Rekrytering och kompetens är två områden som är aktuella inom arbetslivsforskning idag, vi önskar i denna uppsats att forska kring relationen mellan dessa två områden. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för relationen mellan kompetens och rekrytering. För att uppnå syftet har vi använt oss av befintlig teori på områdena rekrytering, kompetens, bemanningsplanering och kompetensförsörjning. Den befintliga teorin används som underlag för att sedan relatera den till de verksamheter som varit föremål för studien. Studien har bedrivits ur ett arbetsgivarperspektiv och vi har lagt mest vikt vid att finna arbetsgivarens strategier för att bedriva kompetensbaserad rekrytering. Vi har genomfört denna undersökning utifrån en kvalitativ metod, och inhämtat data genom intervjuer. Objekten för studien har varit sju olika verksamheter inom områdena Karlstad och Hammarö. Verksamheterna vi valde behövde arbeta aktivt med rekrytering och kompetensförsörjning, verksamhetens rekryteringsansvarig var respondenten i vår undersökning. Resultaten visar att arbetsgivare behöver definiera och konkretisera vad de anser att kompetens är. Arbetsgivare behöver även ha en förståelse för vilket kompetensbehov verksamheten har för att få bästa förutsättningar att bedriva kompetensbaserad rekrytering. Samtliga verksamheter redogör för att de främjar intern rekrytering före extern rekrytering. Anledningar till att de främjar den interna rekryteringen har vi funnit är på grund av ett behov av säkerhet hos arbetsgivaren. Våra respondenter uppger att en säkerhet med intern rekrytering är att den individ som anställs redan är känd för verksamheten, och det minskar risken för felrekrytering. Intern rekrytering är enligt våra respondenter enklare då det i relation till extern rekrytering är en mindre omfattande process, vilket resulterar i att verksamheten spar tid. Resultaten har visat att kompetens ligger till grund för beslut om intern- eller extern rekrytering kommer att ske. Arbetsgivare väljer extern rekrytering när intern rekrytering inte är möjligt eftersom den kompetens som efterfrågas inte finns inom verksamheten. Ett ytterligare resultat av vår undersökning visar att kompetensförsörjning av verksamhetens arbetskraft i kärnan leder till ett minskat rekryteringsbehov. Det minskade rekryteringsbehovet uppstår som ett resultat av att individerna som utgör kärnan väljer att stanna i verksamheten, då individernas kompetens förvaltas av arbetsgivaren. Respondenterna uppger att kompetensförsörjning av arbetskraft i den sekundära gruppen inte påverkar individerna att de stannar längre i verksamheten. Att individerna i den sekundära gruppen inte stannar länge medför att rekryteringsbehovet förblir detsamma i den gruppen oberoende om verksamheten arbetar med kompetensförsörjning.

Denna empiriska studie syftade till att inom en stor offentlig verksamhet undersöka HR-personal och chefers upplevelse av rekryteringsmetoden kompetensbaserad rekrytering, hur de olika bedömningsverktygen användes i praktiken och hur beslutsprocessen påverkades av metoden. Studien intog en psykologisk utgångspunkt och var en kvalitativ fallstudie konstruerad genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval gjordes för att problemformuleringen skulle stämma in på deltagarna, var sedan ett bekvämlighetsurval gjordes för att ta fram tio (n = 10) respondenter. Urvalet var fördelat på fem HR-personer och fem chefer, med fördelningen tre män och två kvinnor från varje yrkesgrupp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare utifrån en konstruerad intervjumall, varpå resultaten analyserades med inspiration från analysmetoden tematisk analys. Studiens resultat visade att HR-personalen och chefernas upplevelse av kompetensbaserad rekrytering var positiv. Metoden beskrevs som en kvalitetssäkring som genom de olika bedömningsverktygen producerade en likvärdig helhetsbild av kandidaterna, undvek psykologiska fällor och underlättade beslutsprocessen.

