Det finns de som menar att taktiska beslut allt som oftast är baserad på en helt omedveten kraft, trots att faktorer som motståndaren, egna styrkor och geografi, för att nämna några, verkar vara de som avgjorde ett taktiskt beslut. Denna omedvetna kraft kan vara av kulturell art och därför upplevs den naturlig. Något som är naturligt utsätts inte för medveten reflektion och därför tillåts den kontrollera dess medlemmar. Detta är uppsatsens identifierade problemområde och det är här som uppsatsen fokuserar. Denna uppsats försöker sätta ord på denna kulturella yttring, denna taktiska kultur som verkar kring beslutsfattare i alla nivåer. Dilemmat är dess naturliga yttring, och problematiken att medvetengöra den samma. Uppsatsen försöker genom ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv genomföra en teorigenerering för att försöka förstå den taktiska kulturen. Tillvägagångssättet tar ett avstamp ur forskningen om strategisk kultur, där andemeningen är att nyttja denna som en ramteori. Uppsatsen använder sig av en konstruerad förståelsemodell och ett illustrativt exempel för att skapa en förståelse och en teori kring taktisk kultur. Syftet är att medvetengöra den taktiska kulturen och visa på dess påverkan för att ge officeren ytterligare verktyg i sin profession. Uppsatsen visar på behovet av att medvetengöra och förstå egen taktisk kultur. Resultatet påvisar även den taktiska kulturens källor och hur dessa kan ta sig uttryck. Uppsatsen visar också på vikten av att förhålla sig till taktiken som en tankeprocess, skild från det praktiska hantverket, vilket är ett nytt sätt att se på taktik. / There are those who argue that tactical decisions more often then not are based on a subconscious force - despite factors like the opponent’s forces, own strengths and physical geography; to name a few factors which generally form the base for a tactical decision. This subconscious force may be of a cultural kind and therefore it is perceived natural. Something that is perceived as natural is not subject to deliberate reflection and therefore this hidden element is allowed to control its members. This aspect is the focus of this thesis. This thesis intends to highlight this feature, this tactical culture that seems to grasp and control decision makers at all levels. The dilemma is its nature, and the issue is to be aware of its impact. The thesis attempts, from a hermeneutic perspective on understanding, to form and implement a theory of tactical culture in order to understand tactical culture. To frame tactical culture, the thesis takes its starting point from the wide field of research concerning strategic culture. The aim is to illustrate tactical culture and demonstrate its impact on decision makers. The result clearly shows the need to create awareness and understanding of tactical culture. The thesis highlights possible sources of tactical culture and how these can be understood. The thesis also demonstrates the need to relate to tactics as a mental process, separated from practical techniques.

The principles of logistics in Swedish doctrines appear different to sets of principles in other countries. The content of Swedish doctrines regarding logistics also appear to differentiate from the content military theory prescribes. According to research in strategy and operational art, logistics is a key component when planning military strategy and operations. Research also shows that likeness between doctrines regarding logistics is an important factor for success when military organisations are to collaborate. According to Swedish doctrine, this is highly prioritized in the Swedish Armed Forces. This thesis characterizes normative documents published by the Swedish Armed Forces with the purpose of showing the contents regarding logistics that they contain. The theoretical framing uses the logistics principles of Moshe Kress. The results show the extent of content regarding logistic principles in the documents. Results further shows that the Swedish Military Strategy doctrine does not discuss any logistical principles at all. This is surprising as research regarding strategy and logistics states that strategy needs to clearly express how the logistics function ought to be organized.

