Revisorer har en viktig funktion i samhället där de med professionell skepticism ska säkerställa att företagets räkenskaper sköts utefter de lagar och regler som fastställts. Därför är det viktigt att se till att revisorer inte förfar oredligt genom tillsyn och kvalitetskontroller av bland annat Revisorsinspektionen. Trots denna tillsyn förekommer brister i revisionsberättelsen och när bristerna är av allvarlig beskaffenhet är den disciplinära verksamheten av Revisorsinspektionen betydelsefull genom verkställandet av påföljder. Under året 2017 avgjorde Revisorsinspektionen 44 ärenden där revisorn fick en påföljd, antingen varning, erinran eller upphävande av godkännande eller auktorisation. Syftet med studien är att undersöka vilka de mest frekventa bristerna som förekommer i de svenska disciplinärendena är, för att förstå vilka brister som kan leda till revisionsmisslyckanden. Metoden har i grunden en kvalitativ forskningsdesign där Revisorsinspektionens disciplinärenden avgjorda år 2017 har studerats. Urvalet ledde till 44 ärenden, varav 4 ärenden var bortfall. Framtagningen av kategorierna samt underkategorier av specifika brister gjordes, utöver disciplinärenden, med hjälp av tidigare forskning och stöd av Weberprotokollet. Sex kategorier med underliggande brister identifierades i den framtagna empirin. De kategorierna som förekom mest frekvent visade sig vara granskning och underlåtit något, där framförallt underkategorierna ospecificerade intäkter och underlåtenhet att rapportera i revisionsberättelsen innehöll de mest frekventa bristerna.

Med bakgrund i den debatt som länge pågått kring revisionskvalitet, är studiens syfte att tillföra fördjupad kunskap om kraven på en ”tillräcklig revision” samt hur dessa förändras över tid. Det har studerats genom en kvalitativ innehållsanalys av tillsynsmyndigheten Revisorsinspektionens samtliga praxis under åren 2008, 2009, 2016 och 2017, totalt 177 stycken ärenden. Studiens resultat visar att processuella försummelser är mest förekommande, oavsett vilken av åtgärderna erinran, varning eller upphävd licens som Revisorsinspektionen har beslutat om. Resultatet har vidare visat att brister i granskning och dokumentation är den vanligast förekommande försummelsen. Bristerna är främst hänförliga till det reviderade bolagets tillgångar, men även bristande granskning av resultatposter har ökat med åren. Därtill förekommer förändringar mellan enstaka försummelser och ett sjunkande genomsnittligt antal försummelser mellan åren.

Digitalisering är för närvarande ett aktuellt ämne inom revisionsbranschen. Den digitala utvecklingen påverkar revisionsyrket vilket i sin tur påverkar revisorns roll. Med hänsyn till detta är det därför viktigt att studenter introduceras för digitalisering i ekonomiutbildningarna. Syftet med denna studie är att undersöka om ekonomutbildningarna omfattar de krav eller kvalifikationer som ställs på revisorer, avseende digitala kompetenser, av revisionsföretagen. Därmed formulerades följande forskningsfråga: Anpassar akademier sina utbildningar till de krav eller kvalifikationer, avseende digitala kompetenser, som efterfrågas av revisionsföretagen?Den forskningsansats som använts i studien är abduktion då studien växlat mellan teori och empiri. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys där en undersökning av officiella dokument gjorts. De undersökta dokumenten omfattar tolv jobbannonser från åtta olika revisionsföretag. Vidare har en undersökning på elva kursplaner/utbildningsplaner gjort vid nio olika lärosäten.Studiens syfte har fullföljts genom att undersöka jobbannonser, utbildningsplaner samt kursplaner. Ur jobbannonserna framkom det att kunskaper inom digitalisering är kvalificerande men inget krav. Studiens resultat påvisar att de flesta undersökta ekonomiutbildningar omfattar digitalisering i lärandet. Vidare kan det inte påvisas att omfattningen är tillräcklig för att bemöta de kvalifikationer som ställs på revisorer av de undersökta revisionsföretagen. Studien har bidragit till en ökad förståelse för de krav och kvalifikationer, avseende digitalisering, som de undersökta revisionsföretagen efterfrågar. Vidare har studien bidragit med att förtydliga hur de undersökta akademierna anpassar ekonomutbildningarna till digitalisering. / Digitalization is currently an ongoing topic in the audit industry. Digital developments affect the audit profession, which affects the auditor's role. It is therefore important that students get introduced to digitalization in economic programs. The purpose of this study is to investigate whether the economic programs include the requirements or qualifications imposed on auditors, regarding digital competencies, by the audit companies. The following research question was thus formulated: Do academies adapt their education to the requirements or qualifications, regarding digital competencies, that