Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter. I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index). Separata analyser gjordes inom olika taxonomiska grupper (t ex alla taxa, endast inom insekter, endast inom spindeldjur). Antalet replikat tillät statistisk testning av eventuella mönster i antal taxa och biodiversitetsindex. Inga signifikanta skillnader dokumenterades, varken mellan de olika marktyperna eller mellan positioner inom kraftledningsgator och närliggande skog. Vi tolkar dessa resultat som att kraftledningsgator med avseende på antal taxa respektive biodiversitet inte är (signifikant) sämre än skogs- eller betesmark. Det kan betonas att det inte heller fanns något konsekvent (icke-signifikant) mönster som pekade på att så skulle vara fallet. Antal taxa och biodiversitetsindex tar ingen hänsyn till vilka arter eller taxa som ingår i analyserna. En naturtyp som hyser en individ- och artrik fauna bestående av oönskade arter (introducerade arter, "skadedjur" etc.) registrerar t ex ett högre biodiversitetsindex än en naturtyp med fåtaligt förekommande rödlistade, skyddsvärda arter. Likhetsindex belyser bättre vilka arter som är inblandade. Visserligen tas inte heller här hänsyn till exakt vilka arter som ingår (eller deras eventuella önskvärdhet eller skyddsvärde), men ett högt index indikerar att samma arter förekommer i de jämförda naturtyperna. I denna studie indikerar ett högt likhetsindex dessutom att antalet individer av de inblandade arterna är likartat, eftersom ett index som tar hänsyn till abundans användes. Resultaten visade överlag höga likhetsindex, speciellt verkade kraftledningsgator och skogsmark hysa likartad evertebratfauna medan likheten mellan kraftledningsgator och betesmark var mindre uttalad. Sammanfattningsvis indikerar studien att kraftledningsgator inte verkar vara lågvärdiga livsmiljöer för de marklevande evertebrat-taxa som ingått i studien. Vi föreslår att kraftledningsgator med väl avvägda rutiner för röjning och skötsel skulle kunna spela en viktig roll i skapandet av artrika kantzoner eller marker som liknar ängs- eller betesmarker med svag hävd. / As a consequence of the intensification of various forms of human resource utilization rural Sweden has changed radically over the past 200 years from offering a varied and diverse landscape to a more monotonous, homogenised type of environment. This has led to fragmentation of habitats for many of the species occurring. Power line corridors might harbour habitats that resemble some of the now lost or fragmented habitats (e.g. grazed forest land and certain types of meadow), and could have important functions as refuge habitats and / or distribution corridors for these species. In a pitfall trap study in Köping and Strängnäs municipalities in Mälardalen, the occurrence and abundance of ground-living invertebrates were investigated in power line corridors, adjoining forest and pastures. Comparisons were made between these habitat types, and between positions within the power line corridor (central and distal parts) and the nearby forested area. The comparisons included analysis of number of species (or rather the number of taxa) and several biodiversity indexes, as well as analysis of the similarity of the occurrence of certain species and individual numbers by use of "similarity index". Separate tests were made in different taxonomic groups (e.g. all taxa, only within insects, only within spiders). The number of replicates allowed statistical testing of patterns in the number of taxa and biodiversity index. No significant differences were documented, neither between the different habitat types, nor between positions in the power line corridors and nearby forest. There was also no consistent (non-significant) pattern indicating that this would be the case. We suggest these results to indicate that power line corridors at least are not (significantly) poorer quality habitats than are forest or pasture land with regard to number of taxa and biodiversity. Number of taxa and biodiversity indices take no account of the species or taxa included in the analysis. Thus the same weight is assigned to an unwanted species (e.g. an invasive pest species or parasite) as to a red-listed, highly valued species. Similarity index takes more heed to the species involved. Although similarity indices do not consider the exact identity of involved species (or their possible value or desirability), a high index value indicates that the same species occur in the compared habitats. In this study, where an index that takes into account the abundance of species was used, a high similarity index value also indicates that the numbers of individuals are similar. Overall, the results showed high similarity between habitat types. This would suggest that, to a large extent, power lines, forest and pasture land had the same composition of taxa, and that the taxa had similar abundances. Power lines and forest seemed to exhibit particularly high similarities, whereas the similarity between power lines and pasture land was less pronounced. Thus, this study indicates, in contrast to several previous suggestions, that power line corridors do not seem to be low quality habitats. We also suggest that power line corridors with well designed management routines could play an important role creating edges and habitats resembling meadow or low intensity grazed pasture land.

