<p>Den här uppsatsen tar sitt avstamp i de erfarenheter vi tillskansat oss om synen på elevvård under våra VFU-perioder. Vi upptäckte då att lärare på olika stadier ansåg att elevvården bedrevs på olika sätt beroende på vilket stadie lärarna arbetar på. Vi har därför gjort en jämförande intervjuundersökning där följande frågeställningarna har stått i centrum:</p><p>1. Finns det några skillnader i det dagliga arbetet med elevvård och i synen och inställningen till denna på de olika stadierna?</p><p>2. Vad är det som skiljer sig åt, vilka likheter finns?</p><p>3. Hur ser lärarna på sitt arbete som elevvårdaren,.</p><p>Vi har intervjuat tio lärare som antingen jobbar i år 4-6 eller 7-9 för att få deras syn på problemet.</p><p>I våra resultat har vi kommit fram till några olika slutsatser utifrån vårt resultat. De viktigaste är att inställningen till elevvården inte skiljer sig mellan stadierna men att det arbete som bedrivs skiljer sig åt, mycket beroende på den struktur och organisations som skapar olika förutsättningar på de olika stadierna. Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att elevvården bör ha en fortsatt viktig roll i skolan, det är viktigt att skolans personal har kompetens i dessa frågor och att skolan får resurser till detta arbete. Vi anser att lärarutbildningen bör lägga större vikt vid dessa frågor för att underlätta arbetet på skolorna.</p>

Den här uppsatsen tar sitt avstamp i de erfarenheter vi tillskansat oss om synen på elevvård under våra VFU-perioder. Vi upptäckte då att lärare på olika stadier ansåg att elevvården bedrevs på olika sätt beroende på vilket stadie lärarna arbetar på. Vi har därför gjort en jämförande intervjuundersökning där följande frågeställningarna har stått i centrum: 1. Finns det några skillnader i det dagliga arbetet med elevvård och i synen och inställningen till denna på de olika stadierna? 2. Vad är det som skiljer sig åt, vilka likheter finns? 3. Hur ser lärarna på sitt arbete som elevvårdaren,. Vi har intervjuat tio lärare som antingen jobbar i år 4-6 eller 7-9 för att få deras syn på problemet. I våra resultat har vi kommit fram till några olika slutsatser utifrån vårt resultat. De viktigaste är att inställningen till elevvården inte skiljer sig mellan stadierna men att det arbete som bedrivs skiljer sig åt, mycket beroende på den struktur och organisations som skapar olika förutsättningar på de olika stadierna. Utifrån denna studie kan man dra slutsatsen att elevvården bör ha en fortsatt viktig roll i skolan, det är viktigt att skolans personal har kompetens i dessa frågor och att skolan får resurser till detta arbete. Vi anser att lärarutbildningen bör lägga större vikt vid dessa frågor för att underlätta arbetet på skolorna.

Studien syftade på att klargöra om de studie- och yrkesvägledare som medverkade i elevhälsan i Skellefteå kommun fick användning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssätten beroende på vilken skola man arbetade på. De frågor som besvaras var: Hur såg studie- och yrkesvägledaren på sin yrkesroll inom elevhälsan? Vilken kompetens fick de användning av och inte, i arbetet inom elevhälsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades på kvalitativa intervjuer och blev således en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvägledare på sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet från studien visade att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning fick användning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna. Skillnaderna bestod till stor del av hur väl sammarbetet mellan aktörerna inom elevhälsan var, och detta ledde till hur stor del av arbetsuppgifterna, och vilka arbetsuppgifter som tillföll studie- och yrkesvägledaren. Resultatet från studien visade att skillnaderna ofta berodde på hur kulturen att involvera studie- och yrkesvägledaren i arbetet med elevhälsan på skolan varit genom tiderna på skolan, inte vem som var studie- och yrkesvägledare.

