In a time of climate change the Arctic region is undergoing rapid changes, and the decreasing sea ice cover is expected to draw increased commercial interests as The Arctic Ocean gets more accessible for resource exploitation. The central part of the ocean is common area, where, in theory, overfishing may result in a tragedy of the commons and related fish stocks collapse. This study aims to provide insights into how fishing in the central Arctic Ocean relates to successful collective management, and was conducted using Elinor Ostroms design principles and The Logic of Collective Action as a framework for an ideal type inspired analysis. The results show that conditions for collective fisheries management in the central Arctic Ocean are relatively good, and it’s concluded that collective fisheries management is already embraced and enacted upon by several actors. However, to attain the ideal state of collective management further improvements are required, although there are also multiple options as to how such requirements could be met and there was no indication of why collective management would be unsuccessful. / I samband med ett förändrat klimat så genomgår även den arktiska regionen snabba förändringar, där den minskande havsisen i Arktiska oceanen ger ökad tillgång till naturresurser och förväntas dra allt större kommersiella intressen. Den centrala delen av oceanen är en allmänning, vilken enligt teorin kan överfiskas och resultera i en allmänningens tragedi och relaterade kollapser av fiskbestånd. Denna studie ämnar ge en insikt i hur fisket i centrala Arktiska oceanen förhåller sig till lyckad kollektiv förvaltning, och utfördes genom att låta Elinor Ostroms designprinciper och det kollektiva handlandets logik utgöra ett ramverk för en idealtypsinspirerad analys. Resultaten visar att förutsättningarna för kollektiv förvaltning är relativt goda och att fisket i viss utsträckning redan förvaltas kollektivt. För att uppnå en idealtypisk kollektiv fiskeförvaltning framgår det dock att ytterligare insatser behövs men att det även finns flera alternativ för att möta dessa behov, och det fanns heller ingen antydan av att kollektiv förvaltning skulle misslyckas.

Overfishing is a global issue that threatens marine ecosystems and economies dependent on fish resources. This thesis analyzes how the EU:s Total Allowable Catches (TAC) system affects the utilization and sustainability of fish stocks. By applying the theory of the tragedy of the commons, the decision-making process regarding TAC and the political factors influencing these decisions are examined. The study reveals that political considerations often lead to TAC levels being set higher than the scientific recommendations issued by ICES, exacerbating the problem of overfishing. The anlysis also identifies where the EU:s TAC system has failed or succeeded in promoting sustainable fishing. The findings indicate that to avoid the tragedy of the commons, more transparent and scientifically grounded decisions are needed, along with effective measures to reduce overcapacity in fishing fleets. This thesis contributes to a deeper understanding of the complexities in fisheries policy and the need for sustainable solutions to preserve marine resources.

In the end of 2015 the Swedish government made a complete turnaround regarding its former generous migration policy. Through examination of previous and recent decisions made by the swedish government, this study aims to contribute to a better understanding of this unique situation. It does so by applying Elinor Ostrom’s theory of sustainable management of common resources onto the swedish universal welfare modell. By classifying whether the policies can be considered as steps in a sustainable direction or not, the essey seeks to find whether Ostrom’s theory, former soleley applied on natural resource pools, is compatible with sheer welfare policies, in this case migration, thus offering a better understanding of the phenomenon. The study finds that even though the theory very well could be applied to the said policy area, it would be done with no regard of the ever so important moral and ideological values which characterizes the universal welfare model.