Genetic resources are vital to all people, but especially the poor. They are also important for biodiversity, in turn a key factor in sustainable development. Since 1980, the bio industries have utilized genetic resources in their work, for example on pharmaceuticals, and patented their findings. This has created mistrust and malcontent among biodiverse poor countries in the South. To promote biodiversity protection and ensure access to and fair and equitable sharing of the benefits from the usage of genetic resources, the Convention of Biological Diversity requests an international regime. Negotiations for the Access and Benefit Sharing regime began in 2001 and have intensified as its end date, 2010, draws nearer. People in Babati, Tanzania are as dependant on traditional medicine, which utilizes wild genetic resources, as they are on modern medicine. The status in the regime of communities such as those of Babati is principally important if sustainable development is to be reached. The greatest issue for the model currently under negotiation to deal with in order to truly promote sustainable development is equity.

Ljusförorening är ett miljöproblem vilket inbegripes som ett nytt och globalt framväxande fenomen i samband med himlaglim. Miljöproblemet i Sverige erkänns i viss mån med det nuvarande kunskapsläge. Dock saknas det en del kunskap för att komplettera ontologin för att bidra till ökad legitimitet för miljöproblemet bland allmänheten och Sveriges instanser. Studiens teoretiska analysramverket bestod av allmänningens tragedi, biogeoastronomiska natten och legitimitet, som användes till att analysera empirin härlett från studiens intervjumetod. Metoden hade en kvalitativ fenomenografisk ansats som innefattade ett strategiskt urval som var Sveriges instanser. Där uppdagades bristen på opinionsbildning i Riksdagen och Regeringen, trots att det finns motioner som har framlagts som vill att ljusförorening ska uppmärksammas, men att problemet hanteras snarare som en trafikfråga istället för miljöfråga. En del av förklaringen till varför det påverkar samverkan mellan Sveriges instanser för att motverka miljöproblemet. Ljusföroreningar påverkar ekologin och alla dess arter, varav krävs det tydligare riktlinjer för kommuner i deras belysningsplaner gällande att minska deras miljöpåverkan (särskilt för de nattaktiva arter som drabbas) för att nå målet till en mer hållbar belysning; varav ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter vävs samman. Varav satsningar att bevara och etablera mörkerreservat är en pusselbit, vilket kan genomföras i samklang med Miljöbalkens författningar. / Light pollution is an environmental problem which is part of a new and globally emerging phenomenon in connection with skyglow. The environmental problem in Sweden is recognized to some extent with the current state of knowledge. However, there is also a lack of knowledge to complete the ontology in order to contribute to increased legitimacy for the environmental problem among the public and within its instances. The study's theoretical analytical framework consisted of the tragedy of the commons, biogeoastronomical night and legitimacy, which were used to analyze the empirical data derived from the study's interview method. The method had a qualitative phenomenographic approach that included a strategic selection of Sweden's instances. Where the lack of opinion formation was discovered in the Parliament and the Government, despite the fact that there is a proposition that has been presented that wants to light pollution to be noticed, but the problem is handled rather as a traffic issue instead of an environmental issue. Part of the explanation for why it affects the collaboration between Sweden's instances to counteract the environmental problem. Light pollution affects the ecology and all its species, which requires clearer guidelines for municipalities in their lighting plans regarding reducing their environmental impact (especially for the nocturnal species affected) in order to achieve the goal of more sustainable lighting; whereof which ecological, economic, and social aspects are woven together. In which investments to preserve and establish the dark sanctuary is a piece of the puzzle, which can be carried out in accordance with the Swedish Environmental Code constitutions.

