<p>Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag. De har olika tankar kring använd möblering i klassrummet och anger att de främst möblerar efter innehållet i undervisningen och för att främja elevernas lärande. De intervjuade lärarna sa sig inte möblera med studiero som huvudsyfte, men använder däremot placering av elever i klassrummet som en strategi för att skapa studiero. Med studiero som ett viktigt mål sprids de elever som tenderar att störa de andra ut iklassrummet. Då lärarna använder olika sorters konstellationer av möbler, samt byter klassrum mellan lektionerna, uppkommer svårigheter att skapa och upprätthålla önskvärda möbleringar. Slutsatsen är att lärare med fördel hade kunnat arbeta gemensamt i lärarlaget med möblering och placering för att underlätta i arbetet med detta och för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.</p>

Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag. De har olika tankar kring använd möblering i klassrummet och anger att de främst möblerar efter innehållet i undervisningen och för att främja elevernas lärande. De intervjuade lärarna sa sig inte möblera med studiero som huvudsyfte, men använder däremot placering av elever i klassrummet som en strategi för att skapa studiero. Med studiero som ett viktigt mål sprids de elever som tenderar att störa de andra ut iklassrummet. Då lärarna använder olika sorters konstellationer av möbler, samt byter klassrum mellan lektionerna, uppkommer svårigheter att skapa och upprätthålla önskvärda möbleringar. Slutsatsen är att lärare med fördel hade kunnat arbeta gemensamt i lärarlaget med möblering och placering för att underlätta i arbetet med detta och för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.

Skollagens framskrivna disciplinära åtgärder är tänkta att vara en hjälp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men då forskning pekar på att elevers störande beteende är relaterat till låga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinära åtgärder sätts in istället för att eleven erbjuds stödåtgärder. Syftet med studien är mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lärare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av fem lärare och tre rektorer på sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lärarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lärare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien också visar sker. Det ses dock som nödvändigt att arbetet utvecklas för att kunna skapa den studiero som skolan är ålagd att garantera eleverna. I verksamheten finns tankar om ett utvecklingsarbete som överensstämmer med vad forskningen menar kan ge positiva effekter. Resultatet visar vidare att disciplinära åtgärder används restriktivt och efter noggrann övervägning av rektor. Till skillnad från rektorerna som är tveksamma till användandet av disciplinära åtgärder är lärarna positiva till möjligheten att utvisa eleverna, även om lärarna i studien använder sig av den åtgärden i liten grad. Då ingen dokumentation sker vid utvisning är det inte möjligt att få en klar bild av åtgärdens omfattning.

No description available.

A calm environment, conducive to learning, is one of the most basic prerequisites for good learning. This study has an important special education focus as good studies are of particular importance for students with special needs. It´s more difficult for them, often with their origins in socio-economically vulnerable environments, to compensate for a lack of peace of mind and a poor working environment. The overall aims are with the theories of Aspelin and Persson (2011) and a bottom-up method investigate teachers in a larger Swedish municipality and their views on studies in their classes and gain in-depth knowledge of their experiences, their experience of using disciplinary measures to achieve a calm environment, conducive to learning, and whether they perceive that the school supports them in the use of such measures according to the Swedish School Act.  A literature review describes what a good study environment can create, much based on the central concept of classroom management. The fact that even a skilled teacher sometimes needs to take disciplinary action is not an objective in itself. Methods of this kind could not be given too much importance and be seen as punishment by the students. According to the Swedish School Act, they are supposed to be a natural part of the school's everyday life. A larger municipality in Sweden has been investigated by putting questions to the teachers, using a Google questionnaire. According to the teachers in the municipality surveyed, there are major shortcomings in maintaining a calm environment, conducive to learning in grades 6 to 9. The problem in public schools in the city is particularly high, although the municipal schools in the country also have widespread shortcomings according to study. Independent schools in the urban environment also face major challenges. Two-thirds of all teachers in the survey find that students sometimes talk about other things than studies during lessons. Students' late arrivals, unrest and brawls outside the classroom, students' private use of mobiles and students moving inside and out of the classroom interfering with teaching, is an obstacle giving one third of teachers. A majority of teachers are in favor of disciplinary measures to improve the quality of study. However, about half of the teachers in the municipal city school do not believe that they receive sufficient support from the school managements to create a good study environment. This study suggests that unscientific practices is pre-emanating in public schools. There is reason to be skeptical about movements, especially when they want to use theories that are not scientifically tested and since according to the Swedish law it is illegal to use methods that lack scientific support. Many municipalities, including several of the largest cities and the municipality in this study, seems to use unscientific methods and practice that are not fully supported by the Swedish School Act.

