Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att med utgångspunkt från militärhistorien klargöra begreppet kombinerade vapen på högre taktisk nivå. Genom att använda en teori som förklarar kombinerade vapen på en studie av det tyska försvaret av Sicilien utveckla tankarna om kombinerade vapen och tydliggöra begreppet i det taktiska handlingsutrymmet. För att svara på den övergripande problemformuleringen har följande två forskningsfrågor undersökts och besvarats; ”Hur fungerade kombinerade vapen, utifrån Leonhards tre principer, i tysk högre taktik under striden om Sicilien 10 juli till 17 augusti?”, samt ”Hur skall vi idag förstå kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktik och operationer?”. Resultatet visar att Leonhards teori lyckats förklara hur tysk högre taktisk nivå nyttjade kombinerade vapen vid avvärjningsstriden mot landstigningen och under den fortsatta fördröjnings- och försvarsstriden över Sicilien intill Messinasundet. Ett flertal exempel lyfts fram under analysen och de viktigaste slutsatserna redovisas i resultatdelen. Vidare har även undersökningen ökat förståelsen av kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktisk och operativ nivå. Resultatet har identifierat tyska brister i detta, brister som starkt bidragit till utfallet. Det finns många olika synsätt avseende hur kombinerade vapen kan förstås och förklaras. Denna avhandling har med stöd av Leonhards teori och den tyska defensiva striden på Sicilien bidragit med att klargöra ytterligare en liten del av tankarna kring kombinerade vapen. Goda exempel på när system av system fungerat och mindre goda har identifierats, detta är något att ta med sig in i framtiden när militära problem skall analyseras och beslut skall fattas.

Under 2014 genomförde Ryssland framför ögonen på resten av världen en annektering av Krimhalvön i Ukraina. Västvärlden var i det som närmast kan beskrivas som en chock över detta offensiva beteende. Utan någon förvarning så flyttade Ryssland med stöd av "små gröna män" fram sina positioner på Krimhalvön. En ny taktik användes och strider blandades med andra medel och metoder i det som populärt kan uttryckas som gråzonen. Denna undersökning besvarar följande problemformulering med stöd av en kvalitativ textanalys i form av en dokumentundersökning. Utifrån ett säkerhetsstrategiskt perspektiv; Hur kan problamtiken med hybrida hot i gråzonen beskrivas och hur omhändertas dessa i den nationella säkerhetsstrategin? Genom att läsa i empiri och teori om gråzon, hybrida hot och säkerhetsstrategier skapar sig författarna en modell för analys. Denna analysmodell används sedan för att analysera den (Svenska) nationella säkerhetstrategin som publicerades 2017. Analysmodellen grundar sig på de av Treverton identifierade hybrida hoten: Desinformation, cyberattacker, ekonomiska påtryckningar, irreguljära beväpnade styrkor, reguljära beväpnade styrkor.Undersökningen visar att den nationella säkerhetsstrategin, trots en bristande tydlighet inom vissa områden och en bristande balans mellan mål, metoder och medel, identifierar och ger styrningar för omhändertagandet av de identifierade hybrida hoten. Vidare visar säkerhetsstrategin på en bred förståelse och tolkning av begreppen hybrida hot och gråzonen, utan att försöka definiera dessa komplexa begrepp. Då analysmodellen appliceras, belyses en möjlig hotbild; miljöhot. Resultaten av analysen visar också att det kan vara klokt att beskriva just de samtida hoten och utnyttjande av dessa, istället för att argumentera avseende definitioner. Författarna menar att det är av större vikt att skapa en större förståelse för fenomenen, i syfte att åstadkomma en allomfattande ansats för att motverka de verkliga effekterna av hoten. / In 2014 Russia, in front of the rest of the world, claimed and performed an annexing of Crimea. The larger parts of the western world were left in shock. Without any acknowledgment Russia moved forward with “little green men” and implied a different tactic. It was not officially war and nor peace, the fighting and the action took place in what was popularly named as the gray zone. This thesis is answering the following questions by using a qualitative document examination. From a strategic security perspective: How can the problem regarding hybrid threats in the gray zone be described and how does the national Swedish strategy respond to these threats? By reading and concluding existing theory about hybrid threats within the gray zone the authors have created their own model of analysis to utilize on the Swedish National Security Strategy. The model of analysis consists of the five main hybrid threats chosen from the theory presented by Treverton: Disinformation, Cyber-attacks, Economic pressure, Irregular armed forces and Regular forces.The thesis concludes that although unclear and found lacking in coherence regarding ends, ways and means; the National Security Strategy addresses and gives guidance on how to counter the effects of the above-mentioned threats. The Security Strategy also shows a consciousness regarding the complexity of the hybrid threats and the gray zone, without trying to define the actual area or methods utilized. When looked at through the model of analysis, it also highlights a possible new threat to be considered; environmental threats. The results of the analysis also indicate that it might be wise to use the term contemporary threats and the utilization of these, instead of arguing about definitions. The authors argue that it is of greater importance to create a larger understanding of the phenomena, in order to counter the actual effects by employing a truly comprehensive approach.