Biodiversity is a key component for life on Earth since it contributes to clean water, fresh air and food security. Today, fatty fish farmed in aquaculture is the main Omega 3 source consumed by humans, including the essential fatty acid docosahexaenoic acid (DHA). DHA origin from plants and accumulate in fish via the marine food web. Therefore, DHA in the form of fish oil is often added to fish feed used in aquaculture. This process is dependent on fossil energy and marine raw materials, which infer increased global warming, damage to ecosystem and ultimately loss of biodiversity. In order to reduce the environmental impact, the essential fatty acid could instead be derived from the marine primary producer of DHA: microalgae. In this thesis, a life cycle approach was used to assess global warming, use of fossil fuels and Ecosystem damage when DHA is produced by the microalgae Crypthecodinium Cohnii. The environmental impact was modelled using SimaPro 9 and assessed with CML-IA and ReCiPe Endpoint. In this model, volatile fatty acids derived from dark fermentation of food waste was used as feedstock to the algae. The studied systems consisted of two parallel scenarios, one conventional food waste-to-biogas with DHA from fish oil and one conceptual food waste-to-DHA with DHA from algae oil. The aim was to evaluate the future potential of DHA produced from algae, by assessing and comparing environmental impact to DHA produced from Peruvian anchovy. For every ton DHA produced by microalgae the assessed impact was -1.9E+02 tonCO2e, -1.9 TJ and 9.7E-04 species.yr. DHA produced by microalgae using VFA from food waste was shown to mitigate global warming and reduce use of fossil fuels. The most important conclusion show that DHA from algae infer 37% lower biodiversity loss in comparison to DHA from Peruvian anchovy. Thus, DHA from microalgae could reduce dependency on marine raw material and decrease biodiversity loss. / Biodiversitet är en nyckelkomponent för liv på jorden eftersom det bidrar till rent vatten, frisk luft och säker livsmedelsproduktion. Idag är fet fisk odlad i vattenbruk den viktigaste källan till Omega 3 som konsumeras av människor, inklusive den essentiella fettsyran dokosahexaensyra (DHA). Då DHA härstammar från växter och ackumuleras i fisk via den marina näringskedjan, tillsätts DHA ofta till fiskfoder i form av fiskolja. Denna process är beroende av fossil energi och marina råmaterial, som leder till ökad global uppvärmning, skadar naturliga ekosystem och orsakar förlust av biologisk mångfald. För att minska miljöpåverkan skulle den essentiella fettsyran istället kunna produceras från den marina primärproducenten av DHA: mikroalger. I detta examensarbete användes livscykelanalys för att utvärdera miljöpåverkan med avseende på global uppvärmning, användning av fossila bränslen och påverkan på biodiversitet, då DHA produceras av mikroalgen Crypthecodinium Cohnii. Flyktiga fettsyror, VFA, som bildas vid mörk fermentering av matavfall användes som råmaterial till algerna. De studerade systemen bestod av två parallella scenarier, en konventionell matavfall-till-biogas med DHA från fiskolja och en konceptuell matavfall-till-DHA med DHA från algolja. Systemet modellerades i SimaPro 9 och miljöpåverkan beräknades med CML-IA och ReCiPe Endpoint. Syftet var att utvärdera DHA som produceras från alger genom att beräkna miljöpåverkan och jämföra med DHA producerad från peruansk ansjovis. För varje ton DHA producerat av mikroalger var påverkan -1.9E+02 tonCO2e, -1.9 TJ och 9.7E-04 arter per år. DHA producerad av mikroalger där VFA från matavfall använts som näring, visade sig minska den globala uppvärmningen, reducera användningen av fossila bränslen och innebar 37% lägre förlust av biologisk mångfald jämfört med DHA producerad från peruansk ansjovis. Denna studie visade därmed att DHA från mikroalger kunde minska beroendet av marina råmaterial och minska förlusten av biologisk mångfald.