Efter murens fall ändrades den amerikanska maritima fokusering från att verka på öppet hav till att verka mer i de litorala områdena runt om i världen. Denna inriktning har föranlett införande av nya system vilket i sig föranlett en debatt främst inom den amerikanska flottan huruvida detta är relevant. Syftet med uppsatsen är att analysera hur fokusering på det litorala området uppstod och vilka konsekvenser detta medförde genom att studera hur fokuseringen formulerades i strategiska dokument och koncept.                 Resultatet visar på en strategisk strävan till hegemoni inom den amerikanska marinen. Detta har inte fullt lyckats då det spåras en antagonism kopplad till kampen om resurser och skillnader i identiteter. Uppsatsen visar på att inställningen till att verka i den litorala miljön skiljer sig åt mellan flottan och marinkåren där flottan uppfattar att verka litoralt är farligt och kommer att ge förluster medan marinkåren identifierar farorna men uppfattar miljön som sitt naturliga verkansområde.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst – uppdragstaktik. Prod tillämpar dock inte uppdragstaktik. Beslut som fattas av Produktionsledningen får däremot direkta konsekvenser på Ins och dess möjligheter att använda  uppdragstaktiken. Sjösäkerhetsinspektionen (SjöI) är en del av Prod och har fattat beslut om marina fartområden –ett beslut som får direkt inverkan på Ins verksamhet till sjöss. Denna uppsats syftar till att analysera på vilket sätt SjöI har tagit hänsyn till uppdragstaktiken i sitt beslut om marina fartområden. Inledningsvis analyserades vad teorin om manöverkrigets uppdragstaktik är. Därefter genomfördesen kvalitativ textanalys av FM styrningar för marina fartområden och intern ledning samt de civila styrningarna för fartområden. Här besvarades frågorna huruvida uppdragstaktiken ska användas, om SjöI har tagit hänsyn till detta i sina regler och slutligen vilka konsekvenser detta kan få. Uppsatsen drar slutsatsen att uppdragstaktik ska användas. Vidare dras slutsatserna att SjöI har möjlighet att anpassa de civila bestämmelserna för militärt bruk och att det skulle behövts, men inte är gjort. Detta innebär att en fartygschef kan tveka inför att utnyttja en möjlighet, om den tarvar färd genom förbjudet område eller känna sig tvingad till verksamhet inom sitt fartområde trots att förhållandena förespråkar motsatsen. Fartygschefen är hänvisad till bestämmelser istället för faktiska omständigheter. / Actions and activities in the Swedish Armed Forces (SAF) are basically split between “Armed Forces Training and Development” (In Swedish: Produktion or Prod) and “Joint Forces Command” (Swe: Insats, Ins). Prod organizes, maintains and activates units, while command will be handed to Ins for operations. As part of dealing with the challenges of war, Ins has chosen the method of command most suitable – auftragstaktik, or mission type orders. This does, however not apply to Prod. It spite of that, many decisions made by Prod will have a direct impact on Ins and their chances of using auftragstaktik. The Maritime Safety Agency (Sjösäkerhetsinspektionen, SjöI) has, being a part of Prod, decided on naval sea areas – a decision with a direct impact on Ins operations at sea. This paper seeks to analyze in what manner SjöI has taken auftragstaktik into account in named decision. Initially, maneuver warfare theory on auftragstaktik and mission type orders where analyzed. A qualitative text analysis where thereafter done on SAF regulations on naval sea areas and internal control complemented by civilian regulations on sea areas. Questions on whether missiontype orders should be used, if SjöI has taken it in account and finally what implications this couldhave, where answered. This paper concludes that mission type orders (auftragstaktik) should be used. Furthermore the conclusion is made that SjöI has the opportunity to adjust the civilian regulations for military use,and that it should have been done, but was not. This could mean that the captain might hesitate to act on an opportunity, if it demands an advance through forbidden area or that he will feel forced to act within his sea area, even though the conditions indicates the opposite. The captainof the ship is dependent on regulations instead of actual circumstances.

