Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast är baserad på en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motståndaren, egna styrkor och geografi, för att nämna några, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och därför upplevs den naturlig. Något som är naturligt utsätts inte för medveten reflektion och därför tillåts den kontrollera dess medlemmar. Detta är uppsatsens identifierade problemområde och det är här som uppsatsen fokuserar. Denna uppsats försöker sätta ord på denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivåer. Dilemmat är dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma. Uppsatsen försöker genom ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv genomföra en teorigenerering för att försöka förstå den taktiska kulturen. Tillvägagångssättet tar ett avstamp ur forskningen om strategisk kultur, där andemeningen är att nyttja denna som en ramteori. Uppsatsen använder sig av en konstruerad förståelsemodell och ett illustrativt exempel för att skapa en förståelse och en teori kring taktisk kultur. Syftet är att medvetengöra den taktiska kulturen och visa på dess påverkan för att ge officeren ytterligare verktyg i sin profession. Uppsatsen visar på behovet av att medvetengöra och förstå egen taktisk kultur. Resultatet påvisar även den taktiska kulturens källor och hur dessa kan ta sig uttryck. Uppsatsen visar också på vikten av att förhålla sig till taktiken som en tankeprocess, skild från det praktiska hantverket, vilket är ett nytt sätt att se på taktik. / There are those who argue that tactical decisions more often then not are based on a subconscious force - despite factors like the opponent’s forces, own strengths and physical geography; to name a few factors which generally form the base for a tactical decision. This subconscious force may be of a cultural kind and therefore it is perceived natural. Something that is perceived as natural is not subject to deliberate reflection and therefore this hidden element is allowed to control its members. This aspect is the focus of this thesis. This thesis intends to highlight this feature, this tactical culture that seems to grasp and control decision makers at all levels. The dilemma is its nature, and the issue is to be aware of its impact. The thesis attempts, from a hermeneutic perspective on understanding, to form and implement a theory of tactical culture in order to understand tactical culture. To frame tactical culture, the thesis takes its starting point from the wide field of research concerning strategic culture. The aim is to illustrate tactical culture and demonstrate its impact on decision makers. The result clearly shows the need to create awareness and understanding of tactical culture. The thesis highlights possible sources of tactical culture and how these can be understood. The thesis also demonstrates the need to relate to tactics as a mental process, separated from practical techniques.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vilken inverkan Stinger hade på sovjetiska styrkors taktik och nyttjande av arméflygets helikoptrar i Afghanistan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Sovjetiska styrkors och Mujahedins taktiker samt införandet av Stinger har studerats. Två forskningsfrågor har formulerats för att undersöka Sovjets och Mujahedins taktik under kriget; "Hur såg det sovjetiska arméflygets taktik ut vad beträffar nyttjande av helikoptrar innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget". Samt "Hur såg Mujahedins taktik ut innan respektive efter 1986 i Sovjet-Afghanistan kriget." För analys används de grundläggande förmågorna samt taktikanpassning och taktikutveckling som teoretiskt ramverk för att precisera skillnader i de taktiska förändringar som skedde under kriget. Taktiska förändringar i anslutning till införandet av Stinger har diskuterats för att möjligen se om vapnet legat till grund för dessa. Tre slutsatser har dragits av undersökningen: 1) Stinger kan ha krävt att det sovjetiska arméflyget avdelade mer resurser för planering och genomförande av operationer. 2) Stinger reducerade det sovjetiska arméflygets flygningar med helikoptrar under dagtid. 3) Stinger kan ha tvingat sovjetiska helikoptrar att flyga mycket lågt vid flygning i dagsljus.

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militär taktisk framgång. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bättre förutsättningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tänkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmåga att tillämpa där krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhämta ny kunskap och uppsatsen diskuterar även risken för kompetensfällor då erfarenhetshanteringen är bristfällig och motivation att inhämta ny kunskap saknas. Med hjälp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmåga och härtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstående dynamik och prövas i en militär kontext. Konceptuella faktorer, i form av bl.a. doktriner, bryts ned till befintlig kunskap och vision. Förmåga att tillämpa behandlas som både övningsmönster och erfarenhetshantering. Motivation kopplas till moraliska faktorer och bryts ned till personalens inre- och yttre motivation, sammanhållning och ledarskap men även ledningens syn på förändringar. Uppsatsen innehåller även ett försök att definiera begreppet taktisk kompetens: En vilja och förmåga att flexibelt lösa militära taktiska problem genom tillämpning av ändamålsenliga kunskaper samt en förmåga att inrikta verksamheten på ett sätt som medför att helt ny kunskap kan implementeras. Miljön där detta skall kunna ske dimensioneras av krigets krav där friktioner och duellen med motståndaren utgör viktiga element.

Zugl.: Münster (Westfalen), Univ., Diss., 2005

Universiẗat, Diss., 2005--Münster.

This study applies Thunholm and Henåker’s Ideal Model sequence to the counterattack carried out by the German 11th Panzer Division at Tschir from December 7th to 9th, 1942. The Ideal Model stems from cumulative research conducted withing the German school of maneuver warfare and of-fers a theoretical framework of a seven-step sequence on how to achieve success in tactical combat. The aim of the study is to investigate the pres-ence and interplay of the steps outlined in the Ideal Model during actual combat accounting for the dynamic elements of danger, stress and friction that differentiate real-life combat from theoretical concepts. The results shows that all steps are present to a varying degree although with a slightly different sequence. The study finds the step “Maneuver and out-pacing the opponent by focus on timing and by a short decision-action loop” to be of central importance in the successful counterattack.

