Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Denna kvalitativa studie bygger på empiri från 12 intervjuer fördelade på lika många förskollärare i förskoleklass, lärare i åk1 och speciallärare med yrkeserfarenhet inom läs- och skrivundervisning. Vår avsikt var att ta reda på informanternas uppfattningar om skriftspråksundervisningens innehåll och specialpedagogiskt stöd samt om genomförda och kommande reformer i förskoleklass. Vad gäller skriftspråksundervisningens innehåll i förskoleklass fann vi en enighet hos informanterna om vikten av att öva fonem-grafem kopplingar, bygga ordförråd och att stimulera elevernas muntliga förmåga. Däremot fann vi en oenighet i informanternas uppfattningar om själva skrivundervisningen. Åsikterna gick isär när det gällde huruvida eleverna ska tränas i att forma bokstäver rätt och använda sig av rätt pennfattning eller om sådana aktiviteter hämmar glädjen hos eleverna. Vår frågeställning om stöd till elever i förskoleklass synliggjorde att specialpedagogiskt stöd förekom i mycket begränsad utsträckning och mest i form av handledning eller utredning av elevers behov. Uteblivet stöd berodde inte på att pedagogerna inte upptäckte elever i behov av stöd utan att förskollärarnas anmälan ofta möttes av ”vänta och se”. Vår frågeställning om informanternas förväntningar på reformernas betydelse gav oss insikten att behovet av samverkan mellan förskoleklassens och skolans pedagoger är stort. En samverkan som är särskilt viktig nu när syftet med förskoleklassen förändrats från att ha varit en social bro mellan förskola och skola till att bli mer av en del av skolans kunskapstrappa.

Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som går Omvårdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstående gymnasiereformen, Gy 2011 och de förändringar denna kommer att innebära. Jag har gjort en enkätundersökning i årskurs tre på Omvårdnadsprogrammet för att ta reda på vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning. Flera av dessa kommer att studera vidare senare. Utifrån detta resultat kan jag se ett minskat antal sökande till Omvårdnadsprogrammet, det kommande Vård- och omsorgsprogrammet, som en tänkbar konsekvens efter gymnasiereformen.

För att arbeta i den nya gymnasieskolan som träder i kraft i höst (2011) är det viktigt att sätta sig in i de förändringar som reformen innebär. Syftet med denna uppsats har varit att reda ut vilka de största nyheterna i den nya gymnasieskolan är. Detta har analyserats utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv för att ge förändringarna ett större sammanhang och utifrån ett livslångt lärandeperspektiv för att se hur den nya gymnasieskolan ska bli en del av elevernas livslånga lärande. Analysen har gjorts genom studier av dokument på den politiska nivån och den operationaliserande nivån, där bland annat Skolverkets publiceringar ingår. Även utbildningshistorisk litteratur och litteratur och artiklar kring livslångt lärande har studerats för att sätta förändringarna i ett större perspektiv. En jämförelse har gjorts mellan dagens gymnasieskola som har letts under ledorden valfrihet och flexibilitet och den nya gymnasieskolan som har ledorden högre krav och kvalitet. Studiens resultat visar att det kommer många nyheter i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kommer den nya gymnasieskolan att innefatta åtstramningar i ordningsregler och inträdeskrav, och ny omfattning på de gymnasiegemensamma ämnena, tidigare kallat kärnämnen. En ny betygsskala införs och två examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesförberedande examen. Dessa förändringar syftar till att på sikt höja kvalitén i den Svenska gymnasieskolan. Studien visar också att den svenska skolan har förutsättningar för att ge ungdomar en bra start på ett livslångt lärande.

