Som en följd av det tidigare Kometprogrammet som varade under fyra år och slutrapporterades 2014 togs Nya Komet fram. Den kompletterande arbetsmetoden Nya Komet innebär i huvudsak satsningar på information till markägare, både nationellt och regionalt. Syftet är också att det ska vara lättare för markägare att föreslå områden för formellt skydd skapa ett bra samarbete mellan markägare och myndigheter.   Syftet är att undersöka vilka förväntningar, begränsningar och möjligheter som kan uppstå med ett ökat markägarinflytande i skogsbruket ur ett naturvårdsperspektiv. För att göra detta kommer implementeringen av den kompletterande arbetsmetoden Nya Komet att studeras.   Den metod som använts för uppsatsen är telefonintervjuer där både myndigheter och markägare som anmält intresse för Nya Komet har intervjuats. Det empisiska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att det finns ett visst motstånd hos markägarna att blanda in myndigheterna i hanteringen av sin skog. Här grundar sig oron i att myndigeheterna möjligtvis har andra åsikter gällande hur skogen ska skyddas. Myndigheterna menar i sin tur att informationen kring vilka skogstyper som prioriteras måste komma ut för att inte onödiga resurser ska gå åt. Generellt ser de inblandade aktörerna positivt på att involvera markägare i naturvården.

The debate regarding the relationship between state sovereignty and the protection of the hu-man rights was at its peak during the 1990’s. Never again the world wanted to witness the atrocities committed in Rwanda, but at the same time some states argued in favor of a strict interpretation of the principle of state sovereignty and non-intervention. In 2001, ICISS was created – a commission with the aim to find consensus in the question of how the world should respond to mass atrocities committed by a state against their own people. Their work resulted in a report which presented a new view to the state sovereignty: “the responsibility to protect” (R2P). The purpose of this essay is to study the development and appliance of the concept since 2001. According to ICISS, every state has a responsibility to protect its citizens against mass atrocities. If the state is unwilling, or incapable to live up to this responsibility, the international community has the secondary responsibility to protect the people in that state. At the time of ICISS:s report, R2P had a limited legal value and could only be consid-ered as a soft law-principle consisting of arguments de lege ferenda. During the World Sum-mit in 2005, the principle evolved into an international normative concept consisting of the state’s opinio iuris, as R2P was implemented in two paragraphs in the Outcome Document. The definition of the concept now became narrower than the original principle, since R2P only applied to genocide, crimes against humanity, ethnic cleansing and war crimes. The ap-pliance of R2P has been fairly inconsequent in practice. Although usus has not been reached in the area, R2P is now an established concept, and the debate has led from if the international community should act, to how it should act. In the future, regional organizations will probably play an extended role in the work for international peace. Interventions without the Security Council’s mandate is not a desirable outcome, but nevertheless a possibility if the Council doesn’t become more effective when facing mass atrocities and humanitarian disasters.

In recent years, civilian casualties resulting from air power have decreased. Many researchers explain this to be a result of the new technology and the use of precision-guided munitions. A new way of thinking has emerged from international law which suggests that human rights plays a more vital role in today’s war. This thesis aims to follow the new way of thinking and examine if a more effects-based way of thinking has been institutionalized in planning documents and doctrines for two wars conducted by NATO. The method to examine this is a case study of air operations in Kosovo 1999 and Libya 2011. These wars are fairly similar; they were both conducted by NATO and only with the use of air power. The thesis first observes the norm of civil protection in both conflicts. It then examines the degree of institutionalization of the effects-based operations. In this way the thesis aims to explain the different outcomes in civilian casualties between the two wars. The result shows that there is a higher degree of effects-based thinking in the doctrines for Libya, and that the effects-based thinking barely existed in the same documents for Kosovo, which among other factors can be interpreted as an explanation for the different outcomes.

