Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att med utgångspunkt från militärhistorien klargöra begreppet kombinerade vapen på högre taktisk nivå. Genom att använda en teori som förklarar kombinerade vapen på en studie av det tyska försvaret av Sicilien utveckla tankarna om kombinerade vapen och tydliggöra begreppet i det taktiska handlingsutrymmet. För att svara på den övergripande problemformuleringen har följande två forskningsfrågor undersökts och besvarats; ”Hur fungerade kombinerade vapen, utifrån Leonhards tre principer, i tysk högre taktik under striden om Sicilien 10 juli till 17 augusti?”, samt ”Hur skall vi idag förstå kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktik och operationer?”. Resultatet visar att Leonhards teori lyckats förklara hur tysk högre taktisk nivå nyttjade kombinerade vapen vid avvärjningsstriden mot landstigningen och under den fortsatta fördröjnings- och försvarsstriden över Sicilien intill Messinasundet. Ett flertal exempel lyfts fram under analysen och de viktigaste slutsatserna redovisas i resultatdelen. Vidare har även undersökningen ökat förståelsen av kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktisk och operativ nivå. Resultatet har identifierat tyska brister i detta, brister som starkt bidragit till utfallet. Det finns många olika synsätt avseende hur kombinerade vapen kan förstås och förklaras. Denna avhandling har med stöd av Leonhards teori och den tyska defensiva striden på Sicilien bidragit med att klargöra ytterligare en liten del av tankarna kring kombinerade vapen. Goda exempel på när system av system fungerat och mindre goda har identifierats, detta är något att ta med sig in i framtiden när militära problem skall analyseras och beslut skall fattas.

Forskare är överens om att kombinerade vapen bidrar till framgång i krig. Det finns däremot en motsättning då många menar att teorin om kombinerade vapen främst är giltig på taktisk nivå och färre som menar att kombinerade vapen kan återfinnas på alla krigföringsnivåer. Teorin om kombinerade vapen är framtagen i en taktisk kontext av en tidigare amerikansk arméofficer, Robert Leonhard och består av tre principer, kompensationsprincipen, dilemma-principen och förskjutningsprincipen. Syftet med denna uppsats är att pröva validiteten i teorin om kombinerade vapen och hur den kan förklara framgång på operativ nivå. Detta görs genom att först operationalisera teorin för att bli mätbar på operativ nivå och sedan pröva den genom en fallstudie där två fall, Yom Kippur-kriget 1973 och Irakkriget 2003, studeras. Dessa två fall möjliggör en prövning av teorin både ur försvararens och anfallarens perspektiv vilket är intressant då teorin har en offensiv karaktär. Undersökningens resultat visar att teorin kan förklara framgång på operativ nivå genom att kombinerade vapen skapar en förskjutning av motståndaren så att denne måste flytta sig från sin starka position och blir därmed sårbar, vilket i sin tur leder till att motparten kan uppnå sina operativa mål.

När det föreligger ett hot om angrepp via havet är förmågan till kustförsvar vitalt. Kustförsvaret ska verka i en utmanande stridsmiljö där elementen hav, luft och land möts. Genomförande av kustförsvar samlas normalt under begreppet kustförsvarsoperationer. Forskningsläget pekar på att förmågan till kustförsvar är viktigt för en kuststat, samtidigt är det konceptuella teoretiska ramverket för dess genomförande outvecklat. Ur ett manöverteoretiskt perspektiv utgör kombinerade vapen en generell konceptuell metod avseende genomförande av strid. Undersökningens syfte utgörs av att utöka den förståelsen för hur framgång i kustförsvarsoperationer kan förklaras genom tillämpning av kombinerade vapen. Forskningsdesignen är konstruerad såsom en jämförande fåfallsstudie, med olika utfall. Undersökningens analysenheter består av två empiriska fall, kustförsvarsoperationerna vid Salerno 1943 respektive Falklandsöarna 1982. Resultatet pekar på ett samband mellan tillämpning av kombinerade vapen och graden av framgång i kustförvarsstriden. Resultatet pekar också på att dessa principer ofta, men inte alltid, är interrelaterade mellan varandra och att det finns ett samband mellan förmågan att exploatera en vunnen framgång och dess varaktighet och effekt. Generalieringsambitionen avseende resultatet måste betraktas utifrån att endast två fall som undersökts. Detta medför att fler empiriska prövningar på fall av kustförsvarsoperationer kan utgöra förslag för fortsatt forskning.

A combination of global insecurity and recent aggressions within European borders has forced the Swedish Armed Forces to change its focus back to territorial defense. With this change in focus an increase in armed capabilities especially within rebuilding and reshaping the brigades with focus on the application of combined arms within maneuver warfare has been identified. With the current manuals and guidelines concerning combined arms a gap concerning its tactical success and origin has been identified which leads to how tactical success can be explained with combined arms. This study aims to explain tactical success with the help of Robert Leonhards theory of combined arms during the Yom Kippur war. Even though a clear absence of organizational structure favoring combined arms, several events during the war show a relative clear application of combined arms within the Israeli forces. The theory has partly explained the tactical successes within the given frames of the study, but several other factors could furthermore explain said tactical successes.