Forskare är överens om att kombinerade vapen bidrar till framgång i krig. Det finns däremot en motsättning då många menar att teorin om kombinerade vapen främst är giltig på taktisk nivå och färre som menar att kombinerade vapen kan återfinnas på alla krigföringsnivåer. Teorin om kombinerade vapen är framtagen i en taktisk kontext av en tidigare amerikansk arméofficer, Robert Leonhard och består av tre principer, kompensationsprincipen, dilemma-principen och förskjutningsprincipen. Syftet med denna uppsats är att pröva validiteten i teorin om kombinerade vapen och hur den kan förklara framgång på operativ nivå. Detta görs genom att först operationalisera teorin för att bli mätbar på operativ nivå och sedan pröva den genom en fallstudie där två fall, Yom Kippur-kriget 1973 och Irakkriget 2003, studeras. Dessa två fall möjliggör en prövning av teorin både ur försvararens och anfallarens perspektiv vilket är intressant då teorin har en offensiv karaktär. Undersökningens resultat visar att teorin kan förklara framgång på operativ nivå genom att kombinerade vapen skapar en förskjutning av motståndaren så att denne måste flytta sig från sin starka position och blir därmed sårbar, vilket i sin tur leder till att motparten kan uppnå sina operativa mål.

The war between Georgia and Russia awakened the world pretty brutally when a small country like Georgia tried to restore order in South Ossetia. The war between the two countries took place over five days in August 2008. This paper discusses the Russian operational art and its development after the war. The starting point is to test the traditional and classic Russian theory of operational art. The aim is to describe and discuss the Russian operational experience and any developments and trends in the Russian Federation's armed forces. The purpose of describing the theory behind the operational art is to create an independent analysis model. The essay’s analysis is based entirely from qualitative research with the collection of qualitative data in the form of texts and documents with a holistic perspective. Initially, the theory chapter is created from an inductive approach to identify, define and describe the operational concept and principles, creating a theoretical model of explanation. The developed analytical model is based on the Russian theory of operational art and takes off from a deductive approach to the collected empirical data. The results of the performed analysis results are interpreted and the product of this presented in the operational conclusions. Russia had a strategic ability to win the war by means of strategic resources related to tempo, simplicity and shock effect on the Georgian troops. Russia carries out a variety of reforms and the outcome of the war demonstrates the importance of Russia having a strategic capacity to make use of one in the type of conflict that Georgia represents. This success shows that the strategic capabilities are initially a success factor, while the deficiencies in the operational and tactical levels cannot be accepted in the long run, but must be developed. Not least relating of the armed forces. These deficiencies were primarily in intelligence, command and in the sustainment capabilities. It turned out pretty clearly that the Russian armed forces used the classical Russian operational art during the war, but they make use of more modern features such as information operations. / Kriget mellan Georgien och Ryssland väckte världen ganska brutalt då ett litet land som Georgien försökte återställa ordningen i Sydossetien. Kriget mellan länderna utspelades under fem dagar i augusti 2008. Uppsatsen avhandlar den ryska operationskonsten och dess utveckling efter kriget. Utgångspunkten är att pröva den traditionella och klassiska ryska teorin kring operationskonst. Syftet är att beskriva och diskutera ryska operativa erfarenheter samt pågående utvecklingar och trender inom ryska federationens väpnade styrkor. Uppsatsens analysmetod utgår i sin helhet från kvalitativ forskning med insamling av kvalitativa data i form av texter och dokument utifrån ett holistiskt perspektiv. Inledningsvis kommer teorikapitlet skapas utifrån en induktiv metod i syfte att identifiera, definiera samt beskriva operativa begrepp och principer, vilket bygger upp en teoretisk förklaringsmodell och utvecklar en analysmodell. Den framtagna analysmodellen utgående från den ryska teorin kring rysk operationskonst tar avstamp utifrån ett deduktivt förhållningssätt mot insamlad empiri. Resultaten av den genomförda analysen tolkas och produkten av detta presenteras i operativa slutsatser. Ryssland uppvisade en strategisk förmåga att vinna kriget med hjälp av strategiska resurser kopplat till tempo, enkelhet och chockverkan på de georgiska förbanden. I den ryska försvarsmakten pågår sedan 2008 en omfattande reform, resultatet från kriget påvisar vikten av att Ryssland har en strategisk kapacitet att använda sig av i en konflikt som Georgien. Framgången visar att strategiska förmågor initialt är en framgångsfaktor medan bristen på operativ och taktisk nivå inte fungerar i längden utan måste utvecklas. Detta gäller inte minst operationskonsten hos de väpnade styrkorna. Bristerna var främst inom underrättelsetjänst, ledning samt inom uthållighetsfunktionerna. Det visade sig ganska tydligt att de ryska väpnade styrkorna använde sig av klassisk rysk operationskonst under kriget, men de använde även mer moderna funktioner som informationsoperationer.

