Syftet med följande rapport är att ta reda på om och hur elevers aritmetiska och numeriska förmågor utvecklas med hjälp av Mathematics Recovery Programme (MRP), Wright et al (2000). För att kunna besvara syftesfrågan har fyra elever undervisats enskilt under en sjuveckorsperiod i enlighet med detta program. Eleverna har observerats och intervjuats i undervisningssituationerna med hjälp av metoderna teaching experiment (Steffe och Thompson, 2000) och flexibla intervjuer (Ginsburg et al, 1998). MRP har sin teoretiska grund i radikalkonstruktivistiska teorier och vår studie har en deduktiv ansats då vi utgick från dessa teorier i vår undervisning och i efterföljande analys. Enligt konstruktivistiska teorier konstruerar eleverna själva sin kunskap i för dem meningsfulla sammanhang, i interaktion med andra. Undervisningen måste utgå från och bygga på elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper, för att eleverna ska kunna vidareutveckla sin matematiska förståelse. Studiens resultat visar att de fyra eleverna gör framsteg. Bidragande orsaker till detta var lärarens observationer och reflektioner av arbetet under lektionerna och den efterföljande analysen av de videoinspelningar som gjordes under lektionerna. På detta vis kunde läraren utmana elevernas tankar på den nivå där de befann sig. Materialets utformning och möjligheten till mikrojustering var även det en bidragande orsak till elevernas framsteg. I dialog med läraren synliggjordes det som eleverna visste och kunde, både för dem själva och för läraren. Vår slutsats är att enskild strukturerad undervisning under en begränsad tid av välutbildade lärare/speciallärare hjälper elever i deras matematiska utveckling. Specialläraren i matematik spelar här en viktig roll i att utforma undervisning för elever i matematiksvårigheter som bygger på och vidareutvecklar deras aritmetiska förmågor.