År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå. Vid dessa intervjuerhar vi fört diskussioner kring problemämnet och fått en förståelse för vilken ställningdessa två aktörer kommer att ta inför avskaffandet. Vi har i uppsatsen varit noggrannamed att nå en hög validitet så att vårt resultat som vi kommer fram till stämmer överensmed verkligheten.När ett företag ansöker om kredit kontrollerar banken vissa punkter för att kunna göra enbedömning om företagens återbetalningsförmåga. Det blir inte lika lätt för banken dårevisionsplikten avskaffas och om företaget väljer att inte längre ha kvar revision. Vi harfört diskussioner med våra respondenter då vi bland annat har diskuterat hur bankerkommer att ställa sig inför avskaffandet samt vilka alternativregler till revisionen somrevisionsbyråerna kommer att erbjuda.Banker kommer i framtiden fortsätta att kräva någon form av granskning, om inte fulltreviderade räkenskaper som tidigare så kan man tänka sig att man kommer att ställa kravpå till exempel alternativ som ett skriftligt intyg. Men vi har också pratat om andra olikaalternativ som våra respondenter tror skulle kunna vara lösningar när den idaglagstadgade revisionen tas bort.Resultatet av vår empiriska undersökning visar att både banker och revisionsbyråer ärövertygade om att många av företag som berörs av förändringarna kommer ändå att viljaha kvar revision i företaget och därmed kommer man förmodligen att välja revisionfrivilligt. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund och problem: Dagens företag består allt mer av immateriella tillgångar då samhället vi lever i har blivit allt mer högteknologiskt och kunskapsintensivt. När småföretag vill expandera vänder de sig vanligtvis till banker för att ansöka om krediter. Det finns dock en stor kritik mot hur banker hanterar utlåning till småföretag. Överlag är det väldigt svårt för småföretag att bli beviljade krediter hos banker, speciellt för de småföretag som har en hög andel immateriella tillgångar. Vissa forskare menar även att det finns skillnader i hur immateriella tillgångar bedöms vid kreditbeslut. Vi vill därför undersöka följande: Hur bedömer banker immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag? Hur skiljer sig kreditgivarnas syn på de immateriella tillgångarna? Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur banker bedömer immateriella tillgångar vid kreditbedömningar av småföretag och om det finns några skillnader i kreditgivarnas bedömning. Vidare är syftet att studien ska bidra till en ökad förståelse kring vilken betydelse immateriella tillgångar har när banker fattar ett kreditbeslut. Studiens syfte är inte att generalisera och dra slutsatser kring hur alla banker bedömer immateriella tillgångar vid en kreditbedömningsprocess. Metod: Uppsatsen är skriven utifrån en kvalitativ ansats då målet med vår studie är att bidra till en ökad förståelse kring vilken betydelse immateriella tillgångar har när banker fattar ett kreditbeslut men även för att belysa hur osäkerheten med immateriella tillgångar behandlas ur bankernas situation. Kreditgivarnas personliga åsikter har en stor betydelse i vår studie, därför har vi också valt att använda en kvalitativ metod då den bidrar till att respondenternas personliga åsikter och reflektioner kan lyftas fram vilket är nödvändigt för att få en djupare förståelse. Slutsats: Vår studie visar att bankerna vid kreditbedömning av småföretag bedömer immateriella tillgångar på ungefär liknande sätt. Det fanns inga stora skillnader i själva bedömningen av de immateriella tillgångarna. Däremot skiljer sig kreditgivarnas syn på immateriella tillgångar. Trots att samtliga respondenter bedömde tillgångarna i princip på samma sätt kan vi se att det finns skillnader. Det är överlag väldigt svårt för småföretag med en hög andel immateriella tillgångar att bli beviljade krediter men det vi har kommit fram till i den här studien är att det faktiskt finns faktorer som kan påverka ett kreditbeslut och därmed också underlätta för dessa företag att bli beviljade krediter. / Background and problem: Today's businesses consist increasingly of intangible assets because the society we live in has become increasingly high-tech and knowledge-intensive. When small businesses are looking to expand, they usually turn to banks to apply for loans. However, there is a great criticism of how banks handle loans to small businesses. Overall, it is very difficult for small businesses to get credits granted by banks, especially for those small businesses that have a high percentage of intangible assets. Some researchers also believe that there are differences in how intangible assets are assessed on credit decisions. We therefore wish to examine: How do banks assess intangible assets on credit rating of small business? How lenders view