I denna studie har vi undersökt några lärares uppfattningar om sitt arbete med att upprätthålla studiero och trygghet i klassrummet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: ‘Vilka uppfattningar uttrycker de intervjuade lärarna om trygghet och studiero i klassrummet?’, ‘Vilka elevbeteenden anser lärarna stör tryggheten och studieron i klassrummet?’ samt ‘Vilka strategier använder sig lärarna av för att skapa studiero och trygghet i klassrummet?’. För att besvara dessa frågeställningar valde vi att utföra en kvalitativ intervju med semistrukturerade intervjufrågor. Sammanlagt intervjuades sex lärare från fyra olika skolor som samtliga undervisade mot årskurserna 4–6. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Aspelins (2015) tankar om relationskompetens. Studiens resultat strukturerades utifrån tre övergripande teman. Dessa tre teman döptes till Studiero i klassrummet, Trygghet i klassrummet samt När lärarnas metoder inte fungerar. Utifrån intervjuerna framkom det att de intervjuade lärarna hade förhållandevis snarlika resonemang om trygghet och studiero och hur vederbörande skapas. Av intervjuerna framgick att studiero i klassrummet innebär att eleverna har fokus på aktuell uppgift med tillåtelse till lågmält prat med klasskamrater så länge som det rör uppgiften i fråga. Elevbeteenden som enligt lärarna stör studieron är elever som pratar rakt ut, rör sig i klassrummet samt avviker från uppgiften. För att skapa studiero angav lärarna att de gör anpassningar för elever, fördelar ordet och använder möbleringen i klassrummet. Trygghet i klassrummet menade lärarna var att eleverna tillåts ta plats, vågar uttrycka sina tankar samt att de kan vara sig själva. Tryggheten i klassrummet störs enligt lärarna främst av elevers kommentarer, blickar och skratt riktade mot varandra. Det trygga klassrummet skapas enligt lärarnas resonemang av det relationella arbetet i klassen. Under intervjuerna framkom även att majoriteten av lärarna anser att deras lagstadgade befogenheter är tillräckliga för att säkerställa trygghet och studiero i klassrummet, men att de ibland kan behöva ta stöd av annan personal såsom elevhälsan. Den aspekt som utmärkte sig i lärarnas svar om hur de arbetade för att skapa både trygghet och studiero är vikten av goda relationer mellan eleverna i klassen såväl som den mellan lärare och elever. Därför menar vi att lärares relationskompetens kan ses som en viktig aspekt i arbetet med att skapa trygghet och studiero i klassrummet.

Abstrakt   Miljön som Verktyg – En Designpedagogisk Undersökning Om Dyslexi och Studiero   The Environment As A Tool – A Design Pedagogical Study On Dyslexia And Study Environment   Det här är en designpedagogisk undersökning som är gjord i avsikten att finna ut om det finns någon gemensam nämnare för dyslektiker gällande miljö och studiero. Miljön i detta avseende berör det fysiska rum där studier utförs. Var väljer en dyslektiker att studera och varför? Hur viktig är miljön som verktyg för en dyslektiker? Jag tänker att det som är bra för en dyslektiker troligtvis också är bra för en icke dyslektiker. Jag går in med en föreställning om att skolan oavsett nivå har hoppat över ett väsentligt steg i verktygen för både studier och undervisning då man i många fall inte lagt tyngd på miljön som studierna bedrivs i. Undersökningen är utförd med en Co-Design inspirerad metod. Det vill säga att det är målgruppen som själv löser problemet genom en designprocess. I designprocessen har urvalsgruppen befunnit sig i förstadiet där idéer glädjefyllt florerar. Vi har arbetat genom workshops där vi pratat, diskuterat och skissat för att få fram vilka p under övriga källor med författarnamn först, sedan artikelnr.rag. erceptuella faktorer som är gemensamma för dyslektiker. Under arbetets gång har vi dock hamnat i viktiga och berörande samtal om vad dyslexi är och har inneburit för oss som elever och studenter. Därför väljer jag i min uppsats att kort berätta om vad dyslexi kan innebära både i negativ och positiv bemärkelse med fokus på de positiva delarna. Undersökningen tog plats vid två tillfällen i Konstfacks lokaler.   I anknytning till det skrivna arbetet har en offentlig gestaltning presenterats där informanternas modeller har varit i fokus.