are required by the auditing companies?The research approach used in the study is abduction as the study alternated between theory and empiricism. The study is based on a qualitative content analysis where an examination of official documents has been made. The documents examined include twelve job advertisements from eight different audit companies. Furthermore, analysis of eleven course plans/education plans has been done at nine different academies.The purpose of the study has been completed by analyzing job advertisements, education plans and course plans. From the job advertisements it appeared that knowledge in digitalization is qualifying but not a requirement. The results of the study show that most of the examined economic programs include digitalization in the education. Furthermore, it cannot be concluded that the scope is sufficient to meet the qualifications imposed on auditors by the examined audited firms. The study has contributed to an increased understanding of the requirements and qualifications, regarding digitalization, that the examined audit firms demand. Furthermore, the study has contributed to clarify how the examined academies adapt economic programs to digitalization.

Digitaliseringen anses vara en transformerande drivkraft i samhället med en betydande påverkan på revisionsbranschen. Revisionsarbetet utvecklas till att ske alltmer digitalt. Tidigare forskning belyser det faktum att revisorernas kompetensbehov har förändrats till följd av den teknologiska utvecklingen. Syftet med denna studie var att bilda en förståelse kring digitaliseringens påverkan på revisionsbranschen och därmed Revisorsinspektionens (RI) utbildningskrav för auktorisation av revisorer. En kvalitativ forskningsmetod har använts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Semistrukturerade intervjuer har utförts med anställda från Revisorsinspektionen samt verksamma revisorer hos Big Four-byråerna. Den insamlade empirin har därefter analyserats utifrån studiens teoretiska referensram. Slutsatserna som dragits visar att digitaliseringen har en betydande påverkan på revisionsbranschen men endast en viss påverkan på Revisorsinspektionens utbildningskrav. De nya kraven från 2018 möjliggör en bredare utbildningsbakgrund hos revisorerna, vilket anses vara fördelaktigt enligt empirin ur ett digitaliseringsperspektiv.  Vidare visar studien att det föreligger ett förändringsbehov av Revisorsinspektionens utbildningskrav. Respondenter från revisionsbranschen anser att teknisk grundutbildning är fördelaktigt för revisorer, då stor del av revisionsarbetet sker med digitala arbetsverktyg. I takt med att klienterna även digitaliseras dras slutsatsen att viss teknisk kunskap är nödvändig för att revisorerna skall erhålla en förståelse kring klienternas finansiella information och dess verksamhet. Således anses det från revisionsbranschens håll att teknisk grundkunskap bör implementeras i RI:s utbildningskrav för auktorisation av revisorer. Enligt analys av empiri och den teoretiska referensramen tyder resultatet på att förändringar i utbildningskraven hindras av institutionell tröghet hos Revisorsinspektionen. / Digitalization is a transforming force with a significant impact within the auditing industry. The auditing process is developing towards being increasingly digital. Previous research has highlighted that the auditor’s competence needs have changed because of digitalization. The purpose of this paper was to investigate the impact of digitalization within the auditing industry and thereby the Swedish Inspectorate of Auditors’ (SIA) educational requirements for authorization of auditors. A qualitative research method has been used to answer the purpose and research questions of this paper. Interviews have been conducted with employees from the SIA and auditors at the Big Four-firms. The empirical data were analyzed based on the theoretical framework. The conclusions show that digitalization has a significant impact on the auditing industry, but only a certain impact on the SIA’s educational requirements. The new requirements from 2018 enable a wider educational background for auditors, which is considered advantageous for the auditing industry. Furthermore, the study shows that there is a need for change in the SIA’s educational requirements. Respondents from the auditing industry believe that basic technical education is beneficial for auditors, as most of the auditing process is performed by using digital tools. It is concluded that some technical knowledge is necessary for the auditors to gain an understanding of the clients’ financial information and its operations. It is therefore considered that basic technical knowledge should be implemented in the SIA’s educational requirements. However, the result indicates that changes in these requirements are prevented by institutional inertia at the SIA.

