No description available.

Denna examensuppsats behandlar de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna 24 kap 16 – 20 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Syftet med reglerna är att skydda den svenska bolagsskattebasen mot skatteplanering med hjälp av ränteupplägg inom en intressegemenskap. Reglerna tillkom 2009 och har sedan dess förändrats 2013 och 2019. Genom att EU-domstolen i mål C-484/19 Lexel, förklarat att 24 kap 10 d § sista stycket, enligt 2013 års regler oförenlig med etableringsfriheten har osäkerhet uppkommit huruvida regelverket kan användas. Därefter har Högsta Förvaltningsdomstolen i HFD 2021 ref 68 och HFD 2024 ref 6 förklarat att den omvända ventilen enlig 2019 års regler i 24 kap 18 § andra stycket samt att avdragsbegränsningen vid interna förvärv i 24 kap 19 § första stycket är oförenliga med etableringsfriheten. Denna uppsats behandlar reglernas förhållande till intern rätt och till EU-rätten och den osäkerhet som uppkommit i och med dessa domar.

<p>Sociala medier med Facebook i spetsen har förändrat hur vi umgås och agerar på Internet. Personlig information sprids som aldrig förr och detta skapar förstås även nya möjligheter för annonsörer. Möjligheten till att rikta skräddarsydda annonser direkt till konsumenter har aldrig varit billigare och lättare än idag. Denna uppsats syftar till att undersöka detta fenomen och mer specifikt hur Facebooks annonser fungerar. Märker användarna av annonserna? Vidtar användarna åtgärder på grund av att deras personliga uppgifter används i riktade annonser? För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med 101 deltagare. Uppsatsen intar användarnas perspektiv och frågar dessa hur de upplever annonser på Internet i allmänhet och annonser på Facebook. I uppsatsen undersöks också relationen mellan användaren och sajten, www.facebook.com i detta fall, och hur denna påverkas genom interaktion mellan dessa parter. Undersökningen visade på att användarna till stor del lade märke till Facebooks annonser trots den diskreta utformningen av annonserna. Den visade också på att användarna avstår från att lägga upp personlig information på grund av Facebooks hantering av deras personuppgifter. Uppsatsen kommer fram till att fastän Facebooks annonser smälter in i bakgrunden snarare än sticker ut så skapar de uppmärksamhet och intresse för att de riktar sig till användarnas personliga intressen.<em></em></p>

Sociala medier med Facebook i spetsen har förändrat hur vi umgås och agerar på Internet. Personlig information sprids som aldrig förr och detta skapar förstås även nya möjligheter för annonsörer. Möjligheten till att rikta skräddarsydda annonser direkt till konsumenter har aldrig varit billigare och lättare än idag. Denna uppsats syftar till att undersöka detta fenomen och mer specifikt hur Facebooks annonser fungerar. Märker användarna av annonserna? Vidtar användarna åtgärder på grund av att deras personliga uppgifter används i riktade annonser? För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning med 101 deltagare. Uppsatsen intar användarnas perspektiv och frågar dessa hur de upplever annonser på Internet i allmänhet och annonser på Facebook. I uppsatsen undersöks också relationen mellan användaren och sajten, www.facebook.com i detta fall, och hur denna påverkas genom interaktion mellan dessa parter. Undersökningen visade på att användarna till stor del lade märke till Facebooks annonser trots den diskreta utformningen av annonserna. Den visade också på att användarna avstår från att lägga upp personlig information på grund av Facebooks hantering av deras personuppgifter. Uppsatsen kommer fram till att fastän Facebooks annonser smälter in i bakgrunden snarare än sticker ut så skapar de uppmärksamhet och intresse för att de riktar sig till användarnas personliga intressen.

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och på högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga språk. Andelen män inom ämnesområdena data och teknik är ofta betydligt större än andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhället går miste om en stor del potentiella begåvningar. En jämnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor ändrat utbildningsformer och innehåll. Några har även utformat särskilda program som vänder sig till kvinnor. Vi har i vårt kandidatarbete inriktat oss på tre utbildningar av den karaktären: Datateknisk utbildning för kvinnor (DUK), Datavetenskapligt program företrädesvis för kvinnor (DUR) och Datateknisk ingång för kvinnor (DTI). De viktigaste frågeställningarna som vi kommer att besvara och de slutsatser som vi har fått fram i rapporten är: Frågeställningar: Ø Finns det idag ett behov av högre tekniska utbildningar som är riktade till kvinnor? Ø Har kvinnor behov av en speciell pedagogik i högre tekniska utbildningar och vad är i så fall innebörden av den? Ø Ska man ha undervisning i klass med bara kvinnor hela utbildningen, eller är en senare integrering med program som är öppna för båda könen att föredra? Slutsatser: Ø I dagens samhälle finns det ett behov av högre tekniska utbildningar som bara är riktade till kvinnor. Ø Att studera i en kvinnlig klass resulterar i en pedagogik som anses vara av stor betydelse Ø Vikten av en integrering med andra mixade program någon gång under utbildningstiden är stor. / Carolina Bergman 0730-661251 Ann Wilhelmsson 0736-803539