Denna uppsats undersöker vilken roll två rektorer för gymnasieskolor spelar för hur den nya skollagen tolkas och implementeras. Tidigare forskning kring rektorrollen i Sverige har visat att  kommunaliseringsreformerna under 1990-talet ledde till att styrdokumenterna fick mycket större utrymme för tolkning. I detta läge har kontextuella faktorer blivit allt viktigare för att avgöra hur rektorer förhåller sig till styrdokumenterna.  Begrepp såsom styrmedel, ledarskapsnormer samt personliga normer är relevanta i detta avseende. Utgår man från fallstudiens empiriska material kan det föreslås att de två skolornas profil och organisation har en viktog roll i att avgöra vilka delar av skollagen de respektive rektorerna väljer att fokusera på. De här faktorerna bidrar således till hur rektorer väljer att betrakta sin roll in skollagens genomförande. Fallstudiens resultat diskuteras i ljuset av såväl tidigare forskning som samhällsdebatten kring utbildningsreformerna. På basis av den empiriska materialet resonerar uppsatsen att rektorerna har behållit ett visst mått av tolkningsutrymme vad gäller specifika åtgärder, trots att skollagen ökar statens juridiska makt överlag. Däremot anser rektorer att skollagens tydlighet på många punkter har gjort att rektorer upplever skollagens tolkningsutrymme som relativt begränsat. / This dissertation explores the role of two Swedish upper secondary school principals in the process of interpreting and implementing the Education Act. Previous research around the role of school principals in Sweden has shown that decentralization reforms in the 1990’s has resulted in much broader interpretative frameworks for central steering documents. In this situation contextual factors are important for determining how principals relate to central steering documents. Concepts such as governing tools, leadership style and personal norms are relevant in relation to this process. Based on the empirical material gathered in the case study it is suggested that the profile and internal organization of the two schools in question play an important role in determining which parts of the Act the respective principals choose to focus on. These factors thus help shape how the principal sees his/her role in the implementation of the Act. The results of the case study are discussed in the light of such previous research, as well as a wider political debate around the recent educational reforms. On the basis of the empirical material it is proposed that although the Education Act increases the judicial powers of school principals, principals still retain some independence vis-à-vis the state with regard to the implementation of certain specific measures contained within the Act. Nevertheless, principals express the view that the clarity of the Act on many points has ensured that the degree of free interpretive space experienced by principals with regard to the Act has been relatively small.

Följande arbete presenterar en hermeneutisk studie mellan det svenska och det finska skolsystemet. Till studiens hjälp har vi använt oss av ramfaktorteorin av Urban Dahllöf. Vi har fokuserat på vilka yttre faktorer som påverkar lärarrollen i de båda länderna samt vad som gör att Finland rapporterar högre elevresultat än Sverige. De viktigaste resultaten vi kommit fram till är följande: resurser är en viktig del för att utbildningssystemet skall kunna organiseras, dock innebär inte mer resurser ett högre resultat utan nyckel finns i hur resurserna fördelas. Ideologisk styrning av utbildningssystemet kan påverka skolan negativt och en politisk samsyn som grundar sig på beprövad forskning är en viktig faktor till framgång. Lärare och pedagoger är skolans främsta resurser och professionen behöver få ett ökat förtroendekapital samt inflytande för att skolan skall nå önskade resultat.

Research on gender equality in Swedish higher education shows an unequal gender balance. Women are consistently underrepresented at the highest levels of the academic hierarchy. The lack of gender equality in academia has been illustrated by metaphors such as a narrowing pyramid, a leaky pipeline and a black hole. Unlike other problems in the academic context, gender inequality in higher education is seldom considered from a system perspective. The system of higher education has undergone major changes during the 1990s in terms of scope (more students, more faculty, more institutions, etc.), differentiation (inclusion of new disciplines) and geographical distribution (establishing institutions in previously unserviced areas). In this thesis, theoretical expectations concerning the effect of these changes on gender equality are developed. The thesis investigates gender equality in higher education by developing an analytical framework to analyze the system level and its impact on gender equality. The empirical data consists of two sets. The first set contains cross-sectional data on registered students, doctoral entrants, doctors, post-doctoral fellows, lecturers and professors in Swedish higher education. The second set is derived from the longitudinal integration database for health insurance and labor market studies (LISA), which consists of anonymized data on all individuals in the Swedish labor market that hold doctoral degrees. The main finding of the thesis is that the system of higher education does have an impact on the gender equality in higher education. The vertical gender balance has increased during the expansion of Swedish higher education during the 1990s. The horizontal gender balance has also increased, but the increase is limited to the student category. On the other hand, the system of higher education has not had an impact on the gender equality measured in terms of exits from academia. Instead, the analysis shows that the rate of men that leave academia is higher than the rate of women, and that commonly used metaphors portraying academia as a narrowing pyramid, a leaky pipeline or a black hole serve poorly as illustrations of the gender equality in academia.

