Sedan år 2005 är det obligatoriskt för publika aktiebolag i Europa att följa IFRS (International Financial Reporting Standards). Inom detta regelverk ingår redovisningen av garantireserver. Redovisning av garantier grundas till stor del på företagets egna uppskattningar och skapar därför en möjlighet till manipulation. Syftet med denna undersökning är att studera publika, svenska aktiebolags hantering av garantireserver och huruvida de nyttjas till manipulation genom att jämna ut resultat alternativt sända information till marknaden. Undersökningens resultat visar att flertalet företag inte följer de krav på hur redovisning av garantireserver ska ske enligt IFRS. Bland de företag som redovisar sina garantireserver enligt rådande standard ges indikationer på att reserverna ur ett längre perspektiv används till resultatmanipulation i form av resultatutjämning.

The increasing amount of renewable energy in the power system have led to new challenges to balance supply and demand in the electric grid. To maintain the balance in the power system the system operator can activate power reserves to restore the balance at a frequency deviation. Today these reserves consist exclusively of hydropower in Sweden. With more volatile power generation new types of technologies to provide these reserves are desirable. The aim of this master thesis is to investigate the technical potential for using wind power, demand response and energy storage for automatic frequency control in the Swedish power system. The thesis examines the performance of the different technologies to see if they meet the technical requirements for delivering reserves set by the TSO. Moreover, the available capacity from the technologies throughout the year are estimated. The results show that all three technologies potentially could be used for frequency control. However, the technical requirements are not always fulfilled. In order to enable new technologies to provide power reserves some of the requirements needs to be modernized. Generally, demand response proved to have the largest available capacity for frequency control today. The study shows that demand response from industries and electric heated households could potentially provide all automatic frequency control. Modern wind turbines can be used for frequency control and for down regulation of the frequency the potential is considerable. Energy storages are not yet widely used in Sweden but with reduced costs they can play an important role in regulating the frequency in the future.

Examensarbetets titel: Obeskattade reserver - Vilka företagsspecifika variablerpåverkar användandet av obeskattade reserver i små företag? Presentationsdatum: 2018-05-29 Ämne, kurs: FÖ2023, Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Lina Eriksson, Riina MyrsellHandledare: Åsa GrekExaminator: Christoffer RydlandSyfte: Syftet med uppsatsen är att förklara vilka företagsspecifika variabler sompåverkar användandet av obeskattade reserver.Metod: Uppsatsen är ett naturligt experiment. Studiens syfte uppnås genom enkvantitativ analys av data hämtad från Retriever Business.Resultat och slutsats: Uppsatsens regressionsanalys visar att lönsamhet ochbranschtillhörighet påverkar de små företagens avsättningar till obeskattade reserver. / Title of the essay: Untaxed reserves - Which company-specific variables affectthe use of untaxed reserves in small Swedish companies?Presentation date: 2018-05-29Subject, course: FÖ2023, Thesis for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor: Lina Eriksson, Riina MyrsellSupervisor: Åsa GrekExaminer: Christoffer RydlandPurpose: The purpose of this essay is to explain which company-specific variablesthat affect the use of untaxed reserves.Method: The essay is a natural experiment. The purpose of the study is achievedthrough a quantitative analysis of data retrieved from Retriever Business.Result and conclusion: The essay's regression analysis shows that profitability andindustry affiliation affect the small companies' depositions to untaxed reserves.

