tolka intressenternas attityder till förslagen i den reviderade ED:ngenomförs en kvalitativ innehållsanalys som innehåller inslag av både en induktiv och deduktivforskningsansats. Studiens resultat visar att majoriteten av intressenterna håller med om att förslagen som framförs av IASB i den reviderade ED:n från 2013 kommer leda till en mer transparent och jämförbar redovisningsstandard. Däremot är det många intressenter som påpekar att flera avförslagen är komplexa och svårförstådda. Vissa av kommentarerna från företagen och organisationerna som analyserats uttrycker även att denna komplexitet är något som riskerar att skada jämförbarheten och transparensen. De tydligaste mönstren från de CL som analyserats är att förslagen är en förbättring från nuvarande redovisningsstandard samt tidigare förslag från IASB. Dessutom uppvisas mönstret att förslagen i den reviderade ED:n kommer att leda tillökad jämförbarhet och transparens. Dock menar många intressenter att implementeringsprocessen kommer vara mycket tids- och resurskrävande. Studiens slutsatser visar att en majoritet av intressenterna ställer sig bakom förslagen som framförs i den reviderade ED:n. Däremot ställer sig många kritiska till komplexiteten i förslagensamt bristen på vägledning. Dessa slutsatser påvisar att IASB är på rätt väg att uppnå sitt mål med en redovisningsstandard som har en högre grad av transparens och jämförbarhet än den nuvarande. / After approximately 20 years of work, a new accounting standard will take effect January 1st, 2022. The standard is called International Financial Reporting Standards 17 (IFRS) and will replace the current interim standard IFRS 4. During this time The International Accounting Standards Board (IASB) has worked out several proposals for modeling IFRS 17. In year 2013IASB published a so called revised Exposure Draft (ED) where companies and organizations were invited to comment on the proposals. These comments, so called Comment Letters (CL) are of significant nature for how the final standard will be designed. Thus, the CL made up the empirical basis of this study. IFRS 4 has received a lot of criticism for not being comparable and transparent enough. This problem subsequently led to the purpose of this study. The purpose of this study is to ascertain if stakeholders who commented on IASB:s revised ED from 2013 consider that the proposals in the ED will lead to a more comparable and transparent accounting standard. Furthermore, the study aims to find out if there are patterns in stakeholders’ attitudes towards the revised ED and if so, what those patterns are. The revised ED generated 198 CL in total from several different stakeholders. The study’s selection process ended with a total of 67 CL which made up the empirical material. Because the purpose of this paper is to analyze and interpret the stakeholders’ attitudes towards the proposals in the revised ED, a qualitative content analysis will be performed. It will include elements of both an inductive and deductive research approach. The results of the study show that a majority of stakeholders agree with the proposals in the revised ED from 2013 and that it will lead to a more transparent and comparable accounting standard. However, many stakeholders point out that several of the proposals are complex and hard to understand. Some of the comments from the companies and organizations that have been analyzed expresses that the complexity is a factor that may damage comparability and transparency. The most distinct patterns from the CL that have been analyzed are that the proposals constitute an improvement compared to the previous accounting standard as well as earlier proposals from the IASB and that the proposals in the revised ED will lead to increased comparability and transparency. Nevertheless, many stakeholders’ express concerns that the implementation process will be very time- and resource consuming. The study’s conclusion shows that the majority of stakeholders are in favor of the proposals in the revised ED. However, many also raise concerns regarding the complexity in the proposals and the lack of guidance. In light of these conclusions, IASB is on the right path to achieve their objective of an accounting standard with a higher degree of transparency and comparability than the current one.

The target of this thesis is to compare access of national legislation and international financial reporting standards to classificaton of insurance contracts on one hand and on the other hand to compare accounting requirements, that should all entities meet. Subject of investigation is a new civil code (Act no. 89/2012 Sb.), decree no. 502/2002 Sb., Czech accounting standards and IFRS 4 for insurance contracts. Thesis, made of theoretical basis and also illusstrative examples, proves that access of IFRS 4 can lead to different outputs. According to IFRS 4, it does not depend on subject, who issue a contracts, but it depends on structure of the contract. It means, that all companies should be testing their contracts regardless on the scope of bussines. Further more IFRS 4 also requires higher level of knowledge and independent decision-making of accounting department and it should provide more detailed comment to financial statement at the same time.

金融風暴喚起各界改革財務報表未能反映實際虧損的缺失，因此，新版國際財務報導準則第9號及第17號公報應運而生，未來正式接軌後，對於壽險業的財報將產生重大衝擊，更突顯其資產負債管理之重要性，故本研究係採用主成分分析建構極端利率情境，並考量折現率需反映現時狀況下，於資產面分別以攤銷後成本或公允價值衡量、負債面採公允價值評價，欲探討資產負債配置及攤銷後成本比重不同時，利率變動對於壽險公司股東權益波動度之影響，以供壽險業參考。 研究結果發現攤銷後成本比重能夠有效控制股東權益波動度。再者，壽險公司應審慎評估海外投資比例，並配合其壽險商品外幣保單之銷售策略加以布局，同時謹慎考量會計決策，適當選擇攤銷後成本權重，方能有效控制資產負債表之波動。 / The financial crisis has caused wide public concern since it is failed to reflect the actual losses in financial statements. As a result, International Accounting Standards Board (IASB) issued new International Financial Reporting Standards, IFRS 9 and IFRS 17. The surplus of life insurers may fluctuate sharply if assets and liabilities don’t match appropriately under these new IFRS Standards. We follow the international regulation standard by using principal component analysis to generate extreme interest rate shock scenarios. This study examines the volatility of surplus under extreme interest rate shock scenarios for different combinations of liabilities, fair-valued assets, and amortized cost assets. In particular, the assets are measured at amortized cost or fair value, and all liabilities were acquired at fair value approach. In the numerical analysis, we showed that it is one of the most effective methods to control the surplus volatility by adjusting the percentage of amortized cost assets. Furthermore, life insurer should adjust the percentage of foreign investments and insurance policies carefully in order to reduce the fluctuation in shareholders’ equity.