differs on intangibles? Purpose: The aim of this study is to examine how banks assess intangible assets in the credit assessment of SMEs and whether there are any differences in lenders' assessment. An additional purpose of the study is to contribute to an increased understanding of the importance of intangible assets when banks make credit decisions. The study's purpose is not to generalize and draw conclusions about how all banks assesses intangible assets on a credit assessment process. Method: The essay is written from a qualitative approach because the goal of our study is to contribute to an increased understanding of the importance of intangible assets when banks make credit decisions but also to illustrate how the uncertainty of intangibles is treated from the banks' situation. The lenders ' personal opinions are of great importance in our study, therefore, we have also chosen to use a qualitative approach as it helps to highlight the respondents' personal opinions and reflections which are necessary to get a deeper understanding. Conclusion: Our study shows that creditors assess intangible assets similarly. There were no significant differences in the actual assessment of the intangible assets. However lenders view of intangible assets differs. Although all respondents assessed the assets in basically the same way, we can see that there are differences. Overall it is very difficult for small companies with a high proportion of intangible assets to be granted credits but that we have arrived to the conclusion that there are indeed factors that can affect a credit decision and therefore make it easier for these companies to be granted credits.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tjänstesamhälle medför att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Företag har olika behov av resurser, däremot är brist på finansiering ett hinder för tillväxt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedömningsprocess av dagens alltmer immateriella företag, då flertalet tillgångar utelämnas i den traditionella redovisningen. Sedan Skandia på 90-talet åskådliggjorde organisationens intellektuella kapital genom extern rapportering har det tagits fram flera modeller för att värdera företags immateriella tillgångar. Forskare argumenterar således för att det finns ett behov av förnyelse inom redovisningen då informationsasymmetrin kan orsaka felbedömningar av ett företags framtida potential. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och diskutera hur det intellektuella kapitalets olika faktorer värdesätts när tjänsteföretag ansöker om kredit. Avsikten är därmed att undersöka vilka faktorer som kreditgivaren anser mest betydelsefulla i kreditbedömningsprocessen. Metod/Empiri: Empirisk data har insamlats genom intervjuer med sex verksamma kreditgivare från fem olika banker. För att urskilja kreditgivarnas varierande bedömning av det intellektuella kapitalets olika beståndsdelar/faktorer har även en mindre enkätundersökning genomförts. Genom denna ville vi åskådliggöra ett abstrakt begrepp på ett mer konkret och mätbart sätt utifrån studiens teoretiska referensram. Slutsatser: Samtliga banker som medverkat i studien menar att ett företags intellektuella kapital är en förutsättning för att beviljas kredit. Resultatet från undersökningen med fem banker visar att humankapitalet är den primära faktorn inom intellektuellt kapital som kreditgivarna utvärderar. För ett nystartat tjänsteföretag räcker det inte med att presentera en lovande affärsplan eller hållbart finansiellt underlag, då bankerna i olika grad värderar entreprenörens erfarenheter och förmåga att förverkliga idén. / The market development to a more service based economy resulting in employees more important role in organizations. Companies have different need of resources, but financing is detected as a crucial factor for growth. The literature illustrates the problems in the banks' credit assessment process in today's increasingly immaterial companies, as most assets are omitted in the traditional accounting. Therefore researchers argue that there ́s a need for renewal, because the information asymmetry can cause misjudgment of a company's future potential. To describe and visualize how the intellectual capital ́s factors is valued when a service business applying for bank funding, the empirical data was obtained through interviews with six effective creditors from five different banks. All banks in this study clearly show that a company's intellectual capital is a precondition for being granted credit. The results from the survey indicate that human capital is the primary factor of intellectual capital that lenders evaluate in their credit assessment. But still, a company is not allowed to report the human capital as an asset in their accounting.