<p><strong>Syfte:</strong> År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsättningar till periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintäkt som erhölls från de gjorda avsättningarna. Problemet som uppsatsen berör är huruvida användandet av överavskrivningar hade förändrats efter att lagen tillkom för periodiseringsfonder jämfört med tidigare. Dessutom fokuserades det också på vilka konsekvenser obeskattade reserver har fått före och efter att lagen trädde i kraft. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förändrades efter införandet av schablonintäkten på periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till periodiseringsfonder istället för ett komplement.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>En undersökning gjordes på företagen som är listade på börslistan ”large cap”. De åren som undersökningen omfattade var åren 2003, 2004, 2005 och 2006. Företagen som användes var redan förutbestämda, varför urvalet blev ett subjektivt urval. Anledningen till det var för att undersökningen ämnade skapa en stor insikt i Sveriges ledande börsföretags resultatplanering. De data som insamlades hämtades från företagens årsredovisningar, och data sammanställdes i tabeller och diagram.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Resultatet för undersökningen visade på att företagen hade ett lågt användande av resultatjusteringar redan under år 2003, och det fortsatte att avta allt eftersom åren gick, emellertid fanns en tendens att företagen ökade sitt användande under år 2006.</p><p>Periodiseringsfonder var mer vanliga att använda för alla år förutom år 2005. Med detta som underlag blev slutsatsen att överavskrivningar inte är ett substitut till periodiseringsfonder. Vidare tycks företagen inse att det är billigare för dem att inte använda sig av obeskattade reserver, och betala skatten direkt, eftersom färre gjorde avsättningar.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> I uppsatsen koncentrerades urvalet till att enbart omfatta Sveriges 60 största börsnoterade företag, och forskningen bör utvidgas till att omfatta ett mer representativt urval i Sveriges företagsklimat. Anledningen till det är för att kunna erhålla en statistisk säkerställning kring användandet av obeskattade reserver.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen har skapat en större förståelse kring obeskattade reserver och i vilken omfattning de används bland företagens som tenderar att bestämma praxis. Vidare har också djupare kunskap erhållits kring vilken av de två bokslutsdispositionerna som är mest användbar, samt skatters påverkan på företagens valmöjligheter.</p> / <p><strong>Aim:</strong>  By the year 2005 a new law was introduced, the companies was now being charged with an interest income on the tax allocation reserve. The problem this thesis is based on is how the usage of excess depreciation had changed pre and post the new law was established because this tool do not have a fee for its usage. Additionally this thesis also focused on what consequences this law have had on the general usage of untaxed reserves. The purpose with the thesis is to get an understanding if the usage of excess depreciation changed after the tax allocation reserves was being taxed and if excess depreciation can be a substitute to tax allocation reserve instead of being a complement to it.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> A survey was performed, with the companies listed on the Stockholm stock exchange's large cap as the only objects in the survey. The sample of the survey was pre-decided; hence the sample of the survey was subjective, but also because the survey intended to create an insight in the income planning of the leading enterprises of the stock exchange in Stockholm. The years included in the survey were 2003, 2004, 2005 and 2006 and the data, foundation to the survey, was gathered from the companies' annual reports. </p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result of the survey showed that the companies had a low usage of appropriations, already back in 2003, which continued to decrease as the years went by however in the year 2006 a tendency was that the companies had increased their usage of untaxed reserves. Tax allocation reserves were more frequently used in all the years except in the year 2005. With regard to this information following conclusions could be made: excess depreciation could not be seen as a substitute to the tax allocation reserve. Moreover, a decrease in the usage of untaxed reserves could also be seen, as the companies realised that it would be cheaper for them not using them.<strong></strong></p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>The survey was narrowed to just include the sixty largest companies traded on the Stockholm exchange; hence the research should be extended to include a more representative sample of all the companies in Sweden. The reason is to find out if the usage in appropriations has changed to the degrees of being statistically significant.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The thesis has produced a greater understanding about appropriations and to what degree the companies who set praxis are using them. Furthermore, a comprehension about which of the two appropriations that is the most useful has been received, and also how much taxes influence the choices made by companies.</p>

Syfte: År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsättningar till periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintäkt som erhölls från de gjorda avsättningarna. Problemet som uppsatsen berör är huruvida användandet av överavskrivningar hade förändrats efter att lagen tillkom för periodiseringsfonder jämfört med tidigare. Dessutom fokuserades det också på vilka konsekvenser obeskattade reserver har fått före och efter att lagen trädde i kraft. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förändrades efter införandet av schablonintäkten på periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till periodiseringsfonder istället för ett komplement.   Metod: En undersökning gjordes på företagen som är listade på börslistan ”large cap”. De åren som undersökningen omfattade var åren 2003, 2004, 2005 och 2006. Företagen som användes var redan förutbestämda, varför urvalet blev ett subjektivt urval. Anledningen till det var för att undersökningen ämnade skapa en stor insikt i Sveriges ledande börsföretags resultatplanering. De data som insamlades hämtades från företagens årsredovisningar, och data sammanställdes i tabeller och diagram.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet för undersökningen visade på att företagen hade ett lågt användande av resultatjusteringar redan under år 2003, och det fortsatte att avta allt eftersom åren gick, emellertid fanns en tendens att företagen ökade sitt användande under år 2006. Periodiseringsfonder var mer vanliga att använda för alla år förutom år 2005. Med detta som underlag blev slutsatsen att överavskrivningar inte är ett substitut till periodiseringsfonder. Vidare tycks företagen inse att det är billigare för dem att inte använda sig av obeskattade reserver, och betala skatten direkt, eftersom färre gjorde avsättningar.   Förslag till fortsattforskning: I uppsatsen koncentrerades urvalet till att enbart omfatta Sveriges 60 största börsnoterade företag, och forskningen bör utvidgas till att omfatta ett mer representativt urval i Sveriges företagsklimat. Anledningen till det är för att kunna erhålla en statistisk säkerställning kring användandet av obeskattade reserver.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har skapat en större förståelse kring obeskattade reserver och i vilken omfattning de används bland företagens som tenderar att bestämma praxis. Vidare har också djupare kunskap erhållits kring vilken av de två bokslutsdispositionerna som är mest användbar, samt skatters påverkan på företagens valmöjligheter. / Aim:  By the year 2005 a new law was introduced, the companies was now being charged with an interest income on the tax allocation reserve. The problem this thesis is based on is how the usage of excess depreciation had changed pre and post the new law was established because this tool do not have a fee for its usage. Additionally this thesis also focused on what consequences this law have had on the general usage of untaxed reserves. The purpose with the thesis is to get an understanding if the usage of excess depreciation changed after the tax allocation reserves was being taxed and if excess depreciation can be a substitute to tax allocation reserve instead of being a complement to it.   Method: A survey was performed, with the companies listed on the Stockholm stock exchange's large cap as the only objects in the survey. The sample of the survey was pre-decided; hence the sample of the survey was subjective, but also because the survey intended to create an insight in the income planning of the leading enterprises of the stock exchange in Stockholm. The years included in the survey were 2003, 2004, 2005 and 2006 and the data, foundation to the survey, was gathered from the companies' annual reports.    Result &amp; Conclusions: The result of the survey showed that the companies had a low usage of appropriations, already back in 2003, which continued to decrease as the years went by however in the year 2006 a tendency was that the companies had increased their usage of untaxed reserves. Tax allocation reserves were more frequently used in all the years except in the year 2005. With regard to this information following conclusions could be made: excess depreciation could not be seen as a substitute to the tax allocation reserve. Moreover, a decrease in the usage of untaxed reserves could also be seen, as the companies realised that it would be cheaper for them not using them.   Suggestions for future research: The survey was narrowed to just include the sixty largest companies traded on the Stockholm exchange; hence the research should be extended to include a more representative sample of all the companies in Sweden. The reason is to find out if the usage in appropriations has changed to the degrees of being statistically significant.   Contribution of the thesis: The thesis has produced a greater understanding about appropriations and to what degree the companies who set praxis are using them. Furthermore, a comprehension about which of the two appropriations that is the most useful has been received, and also how much taxes influence the choices made by companies.