Cassava has been identified as a potential key crop for a sustainable bioeconomy in Colombia.However, the bioeconomy is not inherently sustainable, and neither is producing cassava,which makes research on it crucial. Increasing biomass circularity could be key for increasingthe cassava industry’s sustainability performance. Additionally, for industrial cassavaproduction to be sustainable, it cannot play against food security. This thesis aims toenvironmentally assess the impacts of using cassava harvesting residues (foliage) for animalfeed versus biogas production, and in addition, it seeks to understand what food securityimplications farmers in the Colombian Caribbean may experience from industrial cassavaproduction. A consequential LCA was performed to quantify the impacts on climate change,land use, and biodiversity from the two foliage-using options, while six qualitative semi-structured interviews were conducted for the second objective. The results showed that using cassava foliage as animal protein feed could decrease thepressure on climate change, land use and biodiversity with -0.0000316, -0.00017, and-0.000181 species.yr respectively, while cassava foliage-based biogas increased all impactsassessed. The sensitivity analysis reinforced the results from the animal feed scenario andshowed that transport parameters had great influence on the biogas scenario. Furthermore, itwas found that industrial cassava production may have both negative and positiveconsequences for farmers food security. It may support it by for instance generate moreincome and result in more efficient calorie-production by replacing cattle-ranching. However,industrial cassava could increase land costs, and furthermore, reduce food availability whenused for non-foods such as bioplastics and/or replacing subsistence cropping. Hence,stakeholders within the cassava industry, are encouraged to incorporate these food securityrisks and opportunities in strategies and actions that pushes for industrial cassava’s role in theColombian bioeconomy. Lastly, actors are highly recommended to promote and use cassavafoliage for animal feed, while investigating the possibility of producing cassava residue-basedbiogas where long, heavy and/or highly contaminating transports can be avoided. / Kassava har identifierats som en potentiell basgröda i en hållbar bioekonomi i Colombia.Bioekonomi leder dock inte automatiskt till hållbarhet, och inte heller är produktionen avkassava alltid hållbar. Det gör forskning på området viktigt. Att öka cirkulariteten avbiomassa kan vara av stor vikt för att öka kassavaindustrins hållbarhet. Likaså behöverindustriell kassavaproduktion vara kompatibel med tryggad livsmedelsförsörjning, och intemotverka den. Detta masterexamensarbete syftar till att bedöma miljöeffekterna av attanvända kassavaskörderester (lövverk) som djurfoder kontra till biogasproduktion, samt förståvilka livsmedelsförsörjnings-konsekvenser som jordbrukare i Karibiska kustregionen iColombia kan uppleva till följd av industriell kassavaproduktion. En konsekvens-LCAutfördes för att kvantifiera effekterna på klimatförändringar, markanvändning och biologiskmångfald från de två alternativen för lövverksanvändning, medan sex kvalitativasemistrukturerade intervjuer genomfördes för att uppnå det andra målet. Resultaten visade att användning av kassavalövverk som proteinfoder kan minska påverkanpå klimatförändringar, markanvändning och biologisk mångfald med respektive -0,0000316,-0,00017 och -0,000181 arter.år, medan biogas från kassavalövverk ökade påverkan i allabedömda kategorier. Känslighetsanalysen förstärkte resultaten i djurfoderscenariot och visadeatt transportparametrarna hade stort inflytande på biogasscenariot. Vidare konst aterades attindustriell kassavaproduktion kan ha både negativa och positiva konsekvenser förjordbrukares livsmedelsförsörjning. Den kan stödjas genom att till exempel generera merinkomst och resultera i effektivare kaloriproduktion när kassavaproduktionen ersätterboskapsuppfödning. Industriell kassava kan dock bidra till att öka priserna på mark, och ävenminska livsmedelstillgången, när den ersätter odling för självhushåll och/eller dessslutprodukt inte är livsmedel, utan produkter som exempelvis bioplaster. Därför uppmuntrasintressenter inom kassavaindustrin att införliva dessa risker och möjligheter vad gäller tryggadlivsmedelsförsörjning, i strategier och åtgärder som främjar den industriella kassavans roll iden colombianska bioekonomin. Slutligen riktas en stark rekommendation till aktörer attfrämja och använda kassavalövverk för djurfoder, samt undersöka möjligheten till attproducera biogas på kassavarester som inte kräver långa, tunga och/eller mycketkontaminerande transporter.

