Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gälla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund så jag som lärare vet vad som gäller angående trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt få en överblick över vad lagen säger i olika disciplinära situationer och hur jag som lärare ska agera och när rektor ska agera.Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehåll har jag även jämfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnås krävs dock att de som arbetar inom skolan får ordentlig kunskap om den nya lagens innehåll. Föräldrar och elever bör givetvis också informeras. En lathund där man snabbt kan få en överblick av den nya lagens innehåll och hur man ska agera i olika situationer kan underlätta detta.

Sammanfattning/abstract   Syftet med denna observationsstudie är att beskriva hur några elevhälsoteam arbetar i praktiken. Två övergripande frågeställningar konstruerades: Vilka arbetssätt har de observerade elevhälsoteamen när det gäller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade åtgärder. Vi undersökte också vad professioner samtalar om under elevhälsans möten. Metoden vi använde oss av för att undersöka frågeställningarna var observationer av fem olika elevhälsoteam i årskurs 4-9. Det etnografiska angreppssättet som vi använt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om så nära den vardagliga praktiken som möjligt. Vår nyfikenhet för elevhälsan väcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestämmelser för elevhälsans arbete och krav på specialpedagogisk kompetens. När vi började fördjupa oss i elevhälsans arbete så upptäckte vi att det i tidigare forskning inte fanns någon beskrivning av vad samtalen inom elevhälsan handlar om. Vi skapade utifrån de transkriberade observationerna fyra kategorier. Kategorierna var familjesamverkan, diagnoser, ”trouble talk” samt okunskapsrapportering. Det finns en okunskap om styrdokumenten gällande elevhälsan vilket leder till en oklarhet om vad som är syftet med elevhälsans möten och det som tidigare kallades klasskonferens finns kvar under benämningen elevhälsa. Det som tidigare beskrivits som viktigt att förändra i Från dubbla spår till elevhälsa (SOU 2000:19) lever i hög grad kvar på skolorna i vår studie exempelvis tid för familjesamverkan, tid att diskutera nya förhållningssätt och behov av handledning. Slutsatser vi dragit av denna studie är att våra observerade möten skiljer sig när det gäller arbetssätt; hur elever prioriteras, vilka professioner som deltar och vilka som tilldelas elevärenden.  Våra resultat visar att skolan efterfrågar familjesamverkan på skolans villkor, vi ser också en samtalskultur där det ibland gäller att framställa sina elever eller elevgrupp negativt, möjligen beroende på en förhoppning av att få stöd utifrån av andra professioner. Beskrivningarna av en elev skapar under några av mötena en samhörighet pedagoger emellan. Vår förhoppning är att denna studie skall uppmärksamma den otydlighet som råder inom elevhälsans möten och att även de vuxna ges förutsättningar att lyckas i elevhälsoarbetet. De nya styrdokumenten måste få genomslagskraft i praktiken och alla behöver inse värdet av att arbeta hälsofrämjande och kunskapsutvecklande på organisations-, grupp- och individnivå.   Nyckelord: ”elevhälsa”, ”elevvård”, ”hälsofrämjande”, ”Skollagen 2010:800”, ”elevhälsans professioner”.

Due to the interest of starting a preschool with a scout profile in my circle of acquaintances I chose to write my report about how the scout method would work in a preschool. I did this by comparing the origin of scouting and preschool. I based my report on the following questions: Are there any similarities or differences with curriculum, education act and the scout method that can make it easier/harder to work with the scout method in the preschool? There are many theorists that have had influence on the preschool. Give some examples of their theories that could affect the scout preschool? What is the difference between a teacher and a scout leader? What would a preschool look like if you included the scout method in the daily activity? With the help of my literature studies I compared the scout method against the laws and rules to make sure that the scout method doesn’t contradict them. The result I came to is that you can work by the scout method in a preschool.I base this on that the education act is a law, the curriculum is a guideline and the scout method is the basic principles. This means that you can have the scout method as the basic principles of a preschool.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.

Syftet med det här examensarbetet är att belysa hur grundskolans personal enligt nu gällande skollag (2010:800) uppfattar att de kan erbjuda elever med autism en likvärdig utbildning. Jag har undersökt personalens syn på elevernas behov samt vilka möjligheter och hinder de ser för att erbjuda en adekvat undervisning som eleverna är i behov av. För att undersöka syftet har jag gjort en kvalitativ undersökning med hermeneutisk ansats samt använt mig av intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag har intervjuat personal som arbetar med elever med autism i en grundskola i en kommun i södra Sverige. I och med den gällande skollagen (2010:800) har barn med autism utan diagnostiserad utvecklingsstörning inte rätt att bli mottagna i särskolan, vilket var möjligt tidigare. Det innebär att de här eleverna idag tillhör grundskolan och läser utifrån grundskolans styrdokument. Den teoretiska ramen jag har använt mig av för att analyser mina resultat är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska system och dessutom har jag använt mig av Wings (2012) symtomtriad för att förklara pedagogernas uppfattning av elevernas behov. Jag har kommit fram till att personalen uppfattar att elever med autism har behov av trygghet, tydlighet, flexibilitet, hjälp att tolka samt förutsägbarhet för att förstå sin omvärld. Personalen uppger att de har stora möjligheter att anpassa verksamheten för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Det som däremot ses som hinder är tiden, läroplanen, bristande kompetens och sociala sammanhang. Det här ställer stora krav på kunskaper hos grundskolepersonalen idag vilket både min studie och litteraturen pekar på