En felaktig uppläggning kan orsaka nervskador som kan leda till ett stort lidande för patienten. Detta har rapporterats som komplikation under operation både i Sverige och internationellt. Operationssjuksköterskan skall i sitt yrke arbeta patientsäkert och har ansvar för att vårda patientens kropp mot skada och lidande. Alla patienter som genomgår operation löper risk av att utveckla nervskador. Vid uppläggning av patienter på operationsbord måste operationssjuksköterskan uppmärksamma tre skaderisker, vilket är obstruktion, tryck och sträckning. En eller flera skaderisker kan orsaka svåra skador på oskyddad vävnad på så kort tid som två timmar. Många operationer tar ofta två timmar eller längre, det är därför viktigt att hela operationsteamet fokuserar på att förebygga skador. Nervskada kan orsaka långvarigt handikapp och innebära stora konsekvenser för patienten och bli ett ökat lidande för den redan utsatta patienten. Den verkliga incidensen av perioperativa nervskador är troligen okänd och mörkertalet är stort. Det finns forskningsstudier som påvisar nervskadors uppkomst i samband med operation men inte hur operationssjuksköterskor bäst förebygger det. Studiens syfte är att undersöka hur patienten skyddas mot nervskador i samband med uppläggning på operationsbordet. I studien har åtta observationer och fältsamtal använts till datainsamlingen. I dataanalysen där en kvalitativ innehållsanalys använts uppstod kategorierna okunskap, yttre förutsättningar, inte bry sig, kunskap och bry sig med tillhörande underkategorier. I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna tvingas arbeta utan evidens, då de arbetar på ett sätt som de själva tror är bra men inte har belägg för det. Många sjuksköterskor visade på stor kunskap och vilja, att skydda patienten mot nervskador i samband med uppläggning på operationsbordet, men ibland hindrades sjuksköterskorna i sitt arbete på grund av olika omständigheter. För att sjukvården lättare ska kunna ta till sig kunskapen i studien har det utvecklats en checklista och en lathund till sjuksköterskornas dagliga arbete med att skydda patienten mot nervskador i samband med uppläggning på operationsbord. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

Familjer som lever under påfrestning har ökad risk att utsätta sina barn för misshandel. Ett av mödravårdcentralens och barnavårdcentralens mål är att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte är att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn. Metoden är en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar på frågorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmåga och erbjuda stöd till familjer. Sjuksköterskan upplever ambivalenta känslor i mötet med familjer där barn utsatts för misshandel. Den vanligaste formen är psykisk misshandel, medan barn under tre år utsätts mest för fysisk misshandel. Tidiga insatser med stöd av MVC och BVC främjar anknytningen mellan förälder och barn vilket kan förhindra barnmisshandel. Samverkan med andra professioner är viktiga, ett exempel är samverkan på familjecentral. Att anmäla till socialtjänst är en skyldighet men alla har inte tillräckligt med kunskap och trygghet i att anmäla. Resultatet visar också att sjuksköterskan/barnmorskan behöver tid för reflektion samt professionell handledning vid möten med misshandlade barn för att kunna ge ett bra stöd till familjen. I diskussionen diskuteras om att svenska barnmorskor jämfört med barnmorskor i andra länder har tydliga rutiner för att screena gravida för våld i hemmet. Insatser som kan förhindra barnmisshandel är information om riskerna att skaka sitt barn och arbeta förebyggande som att visa på andra sätt att trösta barn. / Program: Fristående kurs