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Beskriv befintliga förmågor inom området bekämpning, såväl nationellt som internationellt. Studera utveckling och trender inom området bekämpning, såväl nationellt som internationellt. Föreslå hur metoder och system för bekämpning kan utvecklas mot Målbild 2010. Det valda ämnesområdet indirekt bekämpning är ett sätt att tänka och ingår som en del i bekämpningsbegreppet. Uppsatsen visar att bekämpningsbegreppet (indirekt) behöver en gemensam definition som vilar på en grundlagd operativ doktrin. Då kan metoder utarbetas och system införas som ger de effekter som erfordras, så att framtida hotsituationer inom ramen för ett väpnat angrepp kan mötas.De vapensystem och metoder som införs år 2004-2010, bär inte fullt ut mot målbild 2010 och vision 2020. Om vi skall kunna använda indirekt bekämpning effektivt så krävs det att materielplanen förändras och att till del nya metoder utvecklas. Förslag på metoder och system redovisas i uppsatsen. En framgångsfaktor för att bekämpning skall fungera är det finns ett gemensamt synsätt på det mellan vapenslagen och att indirekta bekämpningssystem skall kunna användas oavsett nivå. En gemensam mållägesbestämningsprocess, och i framtiden gemensamma ledningssystem, kommer att krävas.  I huvudsak har en deskriptiv metod använts. För att insamla fakta har till största del litteraturstudier genomförts, dvs en sekundäranalys. Dock har även intervjuer och samtal genomförts. Inledningsvis har ämnet beskrivits ur ett historiskt perspektiv, och vissa centrala begrepp har belysts. I syfte att se hur indirekt bekämpning har använts men även för att se vilken betydelse doktriner har för bekämpningsbegreppet totalt sett. Därefter har en jämförelse genomförts för att se hur vårt koncept för indirekt bekämpning står sig internationellt under tidsperioden från nu till 2010. Jämförelsen har givit vissa svar på var våra luckor finns och kommer att finnas. I nästa steg har en analys genomförts för att beskriva konsekvenserna för indirekt bekämpning inom markstridsfunktionen. Slutligen diskuteras ämnet totalt sett och slutsatser redovisas. I den här delen värderas resultatet  av uppsatsen och förslag på ämnen för fortsatta undersökningar ges. / Describe existing capabilities within the area of fire power, nationally and internationally.Study development and trends within the same areas. Propose how methods and systems can be implemented in our defence force in order to match our goals for 2010. Indirect fire power is a way of thinking and is a part of the total conception, fire support. The essay shows that this conception needs a joint definition based on a fundamental doctrine. Only then can methods be made up and systems be implemented in order to achieve the effort needed, and be able to meet future threats.Systems and methods which is implemented  2004-2010, will not fulfill the demands and goals for 2010 and the visions for 2020. To be able to use indirect fire power efficient there is a demand to change our plan to implement this systems. New methods must be developed.Proposals of systems and methods are made in this essay. A succescriteria if fire support shall be functional is a joint way to contemplate upon it. Indirect fire support means must be used without considering, if it is used on a tactical or operational level. A joint targeting process, and in the future a joint command and control system will be needed. In substance, the descriptive method has been used. The collection of facts has been from available litterature, i.e a secondary analysis.In addition, some interwiews and dialogs has been made. Initially there is a description of military theory and of some central conceptions. In order to see how indirect fire power has been used but also to show the importance and implications of/from doctrine. Subsequently a comparison was made in order to show how our concepts will match internationally until 2010. Some gaps were revealed now and in the future.Then an analysis were made to describe the consequenses for indirect fire power, within a ground combat situation.Finally a discussion is made on the total subject and conclusions are drawn. In this part a critical evaluation of the essay is done, and new subjects for future studys are proposed. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Operation, operationskonst, operativ ledning är några av huvudorden när man inom militärhistorien beskriver den militära ledningsorganisationen. Här anförs mycket ofta exempel ur den tyska militärhistorien. Vad är det då som särskilt utmärker den operativa ledningen i Tyskland? När, hur och varför har den uppstått, införts och genomförts?Arbetet redovisar den operativa ledningens utveckling i Tyskland ur militärhistoriskt perspektiv och utifrån tyska synpunkter. Det innehåller sålunda inga jämförelser med utvecklingen i andra länder. Jag söker däremot finna en ”röd tråd” genom den tyska militärhistorien, som utvisar hur den operativa ledningen uppfattats och tillämpats genom tiden. Jag vill vidare söka påvisa vilka yttre förhållanden det varit eller är, som i så hög grad påverkar den militära ledningsorganisationen att en operativ ledning uppstår eller t o m blir nödvändig. Undersökningens teorianknytning är en tolkning av Clausewitz krigsteorier vad avser operativ ledning. Arbetet är i huvudsak utformat som en jämförande granskning av den operativa ledningens utveckling i Tyskland sedan 1800-talet. Nyckelord och huvudpersoner är: Operativ ledning, Militärstrategi, Geostrategi, Operativa faktorer, Operativa element och kännetecken, Grunder för operativt handlande; Clausewitz, Moltke d ä, Schlieffen, Seeckt, Beck, Guderian, Manstein, Heusinger, Nya operativa riktlinjer för de tyska stridskrafterna / Operation, Operationskunst, operative Führung sind einige der Schlagworte, wenn es darum geht das Führungswesen innerhalb der Militärgeschichte zu beschreiben. Hierbei werden besonders häufig Beispiele aus der deutschen Militärgeschichte herangezogen. Was aber ist das besondere an operativer Führung in Deutschland? Wann, wie und warum ist diese entstanden, beziehungsweise eingeführt und ausgeführt worden? Die Arbeit beschreibt die militärgeschichtliche Entwicklung der operativen Führung in Deutschland aus deutscher Sicht. Sie stellt somit keinen Vergleich mit der Entwicklung in anderen Ländern an. Vielmehr geht es darum einen roten Faden zu finden, der sich durch die deutsche Militärgeschichte zieht und wie operative Führung jeweils aufgefasst und angewandt wurde. Des weiteren soll aufgezeigt werden welche äußeren Parameter es waren, oder sind, die militärische Führungsstrukturen so beeinflussen, dass operative Führung entsteht oder sogar  notwendig wird. Die Theorieverbindung für die Untersuchung ist eine Deutung der Clausewitz´schen Kriegstheorielehre hinsichtlich operativer Führung. Die Arbeit stellt im wesentlichen eine komparative Betrachtung der Entwicklung der operativen Führung in Deutschland seit dem 19. Jahrhundert dar. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Denna uppsats behandlar tysk operationskonst under andra världskriget utifrån ett tidsperspektiv med betoning på rörligt försvar inom ramen för en operativ defensiv. Detta är en teorikonsumerande uppsast som syftar till att utveckla förståelsen av begreppet kraftsamling i tid. Robert Leonhards teori om tidsaspektens betydelse appliceras på en teoretisk ansats om tysk operationskonst  och på den tyska defensiven i Donkröken vintern 1942-1943.