I OECD-länderna är 97 % av alla företag små eller medelstora företag. Den vanligaste källan till finansiering för denna typ av företag är banklån. Redovisningsinformationen är den huvudsakliga källan i bankers kreditgivningsprocess, det är också den informationen som är tillgänglig till företagets externa intressenter. Även mjukdata i form av ägarens kompetens och erfarenhet är av vikt vid kreditgivningsprocess för småföretag.Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera relationen mellan redovisning, risk och bankernas kreditgivning till småföretag i Sverige samt att belysa kreditgivningsprocessen i olika banker och betona dess skillnader. För att kunna undersöka sambandet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med företagsrådgivare som arbetar vid de fem största bankerna i Sverige. De fem bankerna är, Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB samt Swedbank Sjuhärad. Intervjuerna var i grunden av en strukturerad karaktär men vid slutet av varje intervju har det funnits utrymme för en öppen dialog.Det finns skillnader mellan hur de olika bankerna bedömer de tekniska och sociala aspekterna vid kreditgivning till småföretag. Alla bankers kreditgivningsprocess innehåller både analys av ägarens kompetens och redovisningsinformation. Det finns dock skillnader gällande vad som är av mest vikt. Majoriteten av bankerna är resultaträkningsorienterade men Danske Bank sticker ut då de istället är balansräkningsorienterade och anser att balansräkningen är av mest vikt vid en kreditgivningsprocess. Av de resultaträkningsorienterade anses kassaflödet vara viktigast då det påvisar betalningsförmågan.Generellt sätt är en kreditgivningsprocess till småföretag standardiserad eftersom lånen inte gäller speciellt höga belopp. Processen kan dock skilja sig åt och det gör den hos majoriteten av bankerna när låntagaren uppfattas osäker. Majoriteten av företrädarna vid de olika bankerna menar att de då går in och gör en djupare analys av företaget innan beslut om lån kan fattas. Till exempel kan en kreditupplysning från UC krävas eller ett besök hos företaget i dess verksamhet, även en djupare analys av företagets räkenskaper kan fordras. En skillnad är att företrädare vid SEB eller Nordea inte besöker sina företagskunder i deras verksamhet innan lån beviljas. Hos småföretag är ägaren starkt förknippad med företaget och därför anser företagsrådgivarna att en personlig bedömning av företagaren är nog så viktigt. I många fall har respondenterna även diskuterat att säkerheter frekvent används och det har även nämnts att banken inte är en riskfinansiär och därför inte heller tar en lika stor risk som en sådan finansiär.Vår slutsats är således att företagsrådgivarna bedömer kreditgivningen genom en helhetsbedömning av både företagets årsredovisning men också med hjälp av ägarens personliga karaktär. Men redovisningen är ändå en viktig del i bedömningen och en beviljning av lån skulle inte bli möjlig utan en genomgång av redovisningsinformation. Det finns en relation mellan risk och redovisning då bankerna synes vara riskaverta och gärna ser att årsredovisningen är reviderad och att de utan undantag använder sig av säkerhet vid lån. Studien har bidragit med att redovisa hur en kreditgivningsprocess vid lån till småföretag ser ut idag. Den påvisar hur redovisningsinformation och ägarens egenskaper analyseras samt pekar på skillnaderna mellan de olika bankerna gällande kreditgivningsprocessen till småföretag.

Bakgrund: SME (små och medelstora företag) spelar en avgörande roll för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Trots deras betydelse möter dessa företag ofta utmaningar när de försöker få tillgång till finansiering från banker. Kreditgivningsprocessen för SME är komplex och kräver noggrann bedömning av kreditvärdighet och återbetalningsförmåga. Banker behöver ta hänsyn till företagens finansiella ställning, branschspecifika risker, karaktär och marknadstrender för att fatta informerade beslut. Förståelsen för dessa utmaningar och faktorer är avgörande för att utveckla effektiva strategier och metoder för kreditgivning till SME företag. Tidigare forskning visar att SME inte har en lika omfattande redovisningsinformation som större företag, det är därför viktigt att undersöka och förstå de specifika utmaningarna i kreditgivningsprocessen för SME-företag, så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att underlätta tillgången till finansiering och stödja deras tillväxt.                  Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen kring vilken redovisningsinformation som används i kreditgivningsprocess, samt de utmaningar som banker kan stöta på i förhållande till SME redovisningsinformation när de ansöker om kredit. Studien kommer dessutom undersöka hur banker kan använda sig av alternativa metoder vid kreditbedömningsprocessen. Genom att identifiera vilka redovisningsinformationer som är mest relevanta för kreditbedömning. Detta indikerar att forskningen försöker hitta de viktigaste faktorerna som påverkar bedömningen av kreditvärdighet, vilket är avgörande för företag som söker finansiering. Studiens resultat kan bidra till en mer rättvis och effektiv kreditbedömningsprocess, vilket i sin tur underlättar tillgång till finansiering för SME företag och främjar deras tillväxt.                                                                                               Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod för att samla in det empiriska materialet och för att öka förståelse kring ämnet. Respondenterna valdes ut baserat på deras kompetenser inom kreditgivning till företag, särskilt de som innehar befattningar som kreditgivningschefer. Fyra respondenter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.                                                                                          Slutsats: Resultaten från studien visar att redovisningsinformationen som rapporteras i årsredovisningen i form av kassaflöde, nyckeltal, balans och resultaträkning inte är det enda som är betydelsefullt för bankerna under kreditgivningsprocessen. Bankerna är även intresserade av icke-finansiella information såsom företagets affärsplan, karaktär, marknadsföringsstrategier, produktdifferentiering, kundrelationer, konkurrenssituation och ledningens kompetens etc. Denna form av icke-finansiell information finns inte alltid i den inrapporterade årsredovisningen och därför måste bankerna samarbeta med andra aktörer för att minska den eventuella informationsasymmetrin som kan uppstå. / Background: SME:s (small and medium-sized enterprises) play a crucial role in economic growth and employment. Despite their significance, these companies often face challenges when seeking financing from banks. The credit assessment process for SMEs is complex and requires careful evaluation of creditworthiness and repayment capacity. Banks need to consider the companies' financial position, industry-specific risks, character, and market trends to make informed decisions. Understanding these challenges and factors is essential for developing effective strategies and methods for lending to SMEs. Previous research shows that SMEs do not have as extensive financial reporting information as larger companies. Therefore, it is important to investigate and understand the specific challenges in the credit assessment process for SMEs so that appropriate measures can be taken to facilitate access to financing and support their growth.                                                       Purpose: The purpose of this thesis is to enhance understanding of the accounting information used in the credit evaluation process and the challenges that banks may encounter regarding SME accounting information when applying for credit. Additionally, the study will explore how banks can utilize alternative methods in the credit assessment process. By investigating these areas, the research aims to improve the relationship between SMEs and banks by identifying the most relevant accounting information for credit evaluation and reducing information asymmetries. The findings of the study can contribute to a fairer and more efficient credit assessment process, thereby facilitating access to financing for SMEs and fostering their growth.                                                                 Method: The study has been conducted using a qualitative method to gather empirical data and enhance understanding of the subject. Respondents were selected based on their expertise in corporate lending, particularly those holding positions such as credit managers. Four respondents were interviewed through semi-structured interviews.                              Conclusion: The results of the study show that the financial information reported in the annual financial statements, such as cash flow, key ratios, balance sheet, and income statement, are not the only significant factors for banks during the credit assessment process. Banks are more interested in other non-financial information, such as the company's business plan, character, marketing strategies, product differentiation, customer relationships, competitive situation, and management competence, among others. These non-financial information may not always be available in the annual financial statements, and therefore, banks need to collaborate with other stakeholders to reduce potential information asymmetries.

Background: Managing credit risks is an integral part of the banking sector and is crucial for banks’ success. Effective risk management ensures stable and profitable operations, addressing challenges like information asymmetry between lenders and borrowers. To combat these challenges, banks are shifting from manual methods to automated processes in credit assessment and credit risk management.Purpose: The purpose of the study was to investigate how the use of AI has contributed to credit risk management and the handling of risk assessments within Swedish banks. Additionally, the study explored the factors driving the use of AI in this area.  Methodology: An abductive research approach was employed within the framework of a qualitative research method. Four banks were included in the study: two major banks and two niche banks. Semi structured interviews provided the primary data for the study, while secondary data, such as articles and literature, were used to support and explain the findings during the analysis and discussion.  Theory: The study was based on two models and the theory of information asymmetry. The first model focuses on the credit assessment process, while the second addresses critical success factors for the implementation of AI. The theory of information asymmetry consists of moral hazard and adverse selection. Conclusions: The study’s conclusion indicated that AI has contributed to increased efficiency and precision in credit risk management. Furthermore, AI supports addressing information asymmetry by automating data collection, analysis, and fraud detection. The study concludes that effective AI usage necessitates a balanced combination of management support, strategic vision, organizational culture, and structure.