Bakgrund: Inom den psykiatriska vården kan tvångsåtgärder behöva utföras på patienter som vårdas under tvångsvård. Detta kan innebära att patienternas delaktighet i vårdandet försvinner. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har svårt att vidta tvångsåtgärder då åtgärderna går emot flera av de principer som sjuksköterskor arbetar efter. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt utförd med en systematisk sökning av vetenskapliga artiklar och analyserad med hjälp av femstegs analys.  Resultat: Sjuksköterskors upplevelse av tvångsåtgärder är mycket negativ. De upplever det som den svåraste delen av arbetet. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten påverkas även negativt. Det upplevdes däremot som något nödvändigt för att skydda personal och patienter. Inget annat alternativ kunde inte heller identifieras och tvångsåtgärder sågs därför som nödvändigt för att situationen inte skulle bli ohållbar. Konklusion: Sjuksköterskor som arbetar inom psykiatrisk vård har en svår arbetsuppgift att utföra tvångsåtgärder när tvångsvård behövs. Det skapar ett etiskt dilemma som medför att respektera patientens autonomi/integritet och behovet att utföra åtgärder som resulterar i en kränkning av patienten. När en patient blir för aggressiv är situationen ohållbar. Tvångsåtgärder ses som nödvändigt för att bedriva en trygg och säker psykiatrisk vård. / Background: Restrictive measures can sometimes be necessary in psychiatric care as patients are treated with compulsory care. This can result in the disappearance of patient´s participation in the care. Previous research shows that nurses have difficulty using these measures as it goes against several of the nursing principles. Aim: Examine nurses experience of restrictive measures in psychiatric care. Method: A qualitative literature review was made using a systematic search for scientific articles. The data was analyzed using a five-step analysis. Findings: Nurses' experience of restrictive measures was very negative. They perceived it as the most difficult part of the job. The relationships between nurses and patients were also affected negatively. However, they perceived restrictive measures as necessary to protect patients and staff. No other alternative could be identified and it was perceived necessary to have the alternative of using it, to not make the situation unsustainable. Conclusion: Nurses in psychiatric care have a difficult task to perform with restrictive measures when compulsory care is needed. It creates an ethical dilemma, the patient’sautonomy/integrity needs to be respected but restrictive measures that violate patients are also needed. When patients become too aggressive the situation is unsustainable. To perform safe psychiatric care, restrictive measures are necessary.

A big dilemma in the international politics is how the human rights can be combined with the states’ sovereignty. It has been a problem for a long time for the UN to know how to react when human rights are being violated and when to be able to use a military intervention. The government of Canada established a commission named ICISS to find a solution to this dilemma. The commission presented a report in the end of 2001 called Responsibility to Protect which was accepted as a norm of UN in 2005. The rapport offers solutions for the Security Council in cases of violations of human rights in foreign states. This thesis studies what this report means and examines if it is plausible and desirable from the perspectives of realism, constructivism and liberalism. To test the plausibility and the desirability is it also reviewed if the report can be understood in different ways. It turns out that realism finds the report mostly unplausible and not desirable. The liberalism regards the report as both plausible and desirable but finds that it is failing in some parts. The constructivism reckons the report as plausible but not necessarily desirable. It is also shown that the report can be understood in different ways which reduce its plausibility and desirability. However, the report offers possible solutions to a difficult dilemma and is a serious contribution to the conflict between the state and the individual.

<p>A big dilemma in the international politics is how the human rights can be combined with the states’ sovereignty. It has been a problem for a long time for the UN to know how to react when human rights are being violated and when to be able to use a military intervention.</p><p>The government of Canada established a commission named ICISS to find a solution to this dilemma. The commission presented a report in the end of 2001 called Responsibility to Protect which was accepted as a norm of UN in 2005. The rapport offers solutions for the Security Council in cases of violations of human rights in foreign states.</p><p>This thesis studies what this report means and examines if it is plausible and desirable from the perspectives of realism, constructivism and liberalism. To test the plausibility and the desirability is it also reviewed if the report can be understood in different ways.</p><p>It turns out that realism finds the report mostly unplausible and not desirable. The liberalism regards the report as both plausible and desirable but finds that it is failing in some parts. The constructivism reckons the report as plausible but not necessarily desirable. It is also shown that the report can be understood in different ways which reduce its plausibility and desirability.</p><p>However, the report offers possible solutions to a difficult dilemma and is a serious contribution to the conflict between the state and the individual.</p>