Svenska vattendrag har sedan länge utnyttjats och exploaterats för mänskliga behov och vattenkraftsförsörjningen utvecklades snabbt under 1900 talet. Med tiden upptäcktes dock de negativa ekologiska konsekvenser som vattenkraften hade för livet i och kring vattendragen. Trots detta anses vattenkraften idag vara en betydelsefull energikälla då den är förnybar och enkelt kan lagras. På grund av nya riktlinjer från Vattendirektivet samt målsättningar inom miljökvalitetsmålen ”Levande sjöar och vattendrag” samt ”Ett rikt växt- och djurliv”, ska svensk vattenkraft förses med nya miljövillkor som bland annat syftar till att förbättra ekologisk status i svenska vattendrag. Undersökningen ämnar jämföra vilka särskilt betydande faktorer (för ett vattendrags ekologiska status och biodiversitet) som används i tillståndsprövningen av små vattenkraftverk i samband med förändrade miljövillkor. Genom att utföra en litteraturstudie i ämnesområdet, undersöka pågående vattenvårdsprojekt, samt jämföra två olika domstolsbeslut gällande förändrade miljövillkor i små vattenkraftverk, har undersökningen kommit fram till att de mest betydande faktorer som används i tillståndsprövningen är konnektivitet och heterogenitet i vattendragets strömbild. / Swedish streams have long been utilized and exploited for human needs and the hydropower supply developed rapidly during the 20th century. Over time, however, the negative ecological consequences that hydropower had for life in and around streams were discovered. Despite this, hydropower is today considered a significant energy source as it is renewable and can be easily stored. Due to new guidelines from the Water Framework Directive and objectives within the Swedish environmental quality objectives "Flourishing Lakes and Streams" and "A Rich Diversity of Plant and Animal Life", Swedish hydropower will be provided with new environmental conditions, which among other things aim to improve ecological status in Swedish streams. The study intends to compare which particularly significant factors (for the ecological status and biodiversity of a watercourse) are used in the permit testing of small hydropower plants in connection with changed environmental conditions. By conducting a literature study in the subject area, examining ongoing water management projects, and comparing two different court decisions regarding changed environmental conditions in small hydropower plants, the study has concluded that the factors used primarily in permit testing are connectivity and heterogeneity in the draft current.