Combined arms is a central and integral part of how Sweden’s armed forces choose to operate on strategic, operative and tactical level. Despite this fact the manuals, regulations and doctrine which Sweden’s armed forces rely on does not allow for tracing the military theory behind the concept. Focusing on Sweden’s light air assault battalion, which only have lighter weapons, the question arise on how they are to achieve combined arms. The study’s aim was to get an answer if combined arms also are applicable to airborne and air assult operations. To tackle this question this study used Robert Leonhard’s theory of combined arms and asked the question of how it can explain success and failure in two historic cases, operation Mercur 1941 and operation Market Garden 1944. The analysis focused on the initial three days of each operation. The method used was a qualitative textanalysis of empirical descriptions of the events during the initial phases of the operations using indicators deducted from Robert Leonhard´s theory of combined arms. The result was that combined arms was used extensively in operation Mercur and by quite a large degree in operation Market Garden. What the analysis show is that despite the fact that it was used to quite an extent during operation Market Garden it was not sufficient to achieve success, however in operation Mercur it played a big role in achieving success. The analysis on the operations showed that other factors played a role such as veterancy, differences in equipment and tactics but also a difference in numbers.

No description available.

The increased probability that future battles will take place in cities can leave military organizations unprepared for future conflicts. Urban warfare requires a different tactical approach than battles in other terrain due to its unique complexity. Previous research on urban warfare tends to agree that combined arms contribute to urban tactical success but lacks on explanations for how it carries into effect inside cities.   This study will examine how combined arms can lead to tactical victory, in a theory-testing approach, by analyzing the U.S assaults on Aachen in 1944 and Fallujah in 2004 during Operation Phantom Fury. Since the Swedish Armed Forces can be considered tactically influenced by Robert Leonhards theory on combined arms, the purpose of this study is to examine the theory’s ability to explain tactical success in urban terrain. The results show that an attacking combined arms force with superior firepower can put the defending enemy in a dilemma. However, the dilemma creates unfavorable conditions for the Alcyoneus principle of the theory to explain why the attacking forces succeeded.

This study examines the theory of Robert Leonhard about combined arms and in what extent it can explain the outcome of the Six-day war and the second Lebanon war. Since both the Six-day war and the second Lebanon war involved Israel but the outcome differs, a gap and the need for further studies appears. The theory of combined arms consists of three principles that to some extent needs to be fulfilled in order to optimise the chances of winning. Since some of the Swedish Armed Forces doctrines are based out of this theory, it is of importance to further test the ideas of Leonhard. By testing the explanatory value of the theory, the study aims to create deeper and wider knowledge to the subject which in a broader perspective also contributes to the strengthening of the Swedish Security Politics as well as the Swedish Armed Forces. The result of this multiple case study shows that the theory to a high degree can explain the outcome of the wars. Since few studies have analysed the theory applied on a small state like Israel, the ability to generalize has increased with this study, although further studies are needed.

Europe is once again a theatre of a major war, beginning on the 24th of February 2022 with the Russian invasion of Ukraine. Hopelessly outnumbered the Ukrainians have proven them themselves a worthy opponent of the regional hegemon Russia. In the fall of 2022, the Ukrainians served Putin his greatest defeat thus far with a counteroffensive which liberated Kherson and all Ukrainian territory west of the Dnepr. The goal of this thesis is to examine the Ukrainian counteroffensive and how Ukraine managed to achieve success at the tactical level. The thesis does this by studying available information about the counteroffensive and analysing it with the help of manoeuvre warfare theories and satellite imagery. The thesis shows that Ukrainian tactical success during the Kherson counteroffensive can be attributed to their use of combined arms and the fact that surprise was achieved. However, it is worth noting that other factors may have contributed to Ukrainian tactical success and that more information about the counteroffensive may become available with time.

The allies success in the hundred days offensive on the western front can be linked to the theory of combined arms. Studies including the operation but also studies of the theory itself shows this. It also appears that research on chemical weapons, specifically during the first world war, indicates that the development progressed rapidly and had a major impact on the conducted warfare and the psychological mind of the soldiers. On the other hand, no studies have been found that illustrate how the British units used chemical weapons in combination with the theory of combined arms.  The purpose of this study is to see how the British use of chemical weapons during the hundred days offensive during World War I is understood through Robert Leonhard's theory of combined arms. The study will be based on a qualitative text analysis and its analysis empirical data texts are based on the British units using chemical weapons during world war I. This is linked to Robert Leonhard's theory of combined arms, precisely to create an understanding of the British use of chemical weapons during the hundred days offensive.  Based on the discussion of the results, the essay's purpose and research question and the answer to the question, the author of this study concludes that the use of chemical weapons by the British during the hundred days offensive during World War I is understood through Robert Leonhard's theory of combined arms.