WHO´s checklista för säker kirurgi är ett världsomfattande verktyg som implementerats i större delen av världen sedan dess introduktion 2008. Studier visar att korrekt användande av checklistan leder till en minskning av både mortalitet, morbiditet samt postoperativa komplikationer. Trots bevisade fördelar finns fortsatt brister i följsamheten gällande checklistan. Ett stort antal patienter drabbas av skador i samband med kirurgi som skulle kunna undvikas. Vårdskador får konsekvenser för patienter, närstående, personal och samhället som helhet. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar operationsteamets användning av WHO´s checklista för säker kirurgi i den perioperativa vården. Metoden som användes var en integrativ litteraturöversikt. 13 vetenskapliga artiklar analyserades med ett integrativt förhållningssätt enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultatet visar att faktorer som teamkänsla, utbildning och stöd till personalen påverkar om och i vilken utsträckning WHO´s checklista för säker kirurgi används. Efter analysen framträdde två huvudteman; betydelsen av teamsamverkan för patientsäkert arbete och WHO´s checklista; stöd för patientsäkert arbete. Dessa två huvudteman mynnade ut i fyra subteman. Teamkänsla och kommunikation, samverkan mellan professioner, kompetens och utbildningsbehov samt förbättringsarbete och motsättningar. Operationssjuksköterskan vakar över och skyddar patienten från vårdskador. Checklistan är ett verktyg som lyfter detta. Genom att använda forskning som påvisar faktorer som påverkar användandet av checklistan för säker kirurgi kan implementeringen av rutiner och checklistor inom operationssjukvården underlättas / The Safe surgery checklist by WHO is a worldwide tool that has been implemented in most of the world since its introduction in 2008. Studies show that correct use of it leads to reduction in mortality, morbidity and postoperative complications. Despite proven benefits, there are shortcomings in compliance with the checklist. A large proportion of patients suffer injuries in connection with surgery that could have been avoided. Medical injuries have consequences for patients, relatives, staff and society as a whole. The purpose of this study was to identify factors that influence the surgical team's use of the WHO's checklist for safe surgery in perioperative care. The method was integrative literature review. The 13 scientific articles were analyzed with the integrative approach further developed by Whittemore and Knafl (2005). The results show that factors such as teamspirit, training and supporting the staff are the ones that primarily influence whether and to what extent the checklist will be used. In the analysis, two main themes emerged; The significance of team cooperation as a patient safety measure and the WHO surgical safety checklist as a tool for patient safety work and four sub-themes. The four subthemes were teamspirit and communication, cooperation between professions, competence and educational needs and the last subtheme work improvement with contradictions. The operating room nurse is watching over and protecting the patient from harm in the operating room. The checklist is one tool to highlight this. With research that demonstrates factors that affect use of the Safe surgery checklist any implementation of routines and checklists within the surgery care can be facilitated

Denna uppsats har som syfte att besvara frågeställningen: Vilken roll spelade det humanitära inslaget som en motiverande faktor för Sveriges deltagande i Libyenkonflikten mellan den 2 april 2011 och den 24 oktober 2011? Fallstudie: Riksdagens protokoll 2010/11:81. Detta kommer att göras genom att olika analysmetoder appliceras på de tal som finns representerade i Riksdagens protokoll 2010/11:81. De analysmetoder som används är politisk diskursanalys (PDA), kvalitativ innehållsanalys, samt kritisk diskursanalys (CDA). Genom utförandet av dessa kommer uppsatsen att besvara i vilken utsträckning riksdagsledamöter använde humanitära aspekter i sin debatt om Sveriges beslut att delta i den internationella militära interventionen med namn Resolution 1973. Genom att utföra en PDA och en kvalitativ innehållsanalys kan vi finna de viktigaste argumenten samt påståendena för dessa i texten Riksdagens protokoll 2010/11:81. Därefter kommer en CDA att genomföras. Genom att göra detta kan den debatt som analyseras samt det resultat vi kom fram till genom utförandet av en PDA och en kvalitativ innehållsanalys placeras i en kontext. På så sätt kan en bedömning av politikernas argument och påståenden som de använde för att motivera Sveriges deltagande i Libyenkonflikten även granskas och jämföras med den kontext som rådde innan och under tidpunkten för debatten. Genom PDA och en kvalitativ innehållsanalys kommer uppsatsen att fastställa att de humanitära aspekterna var av stor betydelse och var den främsta motiverande faktorn i debatten om Sveriges deltagande i Libyenkonflikten. Genom implementeringen av en CDA kommer denna debatt att sättas i en kontext. En kontext där en stor mediakampanj mot den dåvarande Libyska ledaren Muammar Gaddafi skedde, och där flera framstående politiker tycktes påverka FN att implementera Skyldigheten att skydda (R2P) och interventionen mot Libyen, Resolution 1973. Baserat på debatten och den offentliga information som finns tillgänglig verkade det som att media, samt högt uppsatta politiker var en bidragande faktor till Resolution 1973. Därmed verkar det som att olika maktrelationer starkt påverkade den politiska arenan och de politiska beslut som togs i och med Libyenkonflikten 2011.