<p>Vi har för avsikt att redogöra för två av de utvecklingsområden som ingår i projektet ”En Nationell Polis”. Det ena är framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet – farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Trenden går mot en grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr få medel i sitt agerande. Svensk polis saknar en homogen taktik som handlar om att på ett säkert sätt hantera situationer i vardagsverksamheten som kan utvecklas till att vara farliga. Syftet med det arbete som påbörjats är att den ”vanliga” polismannen ska ges en god bastaktisk kunskap. Sedan händelserna i Göteborg under EU-toppmötet 2001 har det konstaterats att svensk polis saknar kompetens att hantera stora ordningsstöranden. Ett förslag på organisatorisk förändring på behövlig kompetens vid sådana händelser har därför arbetats fram, dessutom ska en nationell förstärkningsorganisation skapas. Bombskyddsverksamheten i Sverige saknar ett gemensamt arbetssätt och utrustningen skiftar mellan olika myndigheter. För att kunna tackla den ökade hotbilden som finns i samhället och den ökade risken för attentat ska en nationell bombskyddsverksamhet utvecklas som ska ge bättre spetskompetens när det gäller bombskydd i Sverige. Utbildningen ska förbättras och ny utrustning ska införskaffas. Organisationen blir nationell, likartad som Nationella insatsstyrkan och ett samarbete med försvaret ska ses över.</p>

<p>Det ingår ett flertal projekt som ligger under arbetet med ”En Nationell Polis”, och vi har för avsikt att redogöra för två av dem. Det ena är framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet – farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Vi har för avsikt att redogöra för vad tanken bakom ”En Nationell Polis” är och vad dessa två ovan nämnda projekt innebär. För att uppnå detta har vi tagit del av material främst från Rikspolisstyrelsen på det interaktiva nätet intrapolis. Trenden går mot en grövre och grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr få medel i sitt agerande. Svensk polis saknar en homogen taktik som handlar om att på ett säkert sätt hantera uppkomna situationer i vardagsverksamheten som kan utvecklas till att vara farliga. Syftet med det arbete som nu påbörjats är att den ”vanliga” polismannen ska ha en god bastaktisk kompetens som kan hjälpa till i vardagsverksamheten och lösa situationer på ett nationellt kvalitetssäkrat sätt. Sedan händelserna i Göteborg under EU-toppmötet 2001 har det konstaterats att svensk polis saknar kompetens att hantera stora ordningsstöranden. Ett förslag på organisatorisk förändring vid sådana händelser har därför arbetats fram. Polismän i yttre tjänst ska utbildas i olika nivåer. En nationell förstärkningsorganisation ska skapas. En nationell bombskyddsverksamhet ska utvecklas. Dessutom ska ett samarbete med försvaret ses över.</p>

<p>Polisen i Sverige ligger många år efter sina kollegor framförallt i England och USA när det gäller att använda sig av psykologiska kunskaper när man håller förhör. Vittnesutsagan och vad man får fram för uppgifter är till mångt och mycket beroende av förhörsledarens kompetens och kunskaper. Trots att förhöret är en så viktig del av bevissäkringen i en utredning är det en väldigt försummat del av arbetet inom polisen. Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i ämnet vittnesförhör och vittnespsykologi är att vi genom denna rapport förhoppningsvis kan få en inblick i hur man kan bli en bra förhörsledare. Hur man genom kunskaper om hur en människa fungerar och varför man reagerar på vissa sätt kan lära sig att bemöta vittnen och personer man ska förhöra på ett bra och givande sätt. Genom att studera litteratur skriven av forskare inom området förhör och rättspsykologi har vi fått en djupare förståelse av vad som inverkar på ett vittne och hur människans minne fungerar. Vi har också fått en inblick i kommunikationens värld och hur vi som poliser ska bemöta ett vittne för att få den bästa och mest tillförlitliga vittnesutsagan. Vi har även använt oss av en kvalitativ metod som består i att intervjua Ulf Holmberg, kriminalinspektör och universitetslektor i psykologi, som forskar i ämnet. Vi har genom våra studier sett att det finns väldigt långt gången forskning på området, även inom Sverige, och en mängd metoder att tillgå för att få en bra vittnesutsaga. Vi har i vårt arbete tagit upp tre metoder som finns och används.</p>

<p>Eftersök av försvunnen person – ur hundförarens synvinkel. I arbetet har jag velat lyfta fram hur hundekipage fungerar som resurs vid eftersök av försvunnen person. Jag har försökt beskriva hur hunden används, dels hur hunden själv arbetar men även hur det är att vara hundförare och vad man som hundförare måste tänka på. På ett förhoppningsvis lättfattligt sätt har jag beskrivit MSO-modellen som är den arbetsmodell man utgår från vid eftersök av försvunnen person. I ett eftersök finns det många viktiga länkar och jag har väldigt kort beskrivit en del av de resurser som finns att tillgå t.ex. Hemvärnet och FMCK. En viktig del av arbetet bygger på intervjuer som jag haft med 4 olika hundförare. Jag har presenterat vad de tycker, såväl positiva som negativa bitar.</p>