Att rekrytera rätt kompetens till rätt plats är lättare sagt än gjort. I sökandet efter rätt kompetens för en tjänst finns det utrymme för att subjektivitet och kategorisering präglar rekryteringsprocessen, vilket föranleder att arbetssökande riskerar att väljas bort på felaktiga grunder. Vi ville genom en kvalitativ studie öka vår förståelse för rekryteringsprocessen och undersöka om och i så fall hur en anonymisering i rekryteringen kan förändra subjektivitetens roll i processen och därmed även den homosociala reproduktionen. Med detta i åtanke ville vi undersöka ett företag som utger sig använda en omvänd kompetensbaserad rekryteringsmetod med tester i urvalsprocessen och som bortser från allt som inte är relevant för en tjänst. Detta genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med individer från två perspektiv. Två representanter intervjuades från vårt fallföretag som arbetar med rekrytering, medan fyra representanter intervjuades från olika kundföretag. Vi fann att rekryteringsprocessen alltid kommer präglas av subjektivitet så länge valet av kandidat görs av människor. Det är därför en fråga om att senarelägga subjektiviteten för att möjliggöra eliminering av den negativa effekt som riskerar att medföra att den bäst lämpade kandidaten väljs bort på felaktiga grunder. Denna senareläggning kan möjliggöras genom anonymisering av en arbetssökandes identitet och på så sätt kan även den negativa effekten av homosocial reproduktion förändras.

Data har beskrivits som en av hörnstenarna i dagens ekonomi och Europeiska unionen har i flera decennier antagit rättsakter som syftat till att skapa en informationsmarknad i unionen. Men flera problem har tornat upp på den inre marknaden. Bland annat har data tenderat att inte användas i tillräckligt hög grad och det har varit svårt för datainnehavare att tillgängliggöra sin data samtidigt som de måste respektera unionens regler om dataskydd. I centrum finns därför två motstående intressen av värdeskapande användning av data och skydd av personuppgifter.  Det här examensarbetet undersöker om användningen av databasdirektivets sui generis-skydd och användningen av dataskyddsförordningens reglering om anonymisering kan vara en lämplig lösning på unionens problem. Den första halvan av examensarbetet undersöker dataskyddsförordningens centrala definitioner om vad som är en personuppgift och hur den kan anonymiseras för att undvika förordningens tillämpningsområde. Den andra halvan av examensarbetet behandlar hur man kan skydda de avidentifierade personuppgifterna efter anonymiseringen med en tillämpning av databasdirektivets sui generis-skydd.  Examensarbetets huvudslutsats är att det inte framstår som lämpligt att i nuläget förlita sig på anonymisering som ett rättsligt verktyg för att tillgängliggöra data för vidareanvändning i unionen. Delslutsatserna om anonymisering är för det första att identifieringsrekvisitet i personuppgiftsdefinitionen är relativt och inte absolut i dataskyddsförordningen. För det andra att det är tveksamt om Europeiska dataskyddsstyrelsens krav på att man inte ska kunna dra en slutsats om någon efter anonymisering täcks av rekvisiten i förordningen, och om det därför inte finns berättigade förväntningar att följa deras riktlinjer i den delen. Delslutsatserna om databasdirektivet är för det första att anonymiserade personuppgifter kan skyddas av sui generis och för det andra att en databasproducent kan använda sig av reglerna om normalt bruk och oberättigat kränker legitima intressen för att skydda anonymiseringen när databasen med anonymiserade personuppgifter har tillgängliggjorts.

No description available.

Data mining är ett samlingsnamn för ett antal tekniker som används för att analysera datamängder och finna mönster, exempelvis genom klassificering. Anonymisering innefattar en rad tekniker för att skydda den personliga integriteten. Den här studien undersöker hur stor påverkansgrad anonymisering med tekniken differential privacy har på möjligheten att klassificera en datamängd. Genom ett experiment undersöks ett antal magnituder av anonymisering och vilken effekt de har på möjligheten att klassificera data. Klassificering av den anonymiserade datamängden jämförs mot klassificering av den råa datamängden. Liknande studier har genomförts med k-anonymitet som anonymiseringsteknik där möjligheten att klassificera förbättrades genom generalisering. Resultatet från den här studien å andra sidan visar att möjligheten att klassificera sjunker något, vilket beror på att differential privacy sprider ut informationen i datamängden över ett bredare spektrum. Detta försvårar generellt för klassificeringsalgoritmerna att hitta karakteriserande mönster i datamängden och de lyckas därmed inte få lika hög grad av korrekt klassificering.