Today’s household debt consists for the most part of credit money, and this general phenomenon does not only occur in Sweden. Money in the economy is mostly created by private banks, as much as 97 percent of the money in the United States, while central banks only create a very small share of all money. This is the reason for the oppressed household debt. During this period of high debt in Sweden, the household consumption has also increased in comparison to earlier years. The aim is to study and compare how the money supply in two different full-reserve systems, the Austrian through convertibility and the Chicago plan through quantity control, would reduce the household debt in relation to today’s fractional system. The method used in this study is a time series analysis where data of Sweden’s household debt, savings, money supply; M1 and M3, GDP, assets, currency reserves, gold reserves and interest rates has been collected for the years 2005-2013. These are further examined in three different equations. The data for all the variables was collected from SCB, IMF, Ekonomifakta and the World Data Bank. The first theory that is used in this study is Wicksell’s cumulative process which will explain how the money supply M3 affects household debt in today's fractional reserve system. The second theory is the Austrian Business Cycle Theory which will examine the money supply M1 effect on household debt through full reserves by convertibility control. The third theory is the Friedman rule, where the effect of household debt by money supply M1 will be examined. This rule explains how the Chicago Plan is affecting household debt through a full reserve system by quantity control. In the both systems, fractional reserves and full reserves, the debt will increase in this study. The result shows that with full reserves, the household debt would be backed by savings in comparison to fractional reserves, where household debt would be backed by credit money. Therefore, full reserves would contribute to a healthier economy in contrast to today’s fractional system. Since it would involve a large cost for Sweden to transcend to an Austrian system through convertibility, where price inertia would occur as well, the conclusion of this study is that the Chicago Plan, based on the quantity principle, is to prefer. / Största delen av hushållens skuldsättning består idag av kreditpengar, och detta generella fenomen finns inte bara i Sverige. Pengarna i ekonomin är för det mesta skapade av affärsbankerna, så mycket som 97 procent i USA, medan centralbanken endast skapar en liten del av dessa pengar. Detta är anledningen till de höga hushållsskulderna. Under den här perioden av hög skuldsättning i Sverige så har även hushållens konsumtion ökat i förhållande till tidigare år. Syftet med denna studie är att jämföra hur penningmängden i två olika hundraprocentiga reservsystem, den österrikiska konjunkturcykeln, genom konvertibilitet, och Chicago planen, genom kvantitetskontroll, skulle reducera hushållens skulder i relation till dagens bråkdelsreservsystem. Metoden som används i denna studie är en tidsserieanalys där data från hushållens skulder, sparande, penningmängd; M1 och M3, BNP, tillgångar, guldreserver, valutareserver och repo räntan har samlats in under åren 2005-2013. Dessa variabler är studerade i tre olika ekvationer och all data har samlats in från SCB; IMF, Ekonomifakta och the World Data Bank. Den första teorin som används är Wicksells kumulativa process som beskriver hur penningmängden M3 påverkar hushållens skulder i dagens bråkdelsreservsystem. Den andra teorin är den österrikiska konjunkturcykel teorin och kommer att undersöka penningmängden M1 effekt på hushållens skulder med ett hundraprocentigt reservsystem med konvertibilitetskontroll. Den tredje teorin är Friedmans regel, där effekten på hushållens skulder kommer att bli undersökt med hjälp av penningmängden M1. Denna regel förklarar hur Chicagoplanen påverkar hushållens skulder via ett hundraprocentigt reservsystem med kvantitetskontroll. Hushållens skuldsättning ökade i samtliga regressioner och resultaten visar att med hundraprocentiga reserver så skulle hushållens skulder vara backade med sparande, jämfört med bråkdelsreserver, där hushållens skulder skulle vara backade med krediter. Därför skulle hundraprocentiga reserver bidra till en mer välmående ekonomi. Eftersom det skulle tillkomma höga kostnader att övergå till ett österrikiskt system med konvertibilitet, så är slutsatsen av denna studie att istället implementera Chicagoplanen baserad på kvantitetsprincipen.