I dagens samhälle finns det ett stort antal olika redovisningsstandarder och regelverk som företag måste förhålla sig till. Revisorerna granskar redovisningen för att se till att den upprätthåller den kvalitet som krävs för att den ska ge en rättvisande bild av företaget. Revisorerna ökar trovärdigheten på företags redovisning genom att granska årsredovisningar och den löpande förvaltningen. Det är Revisorsinspektionen (RI) som har som uppgift att granska de svenska revisorerna och ingripa mot revisorer som agerar oredligt. För att möjliggöra fortsatt utveckling av revisionsyrket måste de grundläggande orsakerna till revisionsmisslyckanden identifieras och revisionskvaliteten måste oavbrutet prövas. Syftet med studien är att analysera och granska samtliga disciplinärenden från RI som resulterat i en disciplinär åtgärd för en revisor. Studien ämnar vidare att identifiera de främsta orsakerna till revisionsmisslyckanden, samt att urskilja hur felaktigheterna skiljer sig åt mellan professionsfelaktigheter och processfelaktigheter. Undersökningen genomförs med hjälp av en induktiv innehållsanalys av samtliga disciplinärenden utfärdade av RI under tidsperioden 2016-2022. Studien analyserade totalt 234 olika ärenden med sammanlagt 959 antal felaktigheter. Studien kategoriserar datamaterialet och delar upp revisionsmisslyckanden i två olika huvudgrupper: processfelaktigheter och proffessionsfelaktigheter. Studien identifierade sex olika kategorier tillhörande revisionsprocessen och två kategorier hänförda till revisionsprofessionen. Av de totala felaktigheterna studien identifierade klassificerades 87 procent som processfelaktigheter. Undersökningen påvisar att den vanligaste orsaken till revisionsmisslyckanden är olika typer av granskningsfelaktigheter / Today’s society posits a great number of different accounting standards and regulations that companies need to adhere to. Financial statements are under scrutiny by auditors to ensure that it maintains sufficient quality that it accurately depicts the enterprise. Having auditors overseeing the company's accounts increases the company’s credibility. In Sweden auditors are overlooked by the Swedish Inspectorate of Auditors (SIA), whose purpose is to maintain audit quality, mainly by supervising and examining Swedish auditors. To ensure that audit as a profession continues to develop, audit failures need to be identified, and the auditors who make errors have to undertake disciplinary actions. The purpose of this study is to analyze and examine all disciplinary cases that have been reported from the SIA that have resulted in a disciplinary action. Furthermore, the study aims to identify the most common causes for audit failure, as well as discern how errors differ between professional misconduct and procedural errors. The survey was conducted with an inductive approach, examining all disciplinary cases issued by the SIA during the period 2016-2022. In total, 234 different cases were examined, with a sum of 959 different errors. The data was categorized into two main categories: procedural errors and professional misconduct. The study presents six different categories adhering to audit procedure, and two categories adhering to the audit profession. Out of all the errors identified by the study, 87 percent were classified as procedural errors. The most frequently identified error made by Swedish auditors were different types of examining errors.