Biodiversity consists of all life on Earth and in all forms. Biodiversity is often discussed at three levels: ecosystem, species and genetic variation within species. Biodiversity also provides many of the ecosystem services performed by nature and that we depend on, including cultural services such as aesthetic values, education and recreation.   In Sweden the environmental objectives are central; there are 16 environmental quality objectives, and "A rich plant and animal life" is one of them. Conservation and sustainable use of biological diversity is a prerequisite for achieving also most other environmental objectives. Another environmental quality objective that is tied to a rich biodiversity in cities and biodiversity is "Good built environment" where cities, towns and other built environment should provide a good living habitat and contribute to a good environment. Good management of land and other resources must be promoted. Municipalities are important when it comes to adapt and implement environmental objectives at a local level.   Parks and park-like natural areas contribute to a richer urban biodiversity. The ecosystems found in cities in parks and other green spaces produces ecosystem services important for human well-being, such as recreation / cultural values, noise reduction, storm water control and waste management. The right kind of maintenance of green spaces can maintain and increase biodiversity. Maintenance that also takes into account that people should reside there increases understanding of nature conservation also outside the city.   This study has investigated opportunities to promote biodiversity in existing parks based on three different case studies in tea different municipalities in the Stockholm area. The results show that there are a number of actions that can be undertaken to promote biodiversity in the surveyed parks.   In order to better describe and select actions, the study has created a structure for understanding of the actions, which is divided into general conditions, obstacles and challenges (Section 3.1), and a division of the practical measures into management practices (3.2 .1), plants (3.2.2) and new construction/create/ project (3.2.3). Such structure and classification makes it easier to select the level and scope of the appropriate actions to take in each park.   There are a number of prerequisites that must be considered and be worked with when it comes to promoting biodiversity in existing parks; surroundings, the park as a whole, the park's maintenance, security aspects, residents' attitudes and conflicts of interest, are few. Organizational issues are also very important. Working with a clear objective and to ensure that objectives are also reflected in the maintenance documents and overall governance documents is essential. To transform and transfer the objectives to also be reflected in management plans is something that is often lacking today.   Many of the conditions, and thus the proposed actions, were common to the three case studies, such as developing vegetation with new plantings. Both case studies and experiences of other municipalities make up that some actions may create conflicts of interest, such as dead wood, high grass and meadows. These actions are also important areas for increased biodiversity in an existing park, and to inform about the benefits of them is important if such actions is taken. Finally, it is also important to make an assessment of all aspects and to introduce measures in the places where it fits. / Parker och parkliknande naturområden bidrar till att ge tätorter en rikare biologisk mångfald. Biologisk mångfald utgörs av allt liv på jorden och i alla former. Man talar ofta om biologisk mångfald på tre nivåer; ekosystemnivå, arter och genetisk variation inom arterna. Biologisk mångfald är också en förutsättning för många av de ekologiska tjänster (ekosystemtjänster) som naturen utför och som vi är beroende av, däribland kulturella tjänster som estetiska värden, utbildning och rekreation.   I Sverige är miljömålsarbetet centralt, det finns 16 miljökvalitetsmål varav ett är ”Ett rikt växt- och djurliv”. Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald är dock en förutsättning för att nå även de flesta andra miljökvalitetsmålen. Ett annat miljökvalitetsmål som har koppling till en rik biologisk mångfald i städer och biologisk mångfald är ”God bebyggd miljö” där städer, tätorter och annan byggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverka till en god miljö. God hushållning av mark och andra resurser ska främjas. Kommunerna är viktiga när det gäller att anpassa och omsätta miljömål till lokal nivå.   Parker och parkliknande naturområden bidrar till att ge tätorter en rikare biologisk mångfald. De ekosystem som finns i städer i parker och andra grönområden producerar ekosystemtjänster av stor betydelse för människors välbefinnande, t.ex. rekreation/kulturvärden, minskning av buller, regnvattenreglering och avfallshantering. Rätt typ av skötsel av grönytor kan bevara och öka den biologiska mångfalden. Skötsel som även tar hänsyn till att människor ska vistas där kan öka förståelsen för naturvård även utanför staden.   Denna studie har undersökt möjligheter att främja biologisk mångfald i befintliga parker baserat på tre olika fallstudier i tre olika kommuner i Stockholmsområdet. Resultatet visar att det finns ett antal åtgärder som kan utföras för att främja den biologiska mångfalden i de undersökta parkerna.   För att bättre kunna beskriva och välja åtgärder har studien skapat en struktur för förståelse av den park man vill vidta åtgärder i, som delas upp i generella förutsättningar, hinder samt utmaningar (avsnitt 3.1), samt en indelning av praktiskt inriktade åtgärder i skötselmetoder (3.2.1), planteringar (3.2.2) respektive nyanläggning/skapa/projekt (3.2.3). En sådan struktur och indelning gör det lättare att utifrån de för varje park givna förutsättningarna välja nivå och omfattning på de åtgärder som är lämpliga att vidta.   Det finns ett antal förutsättningar som man måste ta ställning till och arbeta med när det gäller att främja biologisk mångfald i befintliga parker; omgivning, parken som helhet, parkens funktion, trygghetsaspekter, invånares attityder och intressekonflikter, är några. Organisatoriska frågor är också mycket viktiga. Att arbeta med en klar målsättning och att tillse att målsättningar också återspeglas i skötseldokument och övergripande styrande dokument är viktigt. Att transformera och överföra mål att också få genomslag i skötselplaner är något som ofta saknas idag.   Många av förutsättningarna, och därmed åtgärdsförslagen, var gemensamma för de tre fallstudierna, t.ex. att utveckla växtligheten med nya planteringar. Både fallstudier och erfarenheter från andra kommuner tar upp att vissa åtgärder kan skapa intressekonflikter, som till exempel död ved, höggräs och ängar. Dessa åtgärder är samtidigt viktiga områden för ökad biologisk mångfald i en befintlig park, och att informera om nyttan av dem är därför viktigt om sådana åtgärder vidtas. Samtidigt är det viktigt att göra en sammanvägning av alla aspekter och att införa åtgärder på de ställen där det passar.

