Med detta arbete har jag velat belysa hur studie- och yrkesvägledare på grundskolenivå upplever sitt deltagande i elevvårdsteam. I intervjuer gjorda av Skolverket har det visat sig att studie- och yrkesvägledare ofta har en rad olika åtaganden som inte rör vägledning. Ett av dessa åtaganden är att delta i skolans elevvårdsteam. Ett elevvårdsteam på grundskolenivå kan bestå av kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare samt någon från skolledning, men sammansättningen kan variera från skola till skola. För att kunna ha en samlad kunskap om eleverna i skolan och deras behov av särskilda insatser, har elevvårdsteamet regelbundna elevvårdsmöten. Med detta som bakgrund har jag velat ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna ser på sin yrkesroll i elevvårdsteam, samt om studie- och yrkesvägledarna upplever att de har kompetens för att delta i elevvårdsteam? Undersökningen har gjorts via intervjuer med åtta stycken studie- och yrkesvägledare, samtliga verksamma på grundskolor i Malmö stad, och de ingår i någon form av elevvårdsteam. Det jag fann var att delta i elevvårdsteam var en naturlig och självklar uppgift för vägledarna, samtidigt som de upplevde att ett deltagande bidrog till bättre vägledning. Vid vägledningssamtal upplevde vägledarna att de hade mer att komma med, då de hade en bättre kännedom om eleverna. Vägledarna deltog i teamet främst som studie- och yrkesvägledare, där de utöver vägledarkompetensen också fungerade som ett bollplank för övriga deltagare, genom att t.ex. bidra med annorlunda bilder av elever. Eftersom de deltog främst som studie- och yrkesvägledare upplevde dessa vägledare att de inte saknade kompetens för att delta i elevvårdsteam. Tanken med elevvårdsteam är att komplettera varandra, därför är man heller inte tvungen att kunna allt, menade flera vägledare.