Syftet med föreliggande studie är att belysa lärares möjligheter att utforma och genomföra riktade insatser gällande taluppfattning, av sig själva eller av speciallärare/specialpedagog. Syftet är vidare att belysa hur elever med svårigheter i matematik identifieras och hur lärarna ser på resultaten av de riktade insatserna. Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta erfarna lärare, verksamma i årskurs ett och två, som undervisar i matematik. Resultatet visar att lärarna pekar ut viktiga områden inom grundläggande taluppfattning och ger uttryck för taluppfattningens betydelse för matematisk förståelse. Lärarna beskriver olika faktorer som kan ligga bakom matematiksvårigheter som bristande läsförståelse, kognitiva svårigheter, dålig självkänsla eller enbart allmänna levnadsförhållanden. Laborativt materiel, tydliga strukturer och instruktioner samt ett tillåtande samtalsklimat lyfts fram i deras arbetssätt. Kartläggningen av elever sker främst med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd (Skolverket, 2022b) och lärarnas egna observationer. Resultatanalys av bedömningsstödet och vilka insatser som tas därefter är inte lika tydligt i denna studie. Riktade insatser tycks främst ske av undervisande lärare i form av extra övningar som lärarna menar hjälper eleverna framåt. Bara några lärare får hjälp av en speciallärare. Lärarna uttryckte därför en önskan av ett ökat stöd i form av en speciallärare som undervisar direkt till eleven eller som kan vara ett stöd i klassrummet. Slutsatsen är att identifiering av elever i behov av stöd sker allmänt ute på skolorna i denna studie. Men de riktade insatserna tycks ske utan någon specificerad struktur utifrån resultatet av bedömningsstödet.

Syftet med följande rapport är att ta reda på om och hur elevers aritmetiska och numeriska förmågor utvecklas med hjälp av Mathematics Recovery Programme (MRP), Wright et al (2000). För att kunna besvara syftesfrågan har fyra elever undervisats enskilt under en sjuveckorsperiod i enlighet med detta program. Eleverna har observerats och intervjuats i undervisningssituationerna med hjälp av metoderna teaching experiment (Steffe och Thompson, 2000) och flexibla intervjuer (Ginsburg et al, 1998). MRP har sin teoretiska grund i radikalkonstruktivistiska teorier och vår studie har en deduktiv ansats då vi utgick från dessa teorier i vår undervisning och i efterföljande analys. Enligt konstruktivistiska teorier konstruerar eleverna själva sin kunskap i för dem meningsfulla sammanhang, i interaktion med andra. Undervisningen måste utgå från och bygga på elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper, för att eleverna ska kunna vidareutveckla sin matematiska förståelse. Studiens resultat visar att de fyra eleverna gör framsteg. Bidragande orsaker till detta var lärarens observationer och reflektioner av arbetet under lektionerna och den efterföljande analysen av de videoinspelningar som gjordes under lektionerna. På detta vis kunde läraren utmana elevernas tankar på den nivå där de befann sig. Materialets utformning och möjligheten till mikrojustering var även det en bidragande orsak till elevernas framsteg. I dialog med läraren synliggjordes det som eleverna visste och kunde, både för dem själva och för läraren. Vår slutsats är att enskild strukturerad undervisning under en begränsad tid av välutbildade lärare/speciallärare hjälper elever i deras matematiska utveckling. Specialläraren i matematik spelar här en viktig roll i att utforma undervisning för elever i matematiksvårigheter som bygger på och vidareutvecklar deras aritmetiska förmågor.