<p>Jag har genom det här arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om ämnet mobbing och vad skolan och lärare har för ansvar vad det gäller detta. Jag vill på så sätt bidra till handlingsberedskap på området. Jag började med att söka information om ämnet genom en litteraturstudie. Utifrån studien specificerade jag frågeområden som fokuserar på lärarnas kunskaper och erfarenheter, men även på det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan använt mig av dessa frågeområden i mina intervjuer gjorda med fyra lärare från grundskolans senare årskurser. Det jag kommit fram till i min undersökning är att de krav som ställs på lärarna utifrån styrdokumenten fokuserar på att lärarna skall ha kunskap inom ämnet, kunna föra öppna diskussioner och göra aktiva insatser. Men mina resultat från de gjorda intervjuerna tyder på att sunt förnuft i stor grad fått ersätta faktiska kunskaper om mobbing. Detta kan leda till att många lärare undviker mobbing problemet genom att blunda framför att handla. De lärarna som tar tag i problemet lämnar ofta över arbetet till elevvårdsteamet. Kraven fortsätter att öka med nya lagar men lärarna får inga verktyg för att på ett professionellt sätt kunna leva upp till kraven.</p>

Denna studie undersöker vad skolor kan erbjuda för insatser till elever som är skoltrötta eller som avviker mot skolans normer och regler genom skolkning och eller störande beteende under lektionstid. Syftet är att undersöka vad fyra rektorer i Växjö kommun har för syn på vad det finns för insatser. De frågor som valts för att besvara syftet är: Vad anser rektorerna ska göras för att alla elever ska klara behörighetskraven? Vad har rektorerna för syn på målsättningen för att alla grundskoleelever ska klara behörighetskraven till gymnasiestudier? Vilka typer av insatser finns, enligt rektorerna, för de elever som avviker från skolans normer? Vilken personal arbetar, enligt rektorerna, med dessa elever? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ intervjuer iform av halvstruktuerade öppna frågor. För att analysera resultatet valdes symbolisk interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv

<p>Denna studie undersöker vad skolor kan erbjuda för insatser till elever som är skoltrötta eller som avviker mot skolans normer och regler genom skolkning och eller störande beteende under lektionstid. Syftet är att undersöka vad fyra rektorer i Växjö kommun har för syn på vad det finns för insatser. De frågor som valts för att besvara syftet är: Vad anser rektorerna ska göras för att alla elever ska klara behörighetskraven? Vad har rektorerna för syn på målsättningen för att alla grundskoleelever ska klara behörighetskraven till gymnasiestudier? Vilka typer av insatser finns, enligt rektorerna, för de elever som avviker från skolans normer? Vilken personal arbetar, enligt rektorerna, med dessa elever? För att få svar på dessa frågor användes en kvalitativ intervjuer iform av halvstruktuerade öppna frågor. För att analysera resultatet valdes symbolisk interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv</p>

Jag har genom det här arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om ämnet mobbing och vad skolan och lärare har för ansvar vad det gäller detta. Jag vill på så sätt bidra till handlingsberedskap på området. Jag började med att söka information om ämnet genom en litteraturstudie. Utifrån studien specificerade jag frågeområden som fokuserar på lärarnas kunskaper och erfarenheter, men även på det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan använt mig av dessa frågeområden i mina intervjuer gjorda med fyra lärare från grundskolans senare årskurser. Det jag kommit fram till i min undersökning är att de krav som ställs på lärarna utifrån styrdokumenten fokuserar på att lärarna skall ha kunskap inom ämnet, kunna föra öppna diskussioner och göra aktiva insatser. Men mina resultat från de gjorda intervjuerna tyder på att sunt förnuft i stor grad fått ersätta faktiska kunskaper om mobbing. Detta kan leda till att många lärare undviker mobbing problemet genom att blunda framför att handla. De lärarna som tar tag i problemet lämnar ofta över arbetet till elevvårdsteamet. Kraven fortsätter att öka med nya lagar men lärarna får inga verktyg för att på ett professionellt sätt kunna leva upp till kraven.