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sitt ledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har för klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig i generell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden för uppsatsens teoretiska förankring. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet av undervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörs endast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan på klassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkande för ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som är utmärkande för ett demokratiskt ledarskap. En bra pedagogisk ledare beskrivs som lyhörd, engagerad, inkännande, förtroendeingivande, relationsskapande och som en ledare som ”bryr sig om” sina elever. Läraren och lärarens personlighet anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och studiero. Vidare betonas lärarens undervisande roll och betydelsen av att som lärare ha ett demokratiskt förhållningssätt. Slutligen visar studiens resultat på möjliga samband mellan lärarens ledarskap och elevers resultat. Sambandet anses framförallt bygga på hur läraren är som individ och på lärarens förhållningssätt. Dessa faktorer anses enligt studien vara grundläggande för att genom ledarskapet skapa ett gynnsamt klassrumsklimat där elever kan utvecklas och prestera.

Varje år är det många elever som går ut grundskolan utan godkända betyg i matematik. Få tidigare studier har undersökt vuxna elevers erfarenheter av matematik och syftet med denna studie har därför varit att få mer kunskap om dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om tidigare undervisning och lärande i matematik, med ett särskilt intresse för eventuella hinder för lärande, samt hur de hade önskat att den sett ut för att främja deras lärande. Studien utgick ifrån en kvantitativ och kvalitativ metod och datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter och fördjupande intervjuer bland elever som läste matematik 1 på distans inom vuxenutbildningen. Resultatet visade att många elever upplevt att de inte fått den hjälp de behövde och att lärarens engagemang och förmåga att skapa trygghet i klassrummet hade stor betydelse för deras motivation och lärande. Många av eleverna angav även att de kände ängslan inför sina studier i matematik. Utifrån detta drogs slutsatsen att det är viktigt att läraren har tid att se varje elev och får en förståelse för dess svårigheter. Avslutningsvis drogs även slutsatsen att det är viktigt med tidiga insatser för att undvika att eleven hamnar i matematikängslan eller matematiksvårigheter.

Inkludering är ett omdiskuterat ämne i dagens skola och det diskuteras på flera nivåer. Dock har det visat sig vara oklart vad man egentligen menar med begreppet och det blir då lätt att man talar förbi varandra. Syftet med denna studie var därför att ta reda på hur lärare talar om begreppet inkludering och vad begreppet innebär för dem. Studien gäller inkluderingen av utåtagerande barn i behov av särskilt stöd, och hens assistent i det gemensamma klassrummet. För att kunna uppnå studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra erfarna lärare i årskurs 1–3. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Detta för att studera vad det är som tas förgivet i skoldebatten och vad som osynliggörs, genom hur det beskrivs och debatteras i samhälle och skolan. Resultatet av studien visar att samtlig idag talar om begreppet inkludering likställt med integrering. Skolans personal och lärare delar inte heller uppfattning om vad man menar med de olika begreppen. De slutsatser som dragits utefter att ha studerat den skoldiskurs som råder i samhället, är att man måste förändra skolans struktur och kultur från grunden. Om man istället skulle utgå ifrån att alla elever är olika och därför behöver olika lärandeprocesser och lärmiljöer, skulle detta inte vara främmande för eleverna. I skolans läroplan står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov (Lgr11, 2011, 2017a, s 6). Därför ska det också finnas olika vägar till att nå målen. Skolan måste också enas om innebörden av begreppet inkludering.