En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare helt eller delvis avstår sin rätt till utdelning till förmån för en annan aktieägare. Beskattningen av utdelningar sker i allmänhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rätt till en utdelning när denna kan disponeras även skall beskattas för densamma. Paragrafen är tillämplig på riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebära att det är aktieägaren som mottar den riktade utdelningen som är skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundläggande principerna inom aktiebolagsrätten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag är likhetsprincipen, som innebär att alla aktier har samma rätt i bolaget. En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare får en större utdelning än vad som betingas av dennes aktieinnehav. Således kan en riktad utdelning innebära ett avsteg från likhetsprincipen. Likhetsprincipen utgör ett skydd för aktieägarna och skall därför upprätthållas. Avsteg är dock möjliga men kräver samtliga aktieägares samtycke. Hur påverkar då likhetsprincipen och andra civilrättsliga regler beskattningen av en riktad utdelning? För att besvara denna fråga måste man först utreda vilket förhållande skatterätten har till civilrätten. Normalt sett följer skatterätten civilrätten, d v s rättshandlingar som accepteras inom civilrätten ligger även till grund för den skattemässiga bedömningen, vilket torde innebära att riktade utdelningar som genomförts på ett enligt civilrätten godtagbart sätt skall ligga till grund för beskattningen. Rättsläget är dock oklart och det är tänkbart att man skatterättsligt inte godtar transaktionen utan istället beskattar aktieägaren och därmed bortser från överlåtelsen. Detta synsätt skulle kunna motiveras av att den riktade utdelningen ses som en disposition av den aktieägare som avstår utdelning och att det därför är denna person och inte mottagaren som skall beskattas. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka inkomstskatterättsliga konsekvenser en riktad utdelning ger upphov till, dels för den person som avstår utdelning, dels för den person som mottar den riktade utdelningen.

<p>En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare helt eller delvis avstår sin rätt till utdelning till förmån för en annan aktieägare. Beskattningen av utdelningar sker i allmänhet i enlighet med 42:12 Inkomstskattelagen (IL), som stadgar att den som har rätt till en utdelning när denna kan disponeras även skall beskattas för densamma. Paragrafen är tillämplig på riktade utdelningar och torde vid en första anblick innebära att det är aktieägaren som mottar den riktade utdelningen som är skattskyldig till utdelningsbeloppet. En av de grundläggande principerna inom aktiebolagsrätten som aktualiseras vid vinstutdelning i ett aktiebolag är likhetsprincipen, som innebär att alla aktier har samma rätt i bolaget. En riktad utdelning innebär att en eller flera aktieägare får en större utdelning än vad som betingas av dennes aktieinnehav. Således kan en riktad utdelning innebära ett avsteg från likhetsprincipen. Likhetsprincipen utgör ett skydd för aktieägarna och skall därför upprätthållas. Avsteg är dock möjliga men kräver samtliga aktieägares samtycke. Hur påverkar då likhetsprincipen och andra civilrättsliga regler beskattningen av en riktad utdelning? För att besvara denna fråga måste man först utreda vilket förhållande skatterätten har till civilrätten. Normalt sett följer skatterätten civilrätten, d v s rättshandlingar som accepteras inom civilrätten ligger även till grund för den skattemässiga bedömningen, vilket torde innebära att riktade utdelningar som genomförts på ett enligt civilrätten godtagbart sätt skall ligga till grund för beskattningen. Rättsläget är dock oklart och det är tänkbart att man skatterättsligt inte godtar transaktionen utan istället beskattar aktieägaren och därmed bortser från överlåtelsen. Detta synsätt skulle kunna motiveras av att den riktade utdelningen ses som en disposition av den aktieägare som avstår utdelning och att det därför är denna person och inte mottagaren som skall beskattas. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka inkomstskatterättsliga konsekvenser en riktad utdelning ger upphov till, dels för den person som avstår utdelning, dels för den person som mottar den riktade utdelningen.</p>

Forskning har visat att den psykiska ohälsan bland unga i Sverige har ökat och det är viktigt att problematik uppmärksammas tidigt så att rätt hjälp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme när det gäller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som är verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod. För att nå en djupare förståelse av gymnasiekuratorernas upplevelser av handlingsutrymmet har en teoretisk begreppsram bestående av formellt, informellt och reellt handlingsutrymme samt yrkesgruppens autonomi utifrån jurisdiktion och autonomi använts. Studiens resultat visar att gymnasiekuratorerna har en hög grad av autonomi, och därmed ett till synes stort handlingsutrymme. Däremot måste de förhandla fram handlingsutrymmet delvis med andra professioner inom skolan, och delvis med utomstående organisationer så som socialtjänsten och grundskolan. Bristfälliga relationer till övriga professioner och utomstående organisationer begränsar gymnasiekuratorers handlingsutrymme när det gäller generella och riktade insatser. Genom att utveckla dessa relationer ökar gymnasiekuratorernas handlingsutrymme, vilket leder till bättre tillgång till information, som i sin tur leder till möjligheter till riktade och generella insatser för elever i ett tidigt stadium. Studien visade dessutom att gymnasiekuratorer i hög utsträckning ägnar sig åt riktade insatser, trots att tidigare forskning visat att generella insatser har bättre effekt. Enligt denna studie måste gymnasiekuratorerna prioritera de riktade insatserna delvis på grund av tidsbrist, och således är deras handlingsutrymme begränsat när det gäller de generella insatserna.