Syftet med denna studie är att undersöka och kritiskt granska huruvida kompetensbaserad rekrytering som metod kan influera rekryterares arbete samt huruvida rekryterare uppfattar att tillämpning av metoden bidrar till en ökad mångfald på arbetsmarknaden. Vår ambition med denna studie är att bidra med en beskrivning av hur rekrytering kan berika en organisation ur ett mångfaldsperspektiv. Från en sociologisk synvinkel är vi intresserade av att studera hur och på vilket sätt interaktioner mellan människor i rekryteringsprocesser kan bidra till mångfald på arbetsmarknaden på samhällsnivå. Studien har en kvalitativ ansats med ett empiriskt underlag från semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med rekryterare i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades till en början deduktivt utifrån teorier kring Homosocialitet/Homosocial reproduktion, begreppet kompetens samt Malin Lindelöw Danielssons metod för kompetensbaserad rekrytering. Därefter analyserades materialet induktivt för att få en bredare förståelse. Vår analys av resultatet visar att samtliga respondenter uppfattar kompetens som färdigheter och egenskaper hos individen. Även bakgrund, utbildning och tidigare anställningar räknades in under begreppet kompetens. Vidare upplever samtliga att den kompetens det läggs mest fokus på är den funktionella kompetensen som relaterar till en individs funktionsförmåga i en specifik arbetssituation. Vår analys visar att kompetensbaserad rekrytering upplevs av våra intervjupersoner kunna bidra till avvikelse från homosocial reproduktion och kan ge ett bidrag till ökad mångfald hos företag. Denna metod underlättar för rekryterarna att hitta rätt person till rätt plats genom att fokusera de kompetenser som är viktiga för tjänsten och på ett effektivt sätt undvika det som är oväsentligt. Samtliga respondenter i vår studie är av uppfattningen att kompetens är en viktig och central del vid rekrytering, dock menar vissa att den strikta metoden inte är anpassningsbar för alla typer av sökande. Avslutningsvis visar vår analys att samtliga intervjupersoner upplever att mångfald handlar om olika typer av människor på samma plats och att det finns ett värde i att ha en stor mångfald på ett företag.

Syftet med studien är att undersöka rekryterande chefers uppfattning om verktyget kompetensbaserad rekrytering (KBR) samt utfallet av implementeringen av verktyget i Region Jönköpings län. Studien har även ett övergripande syfte att undersöka om chefers attityder påverkar användningen av verktyget. Datainsamlingen är av kvalitativt slag och samlats in via semistrukturerade intervjuer som tolkats med en hermeneutistisk ansats. Studiens resultat visar att större delen av cheferna generellt har en positiv inställning till KBR. Majoriteten upplever att verktyget har hjälp dem att få en tydlig struktur vid rekrytering vilket bidrar till att cheferna ser till kompetensen och vågar frångå sin magkänsla. Enligt cheferna bidrar verktyget till att rekryteringsprocessen blir kvalitetssäkrad och motverkar felrekryteringar. Flertalet av cheferna beskriver att de fick bra med information och stöd vid implementeringen av verktyget. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att chefernas attityd påverkar hur KBR verktyget används.

Studien syftar till att vi bättre kan förstå varför personlighetstest implementeras vid personalrekrytering och vilka funktioner de fyller ur ett organisa­tionssociologiskt perspektiv. Fråge­ställningarna som undersökts i studien är: 1) I vilka avseenden påverkas rekryteringen positivt eller negativt av personlighetstest enligt informanterna? 2) Blir rekryteringsprocessen mer kompetensbaserad med användning av personlig­­hetstest? 3) Vilka organisationssociologiska funktioner uppfyller personlighetstesten? 4) Hur mycket förlitar sig rekryterarna på personlighetstesten? För att undersöka frågorna gjordes intervjuer med fem personer som har arbetat eller arbetar med rekrytering där de använder eller har använt sig av personlighets­test vid rekrytering. Jag har tagit hjälp av organisations­sociologiska teorier för att belysa anledningarna till att personlighetstest används vid rekrytering.    Studien visar på att omgivningen samt organisationsformen är betydelsefull eftersom personlighetstesten bedömdes som i varierande grad effektiva i rekrytering beroende på kontexten. Informanterna vittnade om att det t.ex. kan uppstå svårigheter att använda sig av personlighetstest där organisationen rekryterar till en extern tredje part. Svårigheterna ökar här eftersom den som ska besluta om anställning då oftast inte har en certifiering i att tolka personlighetstesters resultat. Den främsta orsaken till användandet av personlighetstest verkade ändå vara att användarna trodde att dess användning skulle borga för en mer kompetensbaserad rekryteringsprocess. Även med den utgångspunkten verkade det dock inte vara okomplicerat att sätta en relevant kravprofil för anställningarna som skulle fyllas. Intervjuerna gav oss skäl att tro att kandidater som skulle ha passat för anställningar missgynnades av de satta kravprofilerna, som ofta sammankopplades till personlighetstests utformning.

Att rekrytera rätt kompetens till rätt plats är lättare sagt än gjort. I sökandet efter rätt kompetens för en tjänst finns det utrymme för att subjektivitet och kategorisering präglar rekryteringsprocessen, vilket föranleder att arbetssökande riskerar att väljas bort på felaktiga grunder. Vi ville genom en kvalitativ studie öka vår förståelse för rekryteringsprocessen och undersöka om och i så fall hur en anonymisering i rekryteringen kan förändra subjektivitetens roll i processen och därmed även den homosociala reproduktionen. Med detta i åtanke ville vi undersöka ett företag som utger sig använda en omvänd kompetensbaserad rekryteringsmetod med tester i urvalsprocessen och som bortser från allt som inte är relevant för en tjänst. Detta genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med individer från två perspektiv. Två representanter intervjuades från vårt fallföretag som arbetar med rekrytering, medan fyra representanter intervjuades från olika kundföretag. Vi fann att rekryteringsprocessen alltid kommer präglas av subjektivitet så länge valet av kandidat görs av människor. Det är därför en fråga om att senarelägga subjektiviteten för att möjliggöra eliminering av den negativa effekt som riskerar att medföra att den bäst lämpade kandidaten väljs bort på felaktiga grunder. Denna senareläggning kan möjliggöras genom anonymisering av en arbetssökandes identitet och på så sätt kan även den negativa effekten av homosocial reproduktion förändras.

Denna studies syfte är att ta reda på hur rekryteringskonsulter och HR-personal använder sig av anställningsintervjuer i en rekryteringsprocess. Genom 10 semistrukturerade intervjuer, 6 med rekryteringskonsulter och 4 med anställda på HR-avdelning samlades data in. Insamlade data transkriberades med hjälp av en ortografisk transkriberingsmetod, kodades och analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att alla respondenter använder kompetensbaserade rekryteringar vilket medför att det finns tydliga strukturer i intervjuerna. Anställningsintervjuerna förbereds genom att skapa en kravprofil och intervjuguide baserat på de kompetenser tjänsten kräver av kandidaten. Under anställningsintervjuerna läggs all fokus på kandidaten för att få fram så mycket information som det går, bland annat genom att ställa följdfrågor och be kandidaten ge konkreta exempel. Efter intervjun ligger kompetenserna från kravprofilen till grund för bedömningen av kandidaterna och den som bäst uppfyller kraven blir erbjuden tjänsten.

I en rekryteringsprocess behöver rekryteraren bedöma kandidater och deras kunskaper. Att göra en rättvis och sanningsenlig bedömning kan dock vara problematiskt. Denna studie syftar till att undersöka rekryteringsprocesser, ur rekryterarens perspektiv och därigenom tillföra kunskap om möjliga utmaningar i bedömningen av kandidater och deras kunskaper. Studiens forskningsfrågor rör styrning av rekryteringsprocesser och rekryterarens upplevelse av bedömning av en kandidats kunskaper. Studien har en kvalitativ metodansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex rekryterare från sex olika organisationer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys, samt baserats på begreppet tyst kunskap och en kompetensbaserad rekryteringsmodell. Studiens resultat visar att rekryteringsprocesserna i huvudsak styrs av kompetensbaserade modeller. Vidare visar resultaten att rekryterare har svårt att bedöma kandidaternas tysta kunskaper och ta hjälp av kompetensbaserade frågor för att närma sig en bedömning som de sedan kan basera sitt beslut på. Ett arbetstest, menar rekryterare, kunde ha varit ett sätt att mer rättvist och sanningsenligt bedöma kandidaternas tysta kunskap.

I en rekryteringsprocess behöver rekryteraren bedöma kandidater och deras kunskaper. Att göra en rättvis och sanningsenlig bedömning kan dock vara problematiskt. Härmed syftar denna studie till att undersöka rekryteringsprocesser, your rekryterarens perspektiv och i och med det bringa kunskap om eventuella utmaningar i bedömningen av kandidater och deras kunskap. Studiens forskningsfrågor berör styrningen av rekryteringsprocesser och rekryterarens upplevelse av bedömningen av en kandidats kunskap. Studien har en kvalitativ metodansats där data samlats genom semistrukturerade intervjuer med sex rekryterare från sex olika organisationer. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys, samt med utgångspunkt i begreppet tyst kunskap och en kompetensbaserad rekryteringsmodell. Studiens resultat visar att rekryteringsprocesser styrs i huvudsak av kompetensbaserade modeller. Vidare, visar resultatet att rekryterare anser det vara svårt att bedöma kandidaters tysta kunskap och tar hjälp av kompetensbaserade frågor för att närma sig en bedömning som de sedan kan grunda sitt beslut på. Ett arbetsprov, menar rekryterare, hade kunnat vara ett sätt att mer rättvist och sanningsenligt bedöma kandidaternas tysta kunskap på.

I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet är aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förändras i takt med samhällsutvecklingen. Vidare är ämnet relevant då arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mångfald och jämställdhet. Detta ställer nya krav på rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhålla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte är att studera hur rekryteringsprocessen tillämpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utsträckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna. Våra frågeställningar är följande: hur går rekryteringsprocessen till i bemanningsföretag respektive övriga privata företag som sköter sin rekrytering på egen hand? I vilken utsträckning tillämpas den ideala rekryteringsmodellen? Hur motiveras den valda rekryteringsprocessen? Utifrån syfte och frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där urvalet består av sju individer i bemanningsföretag respektive övriga privata företag. Empirin har vidare transkriberats och analyserats med hjälp av kodning. Studiens resultat presenteras utefter följande teman: Förarbete/arbetsanalys, Urval, Intervju, Testning, Referenstagande, Bedömning och Magkänsla, Motivering till rekryteringsprocessen samt Användandet av mallar. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att bemanningsföretag och övriga privata företag använder sig av strukturerade rekryteringsmetoder men att utförandet skiljer sig mellan de enskilda företagen. Vidare visar resultatet att den ideala rekryteringsmodellen följs mer i bemanningsföretagen än i de övriga privata företagen. De huvudsakliga motiven till vald rekryteringsmetod är ekonomi- och tidsaspekter. Avslutningsvis har vi diskuterat undersökningens resultat utifrån teorier om rekrytering och tidigare forskning inom ämnet. / <p>The following essay will investigate how the recruitment process looks in theory and in practice. The subject is relevant because the recruitment process changes along with development in society and the progression of the labor market. This provides new guidelines regarding diversity and equality, placing new demands on recruiters to actively respond to current recommendations in the recruitment process. This is demonstrated through current applications of the recruitment process in staffing agencies and other private companies who handle their recruitment on their own. It will also examine to what extent the “ideal” recruitment model is applied in different forms of private enterprise; the questions are as follows: How is the recruitment process applied in staffing agencies and other private companies who handle their recruitment on their own? To what extent is the “ideal recruitment model” applied? What is the motivation behind choosing a specific recruitment process? A qualitative study was conducted using semi-structured interviews where the sample consists of seven individuals in temporary staffing agencies and other private companies who handle their recruitment on their own. The empirical data is further transcribed and analyzed by means of encoding. The study results are presented along the following defined themes: Preparation / Work Analysis, Selection, Interview, Testing, Reference - taking, evaluation, gut instinct, the reason for the recruitment process and use of templates. These results show that employment agencies and other private companies make use of structured recruitment methods but that the performance differs between individual companies and that staffing agencies use the “ideal” recruitment model compared with other private companies. Furthermore, the results show that the main reasons for choosing a particular recruitment model are cost and/or time saving. Finally, we have discussed the survey results based on recruitment theories and previous research on the subject.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>