The EU Water Framework Directive has led that management follows the boundaries of natural catchments. The Swedish waters suffer from a nutrient overload that originates mainly from diffuse sources such as agriculture and the subcatchment of Hackstabäcken in Vallentuna Kommun, just north of Stockholm, has been chosen for this study because of its high nutrient load and because it has undergone obvious changes in land use through the years. In this study, the land use in 1902 is compared with the land use in 2011 in order to investigate if it has influenced the ability of the landscape to produce ecosystem services related to nutrient removal. These services will continue to be produced as long as the system is stable and resilient, but when landuse changes and manure from horses increases it will lead to disturbances that can convert a system from one regime in to a completely different one. That will result in loss, or degradation, of ecosystem services such as denitrification, phosphor sedimentation and adsorption, vegetation uptake and infiltration. The results of this study are based upon area calculations of landuse from old maps from 1902 and 2011. Through these maps it becomes clear that the forests in Hackstabäcken, has increased with 170 ha together with an urbanization of 311 ha, at the same time as wetlands and arable land has diminished and lakes has suffered from reductions. Wetlands have been reduced with 76 ha and the ones remaining are of insufficient quality from a nutrient removal perspective. Data from 1902 and 2011 regarding number of horses and bovines indicated a decrease in bovines and an increase in horses. This can mean a higher load of phosphorous since horses have an insufficient uptake, as opposed to bovines that regulate their uptake according to need. This study points to the importance of sharing knowledge so the connections between landuse and water status is more commonly known. Which is an important part of the Water Framework Directive. / Vattendirektivet har i Sverige inneburit ett helt nytt sätt i vår syn på hur vi ska förvalta våra vattenförekomster på ett hållbart sätt. Numera är landets vatten indelat efter dess naturliga avrinningsområden istället för de tidigare politiska gränserna. Vattnen i Sverige har en hög närsaltsbelastning som i stor utsträckning kommer från diffusa källor, framförallt från jordbruket. Delavrinningsområdet Hackstabäcken i Vallentuna kommun norr om Stockholm har höga halter av kväve och fosfor i sina vatten och har genomgått tydliga landskapsförändringar under de senaste 100 åren. I studien undersöks markanvändningen i Hackstabäcken år 1902 och 2011 samt hur den påverkat landskapets förmåga att tillhandahålla de ekosystemtjänster som är vitala för närsaltsrening.. Studiens resultat baseras på arealberäkningar av markanvändningen i häradskartor från början av 1900-talet och terrängkartan från 2011 gjorda i MapInfo 8.5. I Hackstabäcken har skogen ökat med 170 ha tillsammans med urbana områden som ökat med 311 ha, medan våtmarker och åkermark minskat samtidigt som sjöar sänkts. Våtmarkerna har minskat med 76 ha och de som finns kvar har en sämre kvalitet med avseende på omhändertagande av närsalter. Ur statistiskt material från 1902 samt 2011 har information om antal betesdjur (nöt och häst) inhämtats i syfte att åskådliggöra skillnad i djurantal. Förändringen i djurhållning visar att nötkreatur minskat dramatiskt medan antal hästar ökat markant. Det innebär en hög belastning av framförallt fosfor då hästar har ett dåligt fosforupptag medan nötkreatur själva kontrollerar sitt upptag efter behov. Studien pekar på vikten av kunskapsspridning så att kopplingarna mellan markanvändning och vattenstatus blir mer allmänt kända, vilket också är en förutsättning för den adaptiva förvaltning som ska ligga till grund för vattenförvaltningen enligt EUs ramdirektiv för Vatten (EU, 2000).