Syfte: Syftet med studien är att se hur sänkningen av bolagsskatten har påverkat noterade bolag på Stockholmsbörsen användning av bokslutsdispositioner. Metod: Studien har en kvantitativ metod med deduktiv ansats. Syftet med studien uppnås genom det insamlade datamaterialet, från Retriever Business i form av difference-in-difference regressionen. Resultat och slutsats: Studien visar att bolagsskattesänkningen inte har påverkat bolagen att minska användandet av bokslutsdispositioner. Istället har bolagen ökat användandet av bokslutsdispositioner. / Purpose: The purpose of the study is to see how the reduction of corporate tax has affected the usage of tax allocation reserves by listed companies on the Stockholm Stock Exchange. Method: In the study, a quantitative method with a deductive approach has been used. The purpose of the study is achieved through the collected data from Retriever Business, in the form of the difference-in-difference regression. Result and conclusion: The study shows that a corporate tax reduction has not caused companies to reduce their usage of tax allocation reserves. Instead, companies have increased their usage of tax allocation reserves.

Increased use of variable energy and integration of electricity markets in the European Union have led to new challenges when balancing supply and demand in the grid. Load management is a possible way to manage these challenges by adjusting electricity consumption in order to balance the power system. Household appliances can be used for this purpose, for example by providing automatic frequency control. The aim of this master thesis is to investigate the potential of load management from private households and to examine how the power system is affected by a more flexible electricity consumption. The thesis focuses on fridges as automatic frequency control reserves and the ability of fridges to balance the power system. Attributes such as capacity, activation time, persistence and the effect of load reconnection has been modelled in Simulink, Matlab. Complementary interviews with actors from the electricity industry have been done to summarize their insights on demand response. The results indicate that fridges can be used as a part of the automatic frequency controlled reserve FCR-N, based on assumptions made in this study. However, current requirements imposed on balancing resources are not fully met by the fridges. In order for household appliances to provide the needed flexibility, some requirements might need to be rephrased. The results also show that the capacity for providing balancing services differs for positive and negative imbalances, as consumption can be reduced with 30 MW and increased with 66 MW. When controlling the fridges by moving the reference temperature, there is a risk that the appliances will synchronize with each other, i.e. reconnect or disconnect at the same time, resulting in frequency oscillations. It is therefore important that load management is designed to avoid this kind of behavior.

Increased use of variable energy and integration of electricity markets in the European Union have led to new challenges when balancing supply and demand in the grid. Load management is a possible way to manage these challenges by adjusting electricity consumption in order to balance the power system. Household appliances can be used for this purpose, for example by providing automatic frequency control. The aim of this master thesis is to investigate the potential of load management from private households and to examine how the power system is affected by a more flexible electricity consumption. The thesis focuses on fridges as automatic frequency control reserves and the ability of fridges to balance the power system. Attributes such as capacity, activation time, persistence and the effect of load reconnection has been modelled in Simulink, Matlab. Complementary interviews with actors from the electricity industry have been done to summarize their insights on demand response. The results indicate that fridges can be used as a part of the automatic frequency controlled reserve FCR-N, based on assumptions made in this study. However, current requirements imposed on balancing resources are not fully met by the fridges. In order for household appliances to provide the needed flexibility, some requirements might need to be rephrased. The results also show that the capacity for providing balancing services differs for positive and negative imbalances, as consumption can be reduced with 30 MW and increased with 66 MW. When controlling the fridges by moving the reference temperature, there is a risk that the appliances will synchronize with each other, i.e. reconnect or disconnect at the same time, resulting in frequency oscillations. It is therefore important that load management is designed to avoid this kind of behavior.