Introduktion Lån- och kreditgivning är en väsentlig del av dagens samhällsekonomi både när det gäller privatpersoner och företag. Om bankerna är för restriktiva till företagskreditgivning riskerar den ekonomiska tillväxten att påverkas. Vidare anses affärsbankerna ha blivit mindre riskvilliga. Det är en problematisk trend och faktum är att företag inte heller kan vara säker på att man får en objektiv bedömning av sin kreditansökan, då kreditgivares resonemang spelar en avgörande roll i kreditbedömningen. Bankens strukturella riktlinjer som kreditgivare ska förhålla sig till påverkar också hur banktjänstemännen fattar kreditbeslut. Syfte Studiens syfte är att utforska banktjänstemäns kreditbedömning samt dennas förankring i bankens struktur kontra tjänstemannens professionella bedömning. Metod Studien genomförs med en deduktiv ansats och kvalitativ metod. Empiriinsamlingen är baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studiens resultat visar att kreditgivare har ett stort utrymme när det kommer till den individuella bedömningen av en kreditsökande. Där bankens hjälpmedel slutar börjar det en tydlig individuell bedömningsfråga, om hur man väljer att gå vidare och vad man väljer att prioritera. Av empiriinsamlingen framgick det tydligt att 5C-modellen var en stor del av kreditbedömningen hos alla respondenter. Det mest intressanta var hur mycket samtliga respondenter betonade vikten av det personliga mötet med kunden och dess påverkan i kreditbedömningen. / Introduction Loan and credit is an essential part of today’s economy, both in term of private individuals and corporates. If the banks are too restrictive for corporate credit, the economic growth risks being affected. Furthermore, the banks are considered to be less willing to take risk. This is a problematic trend and the fact is that corporates cannot be sure that they get an objective assessment of their credit application. Thus, a creditors’ reasoning in their assessment plays a crucial role in a credit application. The bank´s structural guidelines that creditors must relate to also affect how the bank officials make credit decisions. Purpose: The aim of the study is to explore the bank official's credit assessment and its anchoring in the bank's structure versus the official's professional judgement. Method: The study is conducted with a deductive approach and qualitative method. The empirical collection is based on semi-structured interviews. Conclusion: The result of the study show that creditors have a considerable amount of space when it comes to the individual assessment of a credit applicant. Where the bank’s assistive tools end, a clear individual assessment begins, about how to choose to continue ahead. It becomes clear that the 5C model was a large part of the credit assessment of all respondents. The most important component of the five Cs is the capacity of repayment, as it is the one that generates revenue for the bank. What we consider to be the most interesting were how much all respondents emphasized the importance of the personal meeting and its impact on the credit decision.

Bakgrund: SME (små och medelstora företag) spelar en avgörande roll för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Trots deras betydelse möter dessa företag ofta utmaningar när de försöker få tillgång till finansiering från banker. Kreditgivningsprocessen för SME är komplex och kräver noggrann bedömning av kreditvärdighet och återbetalningsförmåga. Banker behöver ta hänsyn till företagens finansiella ställning, branschspecifika risker, karaktär och marknadstrender för att fatta informerade beslut. Förståelsen för dessa utmaningar och faktorer är avgörande för att utveckla effektiva strategier och metoder för kreditgivning till SME företag. Tidigare forskning visar att SME inte har en lika omfattande redovisningsinformation som större företag, det är därför viktigt att undersöka och förstå de specifika utmaningarna i kreditgivningsprocessen för SME-företag, så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att underlätta tillgången till finansiering och stödja deras tillväxt.                  Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen kring vilken redovisningsinformation som används i kreditgivningsprocess, samt de utmaningar som banker kan stöta på i förhållande till SME redovisningsinformation när de ansöker om kredit. Studien kommer dessutom undersöka hur banker kan använda sig av alternativa metoder vid kreditbedömningsprocessen. Genom att identifiera vilka redovisningsinformationer som är mest relevanta för kreditbedömning. Detta indikerar att forskningen försöker hitta de viktigaste faktorerna som påverkar bedömningen av kreditvärdighet, vilket är avgörande för företag som söker finansiering. Studiens resultat kan bidra till en mer rättvis och effektiv kreditbedömningsprocess, vilket i sin tur underlättar tillgång till finansiering för SME företag och främjar deras tillväxt.                                                                                               Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod för att samla in det empiriska materialet och för att öka förståelse kring ämnet. Respondenterna valdes ut baserat på deras kompetenser inom kreditgivning till företag, särskilt de som innehar befattningar som kreditgivningschefer. Fyra respondenter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.                                                                                          Slutsats: Resultaten från studien visar att redovisningsinformationen som rapporteras i årsredovisningen i form av kassaflöde, nyckeltal, balans och resultaträkning inte är det enda som är betydelsefullt för bankerna under kreditgivningsprocessen. Bankerna är även intresserade av icke-finansiella information såsom företagets affärsplan, karaktär, marknadsföringsstrategier, produktdifferentiering, kundrelationer, konkurrenssituation och ledningens kompetens etc. Denna form av icke-finansiell information finns inte alltid i den inrapporterade årsredovisningen och därför måste bankerna samarbeta med andra aktörer för att minska den eventuella informationsasymmetrin som kan uppstå. / Background: SME:s (small and medium-sized enterprises) play a crucial role in economic growth and employment. Despite their significance, these companies often face challenges when seeking financing from banks. The credit assessment process for SMEs is complex and requires careful evaluation of creditworthiness and repayment capacity. Banks need to consider the companies' financial position, industry-specific risks, character, and market trends to make informed decisions. Understanding these challenges and factors is essential for developing effective strategies and methods for lending to SMEs. Previous research shows that SMEs do not have as extensive financial reporting information as larger companies. Therefore, it is important to investigate and understand the specific challenges in the credit assessment process for SMEs so that appropriate measures can be taken to facilitate access to financing and support their growth.                                                       Purpose: The purpose of this thesis is to enhance understanding of the accounting information used in the credit evaluation process and the challenges that banks may encounter regarding SME accounting information when applying for credit. Additionally, the study will explore how banks can utilize alternative methods in the credit assessment process. By investigating these areas, the research aims to improve the relationship between SMEs and banks by identifying the most relevant accounting information for credit evaluation and reducing information asymmetries. The findings of the study can contribute to a fairer and more efficient credit assessment process, thereby facilitating access to financing for SMEs and fostering their growth.                                                                 Method: The study has been conducted using a qualitative method to gather empirical data and enhance understanding of the subject. Respondents were selected based on their expertise in corporate lending, particularly those holding positions such as credit managers. Four respondents were interviewed through semi-structured interviews.                              Conclusion: The results of the study show that the financial information reported in the annual financial statements, such as cash flow, key ratios, balance sheet, and income statement, are not the only significant factors for banks during the credit assessment process. Banks are more interested in other non-financial information, such as the company's business plan, character, marketing strategies, product differentiation, customer relationships, competitive situation, and management competence, among others. These non-financial information may not always be available in the annual financial statements, and therefore, banks need to collaborate with other stakeholders to reduce potential information asymmetries.