No description available.

High plant species diversity depends on a landscape that provides enough habitual space,functional connectivity and heterogeneity. Habitat destruction and land use change is recognizedas the biggest threat to biodiversity of today. The Swedish landscape has not only undergonedramatic changes in land-use the last 60 years, it also contains some of the last fragments inEurope of the highly valuable hay-meadows. Many of the Swedish hay-meadows are consideredto hold high ecological values and are protected by Natura 2000 regulations. Yet there are nosystematic conservation strategies for the hay-meadows and most of the work is done byvolunteers. This study aims to further investigate how the surrounding landscape affects thetotal plant species richness on Swedish hay-meadows. A local scale GIS-analysis on landscapessurrounding 21 hay-meadows across two time steps was carried out. The historical land-use wascompared with the present landscapes and with species data from the same areas. Results showthat the forest cover has grown almost 12% in 60 years. There is a negative correlation betweenforest and the plant species richness of both time steps. The total area of arable fields hasdropped 19%, although no statistical correlation with the plant species richness of either timestep was found. The ex-arable fields of 1950 however, did show a negative impact, both aloneand together with open pasture. Open pasture has decreased 17%, although no statisticalcorrelation was found between this land-cover category and plant species richness. The overallresults indicate that the historical land-use on the local scale is of greater importance on thecurrent plant species richness than present land-use. This should be considered within landscapeplanning and when designing conservation strategies. / En hög plantdiversitet är beroende av ett landskap som erbjuder tillräckligt stora habitat,funktionell konnektivitet och heterogenitet. Habitatförlust och förändrad markanvändning utgördet största hotet mot biodiversitet idag. Det svenska landskapet har inte bara förändratsdramatiskt de senaste 60 åren, det innehåller också några av Europas sista fragment av demycket värdefulla slåtterängarna. Många av de svenska slåtterängarna är upptagna i Natura2000-områden. Trots detta finns inga systematiska bevarandestrategier för dessa slåtterängaroch arbetet hänger mestadels på volontärer. Den här studien ämnar bidra till en ökad förståelseför hur omgivande landskap påverkar plantdiversiteten på svenska slåtterängar. GIS-analyser avlokala landskap som omger 21 svenska slåtterängar har utförts. Nedslag vid två tidpunkter hargjorts; år 1950 och 2015. Genom digitalisering av kartor från 1950-talet har arean av marktyperkunnat beräknas och sedan jämföras med dagens markanvändning och artdata i sammaområden. Resultaten visar att den totala skogsarealen har ökat med 12% sedan 1950-talet ochdet finns negativa samband mellan både den historiska och den nutida skogsarealen ochartrikedomen på ängarna. Arean av åkermark har minskat med 19% i de undersökta områdena,men inga samband med artrikedomen kunde finnas. Däremot visade det sig att den före dettaåkermark som fanns på 1950-talet påverkar dagens artrikedomen negativ, både som ensamoberoende variabel och tillsammans med öppen mark. Öppen mark har minskat med mellan17% och 24%, men inga samband mellan denna landskapskategori och plantdiversiteten fanns.De sammanställda resultaten indikerar att den historiska markanvändningen på lokal skala harstörre påverkan på dagens plantdiversitet än den nutida markanvändningen. Detta bör tas ibeaktande vid utformande av bevarandestrategier och vid fysisk planering.