I och med GDPR har det blivit mycket viktigt för företag att anonymisera personuppgifter dådet finns en risk för böter om lagen skulle brytas. Denna studie ämnade att förstå hurkommunikationssystemet SafeSite skulle kunna få fler användare att följa GDPR-lagen ochhur en sådan lösning på detta problem skulle påverka användbarheten på sidan. För att ta redapå det förstnämnda genomfördes intervjuer med användare av systemet. De ansåg bland annatatt informationen om GDPR på sidan var lätt att missa och att informationen inte riktigt vartillräcklig. Med intervjuerna som grund skapades därefter en enkel mockup på hur det nyasystemet skulle kunna se ut. I mockupen gavs ytterligare information om GDPR sompresenterades, till skillnad från nuvarande systemet, i en popup-ruta. Användarna ombadssedan att besvara en enkät som avsåg att avgöra vilken av den ursprungliga versionen ochmockupen som var bättre i avseende att förmedla information om GDPR och att få användareatt bättre följa lagen. I enkäten användes frågor från System Usability Scale (SUS), ettväletablerat användbarhetstest för att utvärdera hur användbarheten. Resultatet av enkäternavisade att användare med större sannolikhet skulle efterfölja GDPR med det nyadesignförslaget utan att den upplevda användbarheten försämras.

Uppsatsen syftar till att studera verksamma HR(Human resources)-praktiker inom rekryteringsområdets uppfattning gentemot användningen av ett anonymiserat första urval i rekryteringsprocessen. För att studera detta formuleras frågeställningar kring hur ett anonymiserat urval uppfattas av dessa praktiker samt vilka negativa och positiva aspekter de kan identifiera med ett sådant arbetssätt. Studien ämnar att undersöka detta via en kvalitativ studie med en induktiv ansats. Datainsamlingen sker via semistrukturerade intervjuer där praktikernas uppfattningar kring ämnet skiljer sig markant. Anonymisering ses som ett gynnsamt verktyg för kandidater där de får en mer rättvis chans att avancera i rekryteringsprocesser på bekostnad av rekryteraren som får en större arbetsbelastning. Studien mynnar ut i att rekryteringsförfarandet präglas av en situationsbetingad paradigm där olika organisationer är i behov av olika åtgärder. Således kan ett anonymiserat urval anses behövligt i organisationer där diskriminering förekommer medan organisationer med redan standardiserade och beprövade processer kan anse det som överflödigt.

Internet of Things (IoT) ger stora möjligheter att samla in data för olika syfte som till exempel att estimera antalet personer för att styra värmen i ett rum. Vidare så kan IoT-system automatisera uppgifter som kan hjälpa oss människor. Den här studien syftar till vilken typ av data som kan vara intressant att samla in för att kunna estimera antalet personer på en offentlig plats. Det handlar även om hur känslig data som samlas in kan anonymiseras. För att göra detta så valdes det att undersöka hur MAC-adresser från Bluetooth-enheter skulle fungerar för att uppskatta antalet personer. För att samla in MAC-adresser så utvecklades ett proof of concept-system där en Android-applikation samlade in MAC-adresser som anonymiserades innan de lagrades i en databas. Applikationen anonymiserar den unika MAC-adressen enligt tre nivåer med olika säkerhet. Fältstudier gjordes där antalet personer räknades visuellt sedan gjordes anonymiserade insamlingar av MAC-adresser. Slutsatsen var att Bluetooth blir svårt att använda för att estimera antal personer eftersom alla inte har Bluetooth på. Applikationen som utvecklats påvisar att data kan samlas in säkert och på så sätt inte kränka integritet. / Internet of Things (IoT) provides great opportunities to collect data for different purposes such as to estimate the number of people to control the heat in a room. Furthermore, IoT systems can automate tasks that can help us humans. This study is aimed at the type of data that can be interesting to gather in order to estimate the number of people in a public place. It is also about how sensitive data can be anonymized when gathered. To do this, Bluetooth devices was chosen for investigating how the MAC addresses would work to estimate the number of people. For collecting MAC addresses a proof of concept system was developed, where an Android application was used to collect MAC addresses. These MAC addresses were anonymized before being stored in a database. The application anonymize the unique MAC address according to three levels of security. Field studies were conducted as the number of people were counted visually then anonymous collection of MAC addresses were made. The conclusion was that Bluetooth will be difficult to use for estimating the number of people because not everyone has Bluetooth on. The application developed demonstrates that data can be collected safely and thus does not violate privacy.

