Global ETD Search

1	Trygghet och studiero - En uppsats om skolans disciplinära regler i nya skollagen och hur de ska tillämpas i praktiken Englund, Tobias January 2011 (has links) Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gälla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund så jag som lärare vet vad som gäller angående trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt få en överblick över vad lagen säger i olika disciplinära situationer och hur jag som lärare ska agera och när rektor ska agera.Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehåll har jag även jämfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnås krävs dock att de som arbetar inom skolan får ordentlig kunskap om den nya lagens innehåll. Föräldrar och elever bör givetvis också informeras. En lathund där man snabbt kan få en överblick av den nya lagens innehåll och hur man ska agera i olika situationer kan underlätta detta. Lathund SFS 2010:800 Rättsdogmatisk metod SFS 2010:800 Skola Skollagen Studiero Trygghet Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Kommunal kompetens bortom kommungränsen : Kommuners möjligheter till påverkansarbete / Local self-government beyond the municipal border : Municipalities possibilities for advocacy Lumarker, Artemis January 2023 (has links) Från kapitel 7: Avslutning och sammanfattning Kommunal kompetens för vissa former av påverkansarbete Det framgår ovan att det finns skäl för att göra mer nyanserade bedömningar kring vad för utrymme som den kommunala kompetensen ger kommuner för att bedriva på-verkansarbete. Att direkt avfärda en kommuns beslut om att exempelvis skriva under en namninsamling för att den nämner kärnvapen och hänvisa till dels att utrikespolitik inte är en kommunal angelägenhet, dels RÅ 1990 ref. 9 (Kärnvapenfria zonen) duger inte. Det krävs en mer nyanserad bedömning för att avgöra vad som är tillåtet kommunalt påverkansarbete. För att göra en sådan bedömning presenterade jag därför en modell med flera steg som byggde på de slutsatserna jag dragit från rättskällorna. I uppsatsen har jag även argumenterat för att kommuner får uttala önskemål och presentera vad som är i deras intressen till den aktör som beslutar i en angelägenhet som norska kommuner kan. Likheterna är även stora med när kommuner skriver remissvar på lagförslag med mera. Det allmänna intresset kommuner representerar motiverar även att de får förmedla tankar i sådant som inte är kommunala angelägenheter. Som jag visar ovan innebär detta att kommuner har möjligheten att skriva under till exempel ICAN:s Cities Appeal och skicka skrivelser angående utredningen om angiverilagen. Kommuner får däremot inte uttrycka egna ställningstaganden i frågor som de inte hant-erar eller bedriva opinionsarbete i dylika frågor. Det finns inte heller något juridiskt utrymme för kommuner att kommunicera att en lag inte kommer tillämpas eftersom lagstiftning är förbehållet riksdagen. För att klargöra vad för angelägenheter som hanteras av kommuner respektive annan och utveckla vad som är inom den kommunala kompetensen presenterar jag ovan också ett förslag om att införa obligatorisk laglighetsprövning. Förslaget skulle leda till mer praxis som tycks vara det bästa sättet att utveckla den kommunala kompetensen. Dessutom skulle mer praxis troligen leda till utförligare domskäl med följden att det framöver blir enklare att bedöma kompetensenligheten av en kommuns tänkta agerande. För att sammanfatta skulle mer välmotiverad praxis ge stadga i vad kommuner får och inte får besluta om. Med hjälp av min modell och dess bedömningsgrunder klargörs vad kommunmedlemmar via sina kommuner får påverka. Detta skulle leda till ökad tydlighet i vad som är tillåtet respektive förbjudet av den kommunala kompetensen, både inom som bortom kommungränsen. förvaltningsrätt kommunalrätt kommunal kompetens påverkansarbete kommunallagen rättsdogmatisk metod komparativ rätt ICAN Angiverilagen Law and Society Juridik och samhälle
3	Har jag rätt? : En rättsdogmatisk analys av Migrationsverkets beslut av afghanska kvinnors asylansökan på grund av könsbaserad förföljelse / Do/Am I (have) right(s) : A legal dogmatic analysis of the Swedish Migration Agency's decisions for Afghan women applying for asylum based on gender-based persecution in Sweden Edström, Emma January 2022 (has links) Migration in general and the assessment of the need of protection concerning people from Afghanistan in particular, has in recent years risen on the migration agenda, especially after the Taliban regime's expanded control in the country. This thesis aims to investigate what guidelines that are in place for assessing female Afghan asylum seekers who applies for asylum in Sweden based on gender related persecution. Through a legal dogmatic analysis, three determinations from the Swedish Migration Agency and three determinations from three of Sweden's migration courts have been examined. The purpose has been to examine the guidelines of the determinations, analyze