Under de senaste två decennierna har konsumtionen av nyproducerade kläder ökat med närmare 30 procent per person i Sverige. Den ökade konsumtionen har medfört att individers klädavfall blivit mer omfattande och många gånger slängs klädesplagg som fortfarande kan användas i hushållets restavfall även om andra alternativ är bättre. Med utgångspunkt i detta och tidigare forskning som visar att unga människor är en högkonsumerande grupp undersöker föreliggande studie hur studenter vid Jönköping University som är bosatta i Jönköpings kommun hanterar sitt klädavfall. Med en webbaserad enkätundersökning samlades data in för att ta reda på vilka av klädavfallsmetoderna secondhand, textilåtervinning, återförsäljning, ge till familj och/eller vänner och restavfall som målgruppen använder samt vad som motiverar deras val att använda dessa klädavfallsmetoder. Genom att utgå från teorin om bunden rationalitet och tematiskt analysera svaren på enkätens öppna frågor visar resultatet hos studiens 73 respondenter att valet av klädavfallsmetod är komplext och i många fall begränsas av omständigheter. Sådana omständigheter beskrivs av studiens respondenter som bland annat brist på tillgänglighet, tid och information. Resultatet visar också att valet av klädavfallsmetod många gånger inte enbart handlar om att göra sig av med sitt klädavfall på ett smidigt sätt. För vissa fungerar klädavfallsmetoderna även som ett sätt att generera extra intäkter eller för att hjälpa andra människor. En kunskap om och förståelse för varför klädavfallsflödena ser ut som de gör kan vara behjälpligt för såväl regeringar som kommuner i pågående arbete för ett mer cirkulärt samhälle. Senast januari 2025 ska nämligen alla EU:s medlemsländer uppfylla direktivet 2018/851 om avfall som bland annat innefattar krav på separat insamling av textilier. / Over the past two decades, the consumption of new clothing has increased by almost 30 percent per person in Sweden, which has also caused individual's clothing waste to become more extensive. Clothes that are still wearable is often disposed of in the household's residual waste. With this in mind, and with previous research showing that young people are considered a high- consuming group, this study aim to investigate how students at Jönköping University, who live in Jönköping municipality, handle their clothing waste. The empirical data was retrieved with a web-based survey to investigate which of the clothing disposal methods secondhand, textile recycling, private resale, giving to family and/or friends, and residual waste that are used by the target group and how they justify their choice of clothing disposal method. Through a thematic analysis of the open-ended questions in the survey, as well as through using the theory of bounded rationality, the results show that the choice of clothing disposal method is complex since it many times is limited by circumstances. Among the study’s 73 respondents, such circumstances turned out to be, among other things, a lack of accessibility, time, and information. Furthermore, the result shows that for some of the respondents the choice of clothing disposal method is not solely about getting rid of the clothes in a comfortable way. For some, clothing disposal is also about earning some extra money or about helping others. Knowledge and understanding of why clothing waste is handled the way it is and ends up where it ends up can be helpful for governments as well as for municipalities in their ongoing work for a more circular society. By January 2025, all EU member states must comply with the EU Directive 2018/851 on waste which among other things targets the need for a separate collection of textiles.

Ljusförorening är ett miljöproblem vilket inbegripes som ett nytt och globalt framväxande fenomen i samband med himlaglim. Miljöproblemet i Sverige erkänns i viss mån med det nuvarande kunskapsläge. Dock saknas det en del kunskap för att komplettera ontologin för att bidra till ökad legitimitet för miljöproblemet bland allmänheten och Sveriges instanser. Studiens teoretiska analysramverket bestod av allmänningens tragedi, biogeoastronomiska natten och legitimitet, som användes till att analysera empirin härlett från studiens intervjumetod. Metoden hade en kvalitativ fenomenografisk ansats som innefattade ett strategiskt urval som var Sveriges instanser. Där uppdagades bristen på opinionsbildning i Riksdagen och Regeringen, trots att det finns motioner som har framlagts som vill att ljusförorening ska uppmärksammas, men att problemet hanteras snarare som en trafikfråga istället för miljöfråga. En del av förklaringen till varför det påverkar samverkan mellan Sveriges instanser för att motverka miljöproblemet. Ljusföroreningar påverkar ekologin och alla dess arter, varav krävs det tydligare riktlinjer för kommuner i deras belysningsplaner gällande att minska deras miljöpåverkan (särskilt för de nattaktiva arter som drabbas) för att nå målet till en mer hållbar belysning; varav ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter vävs samman. Varav satsningar att bevara och etablera mörkerreservat är en pusselbit, vilket kan genomföras i samklang med Miljöbalkens författningar. / Light pollution is an environmental problem which is part of a new and globally emerging phenomenon in connection with skyglow. The environmental problem in Sweden is recognized to some extent with the current state of knowledge. However, there is also a lack of knowledge to complete the ontology in order to contribute to increased legitimacy for the environmental problem among the public and within its instances. The study's theoretical analytical framework consisted of the tragedy of the commons, biogeoastronomical night and legitimacy, which were used to analyze the empirical data derived from the study's interview method. The method had a qualitative phenomenographic approach that included a strategic selection of Sweden's instances. Where the lack of opinion formation was discovered in the Parliament and the Government, despite the fact that there is a proposition that has been presented that wants to light pollution to be noticed, but the problem is handled rather as a traffic issue instead of an environmental issue. Part of the explanation for why it affects the collaboration between Sweden's instances to counteract the environmental problem. Light pollution affects the ecology and all its species, which requires clearer guidelines for municipalities in their lighting plans regarding reducing their environmental impact (especially for the nocturnal species affected) in order to achieve the goal of more sustainable lighting; whereof which ecological, economic, and social aspects are woven together. In which investments to preserve and establish the dark sanctuary is a piece of the puzzle, which can be carried out in accordance with the Swedish Environmental Code constitutions.