Sammanfattning Vi lever i en alltmer digitaliserad värld där utvecklad teknik kan bidra till att lösa flertalet samhällsproblem. Till exempel är intresset av avancerad AI-teknik inom sjukvård alltmer efterfrågat. AI-teknik har stor potential att stödja sjukvårdspersonal och individer, förkorta köer och förbättra vården. Tekniken bygger på insamlandet av stora mängder data som ska programmeras till att härma intelligent beteende. Åtskilliga känsliga personuppgifter behandlas i och med insamlandet av denna data. Inom ramen för den pågående debatten om personlig integritet skapas samtidigt en potentiell konfliktyta där företagshemligheter riskerar att avslöjas när information lämnas ut vid utövandet av enskildas dataskyddsrättigheter.  Konfliktytan aktualiseras till exempel om registerutdraget inkluderar delar av företags affärsplaner, arbetsmetodik och teknikens uppbyggnad. Ett annat exempel rör systematiskt utlämnande av personuppgifter efter begäran från en mängd registrerade, där sammanställningen i sig kan betraktas som företagshemligheter. Hur ser gränsdragningen ut för dessa motstående intressen? Hur förhåller man sig till balansgången mellan skydd av personlig integritet och skydd för företagshemligheter?  En adekvat intresseavvägning möjliggör för företag att skydda företagshemligheter samtidigt som enskildas personliga integritet inte äventyras. Hur denna intresseavvägning ska se ut är dock fortfarande oklart, vilket ligger till grund för denna uppsats. / Abstract We live in an increasingly digitized world where technology can help solve many societal challenges. For example, the interest in advanced AI technology in healthcare is increasingly in demand. AI technology has great potential to support healthcare professionals as well as individuals, shorten queues and improve healthcare. The technology is based on the collection of large amounts of data to be programmed to mimic intelligent behaviour. A great number of sensitive personal data are processed when such data is collected. Within the framework of the ongoing debate on personal integrity, a potential conflict area arises at the same time, where trade secrets risk being disclosed while information is provided as individual data protection rights are exercised.  The conflict area is raised, for instance, in cases where the register extract includes parts of the company’s business plans, work methodology and the structure of the technology. Another example concerns systematic disclosure of personal data upon request from a great number of registered persons, where the compilation itself can be regarded as trade secrets. What will the boundaries of these opposing interests be like? How does one relate to the balance between the protection of privacy and the protection of trade secrets?  An adequate balance of interests enables companies to protect trade secrets while not compromising individual privacy. However, how this balance of interests should be framed is still unclear, which has given rise to this thesis.