This thesis has two overarching aims. The first is to generate further knowledge about Swedish independent schools, specifically regarding the organisation and provision of special support and how these relate to special educational traditions and inclusive education. This is conducted through four empirical studies, utilising data gathered in two total population survey studies. The first survey was a total population study of Swedish independent compulsory schools (N = 686, response rate = 79%), and results from this study are presented in articles I, II and IV. Article III presents results derived from a total population survey of special pedagogues (SENCOs) and special education teachers in Sweden educated according to the degree ordinances of 2001, 2007 and 2008 (N = 4252, response rate = 75%). Article I contains a general description of special education issues in the total population of independent schools. Article II continues with comparisons of these issues in different groups of independent compulsory schools. Article III studies differences in organisational prioritisations regarding special support and special educators in municipal and independent schools. Finally, article IV presents qualitative content analysis of over 400 responses regarding special support at independent schools. The second overarching aim of the thesis is to further develop the discussions initiated in the articles about how special education and inclusive education can be understood in light of the education reforms that introduced the independent schools. A critical theoretical analysis and contextualization of the empirical results from the articles is conducted to explain and describe the consequences of the new (market) education paradigm. Results show that, generally, the independent schools have not challenged special educational traditions to a significant degree. Rather, traditional conceptions, explanations and organisational measures are reproduced, and in some cases enhanced, by market mechanisms. However, there are great differences between the different types of schools with regard to both their perspectives on special education and their organisational approaches. There are also indications that the principle of choice is limited for this pupil group as compared to some other groups. Additionally, the increasing clustering of pupils in need of special support at certain schools replicates a system with special schools. In this case, market mechanisms are contributing to a system that is in contradiction to the idea of an inclusive school system. The theoretical interpretation of the results suggests that Skrtic’s theory can largely explain the empirical patterns found. However, his theory gives rise to different predictions or potential scenarios depending on what parts of his theory are underscored. Moreover, his theory must be complemented with additional perspectives to more fully account for diversity within the results, particularly as the results indicate that discourses/paradigms of special education and inclusive education often occur simultaneously and can thus be seen as expressions of practices taking place in a complex social and political environment. Keywords: Special education; inclusion; school choice; education reform; independent schools; compulso-ry schools; pupils in need of special support, SENCOs; special education teachers; critical pragmatism; Thomas M. Skrtic / Denna avhandling har två övergripande syften. Först, att generera kunskaper om fristående grundskolor i Sverige, specifikt vad gäller organisation och tillhandahållande av särskilt stöd, samt hur det kan förstås i ljuset av specialpedagogiska traditioner och inkludering. Fyra empiriska studier presenteras med data från två stora forskningsprojekt. Det ena var en totalpopulations undersökning av fristående grundskolor (N=686, respons=79 %), resultat från den presenteras i artikel I, II och IV. Artikel III presenterar resultat från en totalpopulations undersökning av specialpedagoger och speciallärare i Sverige, utbildade enligt examensförordningarna från 2001, 2007 och 2008 (N=4252, respons: 75 %). Artikel I beskriver specialpedagogiska frågor inom hela populationen av fristående skolor i generella termer. Artikel II gör jämförelser mellan olika grupper av fristående skolor, artikel III beskriver skillnader i specialpedagogisk organisation mellan fristående och kommunala skolor i termer av specialpedagogers och speciallärares anställningssituation och artikel IV presenterar resultat av en kvalitativ innehållsanalys av över 400 svar om särskilt stöd i fristående skolor. Det andra övergripande syftet är att utveckla den teoretiska diskussionen som initierades i artiklarna, om hur specialpedagogik och inkludering kan förstås i ljuset av de utbildningsreformer som presenterade skolval och fristående skolor i Sverige. En kritisk teoretisk analys och kontextualisering av de empiriska resultaten från artiklarna genomförs för att förklara och beskriva konsekvenserna av de nya (marknads) paradigmet inom svensk utbildning. Resultaten visar att de fristående skolorna inte har utmanat specialpedagogiska traditioner i någon högre grad generellt. Traditionella synsätt, förklaringar och organisatoriska lösningar reproduceras, till och med förstärks, av marknadsmekanismer. Däremot så är det stora skillnader mellan olika skolor, både vad gäller specialpedagogiska perspektiv och organisatoriska lösningar. Det finns också tecken på att skolvalet kan vara begränsat när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Dessutom riskerar en samling av elever i behov av särskilt stöd på vissa skolor att reproducera ett system med specialskolor, något som inte är i linje med ambitioner för ett inkluderande skolsystem. De teoretiska tolkningarna av resultaten visar att Skrtic’s teoretiska verktyg kan till en hög grad förklara de empiriska resultaten. Däremot kan olika scenarier skapas beroende på vilka delar av hans teorier som betonas. Dessutom behöver hans teorier kompletteras med tilläggsperspektiv för att förklara variationen i resultaten. Nyckelord: Specialpedagogik; inkludering; skolval; utbildningsreformer; fristående skolor; grundskolan; elever i behov av särskilt stöd, specialpedagoger; speciallärare; kritisk pragmatism, Thomas M. Skrtic / Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd / Speciella yrken? – om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning