No description available.

No description available.

Hälften av alla utannonserade jobb tillsätts via bemanningsföretag i dagsläget. Det är en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen är visstids- eller timanställda. Syftet med denna uppsats är att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara på frågan vilka personliga egenskaper som anses åtråvärda på dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet består av tematiska intervjuer med rekryterare anställda på bemanningsföretag och analyseras med hjälp av olika teorier om anställningsbarhet, för att söka svar inledningsvis på hur en arbetssökande bedöms men också om det krävs vissa förutsättningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte är kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet.  Resultatet visar att samtliga informanter använde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lämnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder på att rekryterare inte alltid är överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som är viktiga. Det är svårt att komma ifrån att vissa fastställda grundkrav av kvalifikationer krävs, men de som går vidare i en rekryteringsprocess kan komma behöva göra personlighetstester och blir bedömda utifrån ”personlig lämplighet”. Personliga egenskaper som listas i platsannonser behöver inte betyda att det är just de egenskaperna som eftersöks, utan kan fungera som ett ”lockbete” för att attrahera människor att söka tjänsten. Vad de egenskaperna senare betyder i praktiken skiljer sig rekryterare emellan. Personliga egenskaper och personlighet är något som finns med i bedömningsprocessen, men det verkar inte finnas några generella personliga egenskaper som gör en person anställningsbar.

Studien syftar till att undersöka hur personlighetstester används i rekryteringsprocessen och fokuserar på testanvändarnas kunskaper och erfarenheter. Datainsamling genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta HR-aktörer som arbetar inom organisationer av varierande karaktär som använder personlighetstester som en del av rekryteringsprocessen. Studiens resultat visar att tester används frekvent i rekryteringssammanhang och att majoriteten av respondenterna har en positiv bild av testanvändning. Det skiljer sig dock mellan organisationer när, hur och varför tester används men ett gemensamt motiv är att få en mer nyanserad bild av kandidaten. Hur sammanvägningen av resultatet av de olika urvalsmetoderna går till kräver vidare forskning och sällan görs en utvärdering kring testresultat efter avslutad rekryteringsprocess, huruvida testresultatet lett till en lyckad anställning. Respondenterna känner stor tillit till att testleverantörerna säkerställer testets validitet och reliabilitet och majoriteten av studiens deltagare har även deltagit i certifierande utbildning från respektive testleverantör. Studiens övergripande slutsatser är att kunskapen som testanvändare besitter om tester varierar, men majoriteten anser det tillför en objektivitet i urvalsprocessen och är en bra metod för att lära känna kandidaten ytterligare. Det skiljer sig också hur tester används, men det verkar inte finnas något rätt eller fel. Det viktiga är en medvetenhet om varför testerna används på det sätt som de görs och hur det påverkar både organisationen, rekryteringsprocessen och kandidatupplevelsen.

Många rekryteringsmetoder som används i dag, som CV och referenstagning, har enligt studier låg validitet, däremot visar många studier att personlighet är stabilt över tid och därför är en mer valid prediktor för att kunna predicera arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka Shapes, ett internetbaserat personlighetstest, och dess arton kompetensdimensioner med test-retest utifrån tre frågeställningar. En datainsamling med 91 deltagare (29 män och 62 kvinnor) gjordes vid två tillfällen med tre veckors mellanrum. Deltagarna delades upp i kön- och åldersgrupper för att se skillnad över tid inom grupperna. Medelvärdesskillnader och korrelationer över tid jämfördes där resultatet visade att det fanns positiva samband mellan båda testtillfällena på samtliga dimensioner. Sju av de arton dimensionerna hade skillnader på medelvärde från testtillfälle ett och testtillfälle två. Detta skulle kunna bero på att Shapes inte är tillräckligt tillförlitligt för att mäta dessa dimensioner eller att dessa dimensioner inte är stabila över tid.

<p>Ett psykologiskt test används främst inom utbildningssammanhang och kliniska sammanhang, men även inom rekrytering, urval och organisationsutveckling. Det finns idag ett flertal personlighets- och begåvningstest som mäter olika aspekter som kan vara relevanta för en organisation. Predicting Job Performance, PJP, som har sin utgångspunkt i femfaktormodellen, är utvecklat av Psykologiförlaget AB och består av två delar som mäter olika dimensioner av personlighet och begåvning. I denna studie har psykometriska beräkningar utförts för att utvärdera instrumentets reliabilitet samt validitet, främst genom test-retest-metoden. Undersökningsdeltagare var 49 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. Majoriteten av skalorna var starkt positivt korrelerade med varandra och uppvisade en tillfredsställande reliabilitet. Resultatet av test-retest-undersökningen visade att de båda delarna av PJP hade tillförlitlig reliabilitet gällande precision och stabilitet över tid. Korrelation mellan personlighetsdelen och kapacitetsdelen undersöktes och visade på god divergent validitet mellan de två deltesterna. Även inlärningsförmågan på den tillhörande kapacitetsdelen undersöktes och visade signifikant inlärning mellan testtillfällena. PJP uppvisar sammantaget på goda psykometriska egenskaper.</p>

<p>Personlighetstest är idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang på den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som använder sig av personlighetstester generellt sätt har större avkastning och en bättre utveckling. Den här typen av vetskap kan leda till att personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvändningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsätts för en obehaglig eller kränkande situation. Studiens syfte var således att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering där personlighetstester är en urvalsmetod. Tio personer intervjuades. Resultatet analyserades genom induktiv tematisk analys. Åtta teman framkom dessa berörde bland annat rekryterarens bemötande och kompetens, resultat och återkoppling samt möjligheten till självreflektion. Resultatet visade sig ha viss samstämmighet med tidigare forskning i ämnet. Avslutningsvis, diskuterades rekryterarens centrala roll för den arbetssökandes upplevelser.</p>

<p>Följande studie har till syfte att undersöka aspekter kring personlighetstest som metod i rekryteringsprocesser. De problemformuleringar som ligger till grund för studien är dels i vilket syfte personlighetstest används och vilka argument som finns för användningen samt hur ser processen kring testen ut? Samt hur uppfattar och vilka upplevelser har rekryterare och arbetssökande om personlighetstest som metod i rekryteringssammanhang? Empirin är hämtad från åtta intervjuer utförda på fyra rekryterare från olika rekryteringsföretag i en mellanstor stad i Sydsverige samt fyra arbetssökande, en från varje rekryterares rekryteringsföretag. Resultatet av intervjuerna har sammanfattats, diskuterats och sedan analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. Viktiga aspekter som diskuteras är information, objektivitets- och rättviseaspekten, ”faking” samt etik och testgranskning. Studiens analys och diskussion pekar på att personlighetstestprocessen inte är optimal, utan går att förbättra. Det som tydligast framkommit är vikten av och bristen på information, problematiken kring hur personlighetstest används i rekryteringsprocessen, påverkansgraden av miljön testet genomförs i samt bristen på insikt kring riskerna för fusk.</p>

<p>Title: The perfect candidate – the selection process in a global organization.</p><p>Authors: Kariin Adolfsson and Simon Leetsaar</p><p>In today's society, it becomes increasingly current with correct person on correct place in the</p><p>working life. What requires knowledge about how to recruit in a professional manner and</p><p>reliable ways. In many bigger organizations, there is today a human resources department that</p><p>only works with recruitment of new employees. The purpose with our research is to describe</p><p>personnel selection process in a big swedish organization, how they work throughout the</p><p>entire process. The study is based on three qualitative interviews and observations of two</p><p>focus group interviews. The qualitative interviews were held with the personnel manager,</p><p>deputy personnel manager and the recruiting manager. Moreover, a summary was formulated</p><p>of the documents that the organization had given us access to. The results from the interviews</p><p>and observations has then been analyzed compared to theoretical concepts chosen for the</p><p>study. The analysis of the result shows that the organisation follows a surely prepared</p><p>procedure in the personnel selection process that reflects the theoretical concepts chosen for</p><p>the study. Finally, suggestions is presented how the organisation can work furthermore in</p><p>order to improve their work with recruitment.</p>

Följande studie har till syfte att undersöka aspekter kring personlighetstest som metod i rekryteringsprocesser. De problemformuleringar som ligger till grund för studien är dels i vilket syfte personlighetstest används och vilka argument som finns för användningen samt hur ser processen kring testen ut? Samt hur uppfattar och vilka upplevelser har rekryterare och arbetssökande om personlighetstest som metod i rekryteringssammanhang? Empirin är hämtad från åtta intervjuer utförda på fyra rekryterare från olika rekryteringsföretag i en mellanstor stad i Sydsverige samt fyra arbetssökande, en från varje rekryterares rekryteringsföretag. Resultatet av intervjuerna har sammanfattats, diskuterats och sedan analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. Viktiga aspekter som diskuteras är information, objektivitets- och rättviseaspekten, ”faking” samt etik och testgranskning. Studiens analys och diskussion pekar på att personlighetstestprocessen inte är optimal, utan går att förbättra. Det som tydligast framkommit är vikten av och bristen på information, problematiken kring hur personlighetstest används i rekryteringsprocessen, påverkansgraden av miljön testet genomförs i samt bristen på insikt kring riskerna för fusk.