Denna avhandling studerar området av kodanonymisering inom programvaruutveckling, med fokus på att skydda känslig källkod i en alltmer digitaliserad och AI-integrerad värld. Huvudproblemen som avhandlingen adresserar är de tekniska och säkerhetsmässiga utmaningarna som uppstår när källkod behöver skyddas, samtidigt som den ska vara tillgänglig för AI-baserade analysverktyg som ChatGPT. I denna avhandling presenteras utvecklingen av en applikation vars mål är att anonymisera källkod, för att skydda känslig information samtidigt som den möjliggör säker interaktion med AI. För att lösa dessa utmaningar har Roslyn API använts i kombination med anpassade identifieringsalgoritmer för att analysera och bearbeta C#-källkod, vilket säkerställer en balans mellan anonymisering och bevarande av kodens funktionalitet. Roslyn API är en del av Microsofts .NET-kompilatorplattform som tillhandahåller rika funktioner för kodanalys och transformation, vilket möjliggör omvandling av C#-källkod till ett detaljerat syntaxträd för inspektion och manipulering av kodstrukturer. Resultaten av projektet visar att den utvecklade applikationen framgångsrikt anonymiserar variabel-, klass- och metodnamn, samtidigt som den bibehåller källkodens logiska struktur. Dess integration med ChatGPT förbättrar användarupplevelsen genom att erbjuda interaktiva dialoger för analys och assistans, vilket gör den till en värdefull resurs för utvecklare. Framtida arbete inkluderar utvidgning av applikationen för att stödja fler programmeringsspråk och utveckling av användaranpassade konfigurationer för att ytterligare förbättra användarvänligheten och effektiviteten. / This thesis addresses the area of code anonymization in software development, with a focus on protecting sensitive source code in an increasingly digitized and AI-integrated world. The main problems that the thesis addresses are the technical and security challenges that arise when source code needs to be protected, while being accessible to AI-based analysis tools such as ChatGPT. This thesis presents the development of an application whose goal is to anonymize source code, in order to protect sensitive information while enabling safe interaction with AI. To solve these challenges, the Roslyn API has been used in combination with customized identification algorithms to analyze and process C# source code, ensuring a balance between anonymization and preservation of the code's functionality. The Roslyn API is part of Microsoft's .NET compiler platform that provides rich code analysis and transformation capabilities, enabling the transformation of C# source code into a detailed syntax tree for code structure inspection and manipulation.The results of the project show that the developed application successfully anonymizes variable, class, and method names, while maintaining the logical structure of the source code. Its integration with ChatGPT enhances the user experience by providing interactive dialogues for analysis and assistance, making it a valuable resource for developers. Future work includes extending the application to support more programming languages and developing customized configurations to further improve ease of use and efficiency.

Competition and data protection law are two powerful regimes simultaneously shaping the use of digital information, which has given rise to new interactions between these areas of law. While most views on this intersection emphasize that competition and data protection law must work together, nascent developments indicate that these legal regimes may sometimes conflict.  In the first place, firms faced with antitrust allegations are to an increasing extent invoking the need to protect the privacy of their users to justify their impugned conduct. Here, the conduct could either be prohibited by competition law despite of data protection or justified under competition law because of data protection. In the EU, no such justification attempt has reached court-stage, and it remains unclear how an enforcer ought to deal with such a claim. In the second place, competition law can mandate a firm to provide access to commercially valuable personal data to its rivals under a competition law remedy. Where that is the case, the question arising in this connection is whether an enforcer can and should design the remedy in a way that aligns with data protection law. If so, the issue remains of how that ought to be done. The task of the thesis has been to explore these issues, legally, economically, and coherently.  The thesis has rendered four main conclusions. First, data protection has a justified role in EU competition law in two ways. On the one hand, enhanced data protection can increase the quality of a service and may thus be factored in the competitive analysis as a dimension of quality. On the other, data protection as a human right must be guaranteed in the application of competition law. Second, these perspectives can be squared with the criteria for justifying competition breaches, in that data protection can be invoked to exculpate a firm from antitrust allegations. Third, in that context, the human rights dimension of data protection may entail that the enforcer must consider data protection even if it is not invoked. However, allowing data protection interests to override competition law in this manner is relatively inefficient as it may lead to less innovation, higher costs, and lower revenues. Fourth, the profound importance of data protection in the EU necessarily means that enforcers should accommodate data protection interests in designing competition law remedies which mandate access to personal data. This may be done in several ways, including requirements to anonymize data before providing access, or to oblige the firm to be compliant with data protection law in the process of providing access. The analysis largely confirms that anonymization is the preferable option.