Min uppsats handlar om Studie- och yrkesvägledarens eventuella samarbete med elevvården. En av anledningarna till att jag valt detta tema är att det finns så lite skrivet om Syv integrerat med elevvården. Jag ställer bland annat följande frågor: Hur kan ett eventuellt samarbete se ut? Hur ställer man sig som Syv till det elevvårdande arbetet? Svaren till dessa frågor har jag samanställt i denna uppsats. Det jag bland annat kommer fram till är att eleverna har en hel del förändringar framför sig som bör bejakas av relevant personal på skolan.

Med detta arbete har jag velat belysa hur studie- och yrkesvägledare på grundskolenivå upplever sitt deltagande i elevvårdsteam. I intervjuer gjorda av Skolverket har det visat sig att studie- och yrkesvägledare ofta har en rad olika åtaganden som inte rör vägledning. Ett av dessa åtaganden är att delta i skolans elevvårdsteam. Ett elevvårdsteam på grundskolenivå kan bestå av kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare samt någon från skolledning, men sammansättningen kan variera från skola till skola. För att kunna ha en samlad kunskap om eleverna i skolan och deras behov av särskilda insatser, har elevvårdsteamet regelbundna elevvårdsmöten. Med detta som bakgrund har jag velat ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna ser på sin yrkesroll i elevvårdsteam, samt om studie- och yrkesvägledarna upplever att de har kompetens för att delta i elevvårdsteam? Undersökningen har gjorts via intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare, samtliga verksamma på grundskolor i Malmö stad, och de ingår i någon form av elevvårdsteam. Det jag fann var att delta i elevvårdsteam var en naturlig och självklar uppgift för vägledarna, samtidigt som de upplevde att ett deltagande bidrog till bättre vägledning. Vid vägledningssamtal upplevde vägledarna att de hade mer att komma med, då de hade en bättre kännedom om eleverna. Vägledarna deltog i teamet främst som studie- och yrkesvägledare, där de utöver vägledarkompetensen också fungerade som ett bollplank för övriga deltagare, genom att t.ex. bidra med annorlunda bilder av elever. Eftersom de deltog främst som studie- och yrkesvägledare upplevde dessa vägledare att de inte saknade kompetens för att delta i elevvårdsteam. Tanken med elevvårdsteam är att komplettera varandra, därför är man heller inte tvungen att kunna allt, menade flera vägledare.

<p><strong><p>Syftet med studien är att förstå hur skolkuratorerna skapar sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenlogisk ansats.</p><p>I resultatet framgår det att skolkuratorerna värdesätter det enskilda samtalet med eleven. Samverkan på olika nivåer i samhället och kunskap om hur samhället fungerar beskrivs av skolkuratorerna som viktiga i arbetet med elever och föräldrar. Samarbetet i skolans arbetsgrupper har enligt skolkuratorerna en avgörande betydelse för handlingsutrymmet med eleverna.</p><p>Det förebyggande arbetet med eleverna är enligt skolkuratorerna viktigt. Att använda hjälpmedel som till exempel en trollstav kan hjälpa till i det förbyggande arbetet med elever. Skolkuratorerna beskriver att de använder olika teorier och metoder. Valet av vilka av dessa som är mest lämpliga i en viss situation styrs av vad skolkuratorn anser vara lämpligt i en specifik situation. Dessa kan även tillämpas tillsammans med av skolkuratorn egna utvecklade metoder och hjälpmedel som till exempel trollstaven.</p><p>I intervjuerna med skolkuratorerna beskriver de sin yrkesroll med entusiasm och professionalism. Det framgår även att de har olika syn på sitt arbete och sina arbetssätt. Vidareutbildning och möjlighet att ta del av vidare forskning uppskattas av skolkuratorerna. Kunskap om lagarna är enligt skolkuratorerna en viktig faktor för att känna sig trygg i sin egen yrkesroll. Det framgår också att skolkuratorerna ibland saknar någon att reflektera med trots att ett nätverk finns runt dem. De förväntningar som skolkuratorerna beskriver är att de vill ha en tydligare definierad lagstadgad skolkuratorstjänst, vilket de anser skulle tydliggöra förväntningarna på yrkesrollen.</p></strong></p>