This project is a Bachelor’s thesis conducted by two students at KTH Royal Institute of Technology. The report aims to assess the implementation of sustainable agriculture at the farm Rosenhill, in the Stockholm region in Sweden, and provide potential agroecological solutions. The assessment of the farm functioned as a case study to explore possible ways to improve sustainable practices in agriculture. The method used for assessing agricultural practices in this thesis was drawn from the existing methods IDEA and complemented with the intent to find agroecological approaches. The data gathering was conducted through interviews and observations at the farm, as well as receiving complementing documents from the farm. The data from the interviews and observation was then compiled into a document and divided up into categories, corresponding to the indicators chosen for the analysis. Each individual indicator was first examined individually and, on this ground, concluding comments on the overall implementation of sustainable agriculture were drawn. Results show that the farm is implementing sustainable agriculture the ectively, however, areas of improvement were also identied. The following agroecological practices were further discussed as potential solutions to problems identied at the farm: Intercropping and/or Companion Planting, Cover-cropping and Reduced Tillage, and Agroforestry. / De a projekt är en kandidatexamensarbete skriven av två studenter på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Rapporten har som syfte att bedöma implementeringen av hållbart jorbruk på odlingen Rosenhill, i Stockholmsregionen, och ge potentiella agroekologiska lösningar. Bedömningen av odlingen fungerade som en fallstudie för att utforska möjliga sätt att förbättra hållbara tillämpningar inom jordbruk. Metoden som användes i detta arbete för att bedöma tillämpningen av jordbruk hämtades från de existerande metoderna IDEA och RISE och komplementerad med avsikten a hitta agroekologiska angreppssätt. Insamlingen av data gjordes genom intervjuer och observationer, samt dokument från odlingen. Data från intervjuer och observationer sattes samman i ett dokument och delades in i kategorier, motsvarande indikatorer valda för analys. Varje individuell indikator analyserades enskilt först och baserat på detta drogs det avslutande kommentarer på den övergripande implementeringen av hållbart jordbruk. Resultaten visar att odlingen implementerar hållbart jordbruk väl, dock kunde förbättringsområden identifieras. Följande tillämpningar av agroekologi diskuterades som potentiella lösningar till problem som identifierades på odlingen: Samodling av lämpliga grödor, Täckningsgrödor och reducerad jordbearbetning och Skogsjordbruk.

During last century rising populations and changed market preferences have led to large structuralchanges in agriculture in the developed world. Most conventional cultivation methods involve theproduction of few monoculture crops within a homogenous landscape, where pesticides and inorganicfertilizers are used to increase yields. The cereal aphid Rhopalosiphum padi (L.) is a pest in cerealsresulting in large economic losses for farmers throughout Europe, and are currently removed withchemical pest control. However, the pesticides also affect existing ecosystem services like potentiallypest-controlling insects as well as the surrounding environment negatively. According to previousstudies higher landscape diversity leads to a higher diversity of natural enemies to pest insects, but nostudy has investigated if the pest control is enhanced around non-crop remnants such as midfield islets(MI). This thesis investigates (i) if MI will reduce the number of aphids in crop field, (ii) if larger MIwill be more effective than smaller MI by having higher aphid predation rate, and (iii) if larger MI willprovide a more effective reduction of pest insects over a longer distance from edge. To assess thepotential for pest control, aphids were glued on papers and placed at ground level in crop fields andaround MI in nine fields. The collected data was processed statistically, and the result demonstratesthat MI play an important role by providing habitats for natural enemies to pests. The increased size ofMI have a positive effect of number of aphids consumed around MI, however the distance from edgewas not significance. This study highlights the value of MI in crop fields as an existing ecosystemservice in biological pest control. The naturally occurring predators are able to reduce R.padi andthereby minimize the need for insecticide applications. / Ökat befolkningstryck och större efterfrågan av jordbruksprodukter på marknaden har det senasteseklet lett till stora förändringar i västvärldens jordbrukslandskap. Odlingslandskapet är idaghomogent och monokulturellt där besprutningsmedel används för att ge större avkastning iproduktionen. Skadeinsekten havrebladlus (Rhopalosiphum padi) angriper vårgrödor vilket leder tillstora ekonomiska förluster för bönder runtom i Europa. Pesticider används för att reducera angreppenmen påverkar även miljön negativt samt existerande ekosystemtjänster, såsom naturliga fiender sombiologiskt kan begränsa skadeinsekters angrepp. Tidigare studier visar att heterogena landskap har enhög biologisk mångfald, men ingen studie har undersökt åkerholmars (ÅH) eventuella potential förbiologisk bekämpning av skadeinsekter i säd. Denna studie undersöker därför (i) om ÅH leder tillökad reducering av havrebladlöss i säd, (ii) om större ÅH är mer effektiva än mindre i frågan ompestreducering, samt (iii) om större ÅH begränsar lusangrepp längre ut i fält från ÅH:s kant än mindreholmar. Studiens hypoteser testades genom experiment utförda i nio fält med vårgrödor där lössklistrades på etiketter som placerades ut i omgivande fält. Dessa samlades in efter tjugo fyra timmarför att studera antal löss konsumerade i relation till ÅH. Det insamlade materialet är bearbetatstatistiskt och resultatet visar att ÅH spelar en betydande ekologisk roll för naturliga fiender tillskadeinsekten havrebladlus. Fler löss konsumerades runt större ÅH än de med mindre yta eller i de fältutan ÅH. Däremot har avståndet från ÅH en mindre betydelse, vilket indikerar att pestreduceringen ärmest effektiv nära stora ÅH. Denna studie synliggör värdet av existerande ÅH som inhysernyttoinsekter i jordbrukslandskapet, samt att heterogena landskap har högre potential för en mernaturlig skadedjursbekämpning. Naturliga fiender är därmed en existerande ekosystemtjänst som kanbegränsa bladlusangreppen (R.padi), som i sin tur ger möjligheten att reducera användandet avbekämpningsmedel, vilket för oss närmare miljömålet ”en giftfri miljö”.

Wetlands are limnic ecosystems that greatly benefit biodiversity and provide ecosystem services like water purification and carbon sequestration across the globe. However, they have for centuries suffered disturbances and intentionally been altered to make way for anthropogenic activity. In recent times many wetlands are being restored and new ones are constructed in an effort to recreate the former dynamic between wetlands and the surrounding landscape and its ecosystems. The ecological status of wetlands can be monitored by performing inventories of invertebrate indicator species. Limnic snails and mussels make for good monitoring candidates, due to their ability to bioaccumulate toxic substances, sensitivity to environmental changes and general presence in wetland habitats. Snails and mussels are also among the most threatened groups of organisms in limnic ecosystems, but do despite this seldom get included in conservation plans. This study, a collaboration with Hushållningssällskapet in Halland, investigated the occurence of limnic snails and mussels in constructed wetlands ordered in different age categories. The general purpose of the study is to expand the knowledge about the species composition of snails and mussels that occur in the catchment area of Trönninge river. Furthermore, another aim is that the results will be of use for future studies of wetland ecology and the roles that snails and mussels fill in it. / Våtmarker är viktiga sötvattenssystem för biologisk mångfald och bidrar med ekosystemtjänster över hela världen, bland annat renande av vatten och lagring av kol. De har dock under sekler påverkats och förstörts för att bistå människans olika syften. Idag konstrueras nya våtmarker eller restaureras för att återskapa processer som samverkar med de ekosystem som ingår i landskapsbilden. Våtmarkers ekologiska status kan undersökas genom insamling av evertebrata indikatorarter. I dessa biotoper är ofta sötvattensmollusker som snäckor och musslor både vanligt förekommande och reagerar på miljöförändringar. De renar vattnen på föroreningar och lagrar toxiska ämnen i sina kroppar, vilket gör dem till bra kandidater för miljöövervakning. Snäckor och musslor hör idag till de mest hotade grupperna av organismer i limniska ekosystem, men inkluderas trots detta sällan i bevarandeplanering. I denna inventeringsstudie undersöktes förekomsten av snäckor och musslor i anlagda våtmarker av olika ålderskategorier. Studien genomfördes i samarbete med Hushållningssällskapet i Halland och syftar bland annat till att tillföra utökad kännedom om snäckor och musslors artsammansättning i Trönningeåns avrinningsområde. Målsättningen är att resultaten ska komma till användning för framtida studier som inriktar sig på våtmarkers ekologiska status i allmänhet och framförallt snäckor och musslors roller i dessa.