Som en följd av det tidigare Kometprogrammet som varade under fyra år och slutrapporterades 2014 togs Nya Komet fram. Den kompletterande arbetsmetoden Nya Komet innebär i huvudsak satsningar på information till markägare, både nationellt och regionalt. Syftet är också att det ska vara lättare för markägare att föreslå områden för formellt skydd skapa ett bra samarbete mellan markägare och myndigheter.   Syftet är att undersöka vilka förväntningar, begränsningar och möjligheter som kan uppstå med ett ökat markägarinflytande i skogsbruket ur ett naturvårdsperspektiv. För att göra detta kommer implementeringen av den kompletterande arbetsmetoden Nya Komet att studeras.   Den metod som använts för uppsatsen är telefonintervjuer där både myndigheter och markägare som anmält intresse för Nya Komet har intervjuats. Det empisiska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att det finns ett visst motstånd hos markägarna att blanda in myndigheterna i hanteringen av sin skog. Här grundar sig oron i att myndigeheterna möjligtvis har andra åsikter gällande hur skogen ska skyddas. Myndigheterna menar i sin tur att informationen kring vilka skogstyper som prioriteras måste komma ut för att inte onödiga resurser ska gå åt. Generellt ser de inblandade aktörerna positivt på att involvera markägare i naturvården.

Högarp ligger i östra kanten av Jönköpings län. I den här undersökningen har en inventeringav kärlväxterna i de tre ängarna i byn gjorts och jämförts med en inventering från 1979.Bortsett från en period under mitten av 1900-talet, har ängarna förmodligen hävdats på ettliknande sätt under en mycket lång tid. Därför har också en väldigt rik ängsflora utvecklats.Syftet med undersökningen, var att se vilka förändringar som skett i florasammansättningenunder åren som gått mellan de två inventeringarna. Påverkansfaktorer som kvävenedfall,försurning, metoder för hävd och några olika ängsväxters habitatskrav är aspekter sombehandlas. Analysen utgår också från de metoder för hävd som beskrivs i kulturreservatetsskötselplan och som redovisats i intervjuer.Eftersom ängarnas gränser utvidgats något sedan 1979 har det inte gått att avgöra ifall nyaarter tillkommit på grund av större arealer i den senare inventeringen. Därför ligger fokusistället på arter som försvunnit.Flera av de arter som försvunnit är exempel på arter som är lågvuxna, kräver lite näring och ärkänsliga för konkurrens från andra växter. De metoder för ängsskötseln som beskrivs iskötselplanen för kulturreservatet stämmer i stort överrens med de rekommendationer förskötsel som beskrivs i den litteratur som ingått i arbetet, men metoden för hötorkning behöverutvecklas och tiden för efterbete bör definieras tydligare.Möjliga hot mot ängsväxterna är upphörd eller försämrad hävd. Ett annat hot ärkulturreservatets isolerade läge i ett modernt jord- och skogsbrukslandskap. Det kan fungerasom en spridningsbarriär, vilket på sikt, eller kanske redan idag, kan ha orsakat en genetiskdepression hos några växtarter.