the values applied by the Swedish Migration Agency and the Migration Courts in the determinations, and whether the current application of the law is legally secure based on Frändberg and Von Essen's definition of legal security. The results show that there are shortcomings in the Swedish Migration Agency's as well as the Migration Courts' assessments, which is consistent with previous research. The results as well as previous research shows knowledge gaps about what requirements that should be expected from the applicants in terms of reliability, credibility, and evidence. Asylum Gender-Based Persecution Afghanistan Legal Dogmatic Analysis Asyl Könsbaserad förföljelse Afghanistan Migrationsverket Rättsdogmatisk metod Other Social Sciences Annan samhällsvetenskap
4	De grundläggande rättsprinciperna vid direktupphandling : HFD 2018 ref. 60 och EU-rätten / The General Principles of Swedish Direct Awards : HFD 2018 ref. 60 and EU Law Lignell, Elias January 2022 (has links) This thesis examines the general principles in European Union (EU) public procurement law, as they apply to Swedish direct awards of low value, outside the scope of the EU procurement directives. A combination of Swedish and EU legal methodology is used to investigate two overarching themes. Firstly, the two different legal bases of the general principles, in the light of the Court of Justice of the EU’s definition of cross-border interest, as well as the Swedish implementation. Secondly, the central substantive consequences imposed by the principles on direct awards. The only national precedent on the subject, HFD 2018 ref. 60 of the Supreme Administrative Court, is both utilised and criticised against the backdrop of EU law to paint a picture of the principles’ inner workings in a direct award context. Pertaining to the first theme, an analysis of the applicability of EU primary law on direct awards is undertaken in order to distinguish the legal bases of the principles. If a contract is of certain cross-border interest, the general principles flow directly from EU law. In the absence of such an interest, the principles are exclusively based in Swedish law, which nationally extends the EU principles to all procurement (gold-plating). Overall, contracts valued below a quarter of the applicable EU directive threshold usually lack certain cross-border interest, unless there are concrete indications of the opposite. As a result, most direct awards fall outside the scope of EU law. An awareness of the legal bases of the principles is relevant to avoid breaches of EU primary law. It is argued that the Swedish gold-plated implementation of the general principles causes unnecessary uncertainty, and that separate national principles should be introduced outside the scope of EU primary law. As for the second theme, a thorough analysis concludes that the principles do not prohibit direct awards given without any exposure to competition, as long as the contracts are of low enough value. Direct awards can therefore be conducted through direct contact with a single supplier, in accordance with the legislative aims of the procedure. This may not be the case for social and other specific services of relatively high value. Nonetheless, the principles still affect direct awards, for instance in prohibiting flagrant cases of differential treatment without objective justification, based in arbitrary or corrupt decision-making. Unfortunately, these requirements are able to be circumvented due to the wide discretion given to procuring entities. On the other hand, if a direct award procedure is voluntarily advertised, the principles have greater practical significance. Still, the requirements in such cases are more lenient than in ordinary procurement procedures. public procurement government procurement direct award Sweden general principles legal principles EU law primary law CJEU ECJ certain cross-border interest threshold gold plating procedure competition low value contract offentlig upphandling upphandlingsrätt LOU LUF direktupphandling grundläggande rättsprinciper grundläggande principer allmänna principer upphandlingsrättsliga principer principer för direktupphandling upphandlingsprinciperna HFD 2018 ref. 60 EU-rätt primärrätt överskjutande implementering bestämt gränsöverskridande intresse kravet på insyn likabehandlingsprincipen icke-diskriminering proportionalitetsprincipen öppenhetsprincipen konkurrensprincipen olikbehandling likabehandling nationella principer frivillig annonsering direkttilldelning icke-direktivstyrd direktupphandlingsgräns tröskelvärde lågt värde anbudsinfordran konkurrensutsättning icke-konkurrensutsatt 19 a kap 19 a kap. 8 § rättsmedel överprövning obligatoriska krav sammanblandning EUF-fördraget FEUF EU-domstolen EU-rättslig metod rättsdogmatisk metod effet utile teleologisk tolkning affärsmässighet handlingsfrihet rättssäkerhet korruption Law Juridik Law (excluding Law and Society)

1

Page generated in 0.0731 seconds