No description available.

Som en åtgärd för att försöka hjälpa den minskande populationen av rapphöna att återhämta sig tog HMKs Jaktklubb inspiration från ett lyckat projekt i England utfört av Game & Wildlife Conservation Trust. De sådde blomremsor som en åtgärd för att gynna evertebrater som är kycklingarnas huvudföda. Jaktklubben etablerade dessa blomremsorna 2011 och vill nu undersöka om det gav en effekt på mängden evertebrater. Fönsterfällor och fallfällor placerades ut i och utanför blomremsan och tömdes två gånger i juni, en gång i juli och en gång i augusti. Det insamlade materialet har identifierats till familj med hjälp av litteratur för materialet från augusti, identifierat material från juni fanns redan tillgängligt. För skalbaggar identifierades allt material till art. Resultatet visade en stor diversitet och många olika grupper fanns representerade inom de insamlade materialet. De statistiska analyserna kunde inte med säkerhet visa att blomremsorna gynnade evertebrater. Detta är troligtvis snarare på grund av problematiken med experimentdesignen än att det inte var någon skillnad. Min uppfattning är att blomremsorna har en positiv effekt på biodiversiteten, även om det inte går att visa detta indikerar resultatet på det, vilket även backas upp av litteraturen. Åtgärder som dessa skulle potentiellt kunna vara ett steg i rätt riktning för att kunna lösa den minskade biodiversiteten runt om i världen.

<p>Arbetet med att bevara världens biologiska mångfald befinner sig fortfarande i sitt inledningsskede. Den Europeiska Unionen har upprättat ett projekt, Natura 2000, för att säkerhetsställa statusen av hotade arter och habitatstyper inom unionens gränser.</p><p>I denna uppsats utvärderas kommunikations- och informationstillgången för berörda parter, samt resultaten därav, för Natura 2000-arbetet inom Båven i Södermanlands län, Sverige. Underliggande åsikter och konflikter i området lyfts fram för att förklara svårigheterna med att implementera direktivet i en region med många motstridiga intressen och involverade parter. Vidare strävar undersökningen att avslöja om implementeringsfasen har lett till svårigheter i det fortsatta arbetet med Natura 2000-processen i området.</p><p>Resultatet från undersökningen påvisar vikten av att kommunikation och information fungerar tillfredsställande så att onödiga konflikter kan undvikas samt att förtroende kan byggas upp för beslutsfattarna och för processen i sin helhet.</p>

Arbetet med att bevara världens biologiska mångfald befinner sig fortfarande i sitt inledningsskede. Den Europeiska Unionen har upprättat ett projekt, Natura 2000, för att säkerhetsställa statusen av hotade arter och habitatstyper inom unionens gränser. I denna uppsats utvärderas kommunikations- och informationstillgången för berörda parter, samt resultaten därav, för Natura 2000-arbetet inom Båven i Södermanlands län, Sverige. Underliggande åsikter och konflikter i området lyfts fram för att förklara svårigheterna med att implementera direktivet i en region med många motstridiga intressen och involverade parter. Vidare strävar undersökningen att avslöja om implementeringsfasen har lett till svårigheter i det fortsatta arbetet med Natura 2000-processen i området. Resultatet från undersökningen påvisar vikten av att kommunikation och information fungerar tillfredsställande så att onödiga konflikter kan undvikas samt att förtroende kan byggas upp för beslutsfattarna och för processen i sin helhet.