No description available.

I takt med de senaste decenniernas eskalerande globala urbanisering, har antalet människor som bosätter sig i urbana områden, ökat. Denna ökning har resulterat i att antalet samt storleken på dessa geografiska områden växt. Samtidigt har behovet av en förändring i den mänskliga samhällsutvecklingen uppstått, främst i dess konsumtion av naturresurser och de utsläpp denna bidrar till, med andra ord hållbar utveckling. För närvarande lever mer än hälften av jordens befolkning i urbana områden vilket medför att hållbara förändringar i dessa geografiska rum kan leda till globala förändringar. Ett tillvägagångssätt, att åstadkomma hållbar stadsutveckling, är genom planerade förändringar i urbana områdens utformning och funktion genom förtätning. Således är syftet med denna uppsats att genomföra en kritisk analys av förtätning som planeringsideal för hållbar stadsutveckling och hur detta påverkar bevarandet/exploaterandet av jordbruksmark i sex av Uppsala läns åtta kommuner. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod bestående av litteraturstudier samt genomförandet av semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän från de utvalda kommunerna. Uppsatsens resultat påvisar att förtätning som planeringsideal kan medföra såväl positiva som negativa konsekvenser för hållbar stadsutveckling. Vidare kan idealet påverka exploateringen av jordbruksmark, i synnerhet jordbruksmark som är lokaliserad i urbana områdens yttre gränser, för att på detta vis bevara en tät urban struktur.

Uppsatsen syftar till att undersöka bedömningen av jordbruksmark vid exploatering för infrastruktur. Syftet uppnås genom att kartlägga värdebärande element och funktioner som uttryckta av ansvarande myndigheter, samt undersöka dagens praxis genom att kombinera resultatet av intervjuer med två exempelfall för vägprojekt där lantbruksrapporter producerats. För diskussion av resultat används teoretiska begrepp kopplade till människans påverkan av plats, landskap, och rumslighet samt begrepp kopplade till kultur- och naturvärden. För att ytterligare svara till syftet, hur bedömningen av jordbruksmark ser ut, diskuteras resultatet utifrån aktuella riktlinjer för jordbruksmark. Studien visar att materiella, visuella element så som åker- och betesmark men även punkt- och linjelement i jordbruksmarken fyller flera funktioner så som livsmedelsproduktion och bränsleproduktion samtidigt som dess värden är sammanlänkade. Slutsatsen är vidare att metoden för att bedöma jordbruksmarken idag är under förändring, vilket idag resulterar i en prioritering av ekonomiska värden till nackdel för natur- och kulturvärden

I kandidatarbetet undersöks kommuners förhållningssätt till exploatering av jordbruksmark. Minskade arealer åkermark för jordbruket har blivit allt mer uppmärksammat i samband med en växande befolkning som kräver att livsmedelsproduktionen fortskrider. Samtidigt som detta så finns ett intresse hos kommunerna att bygga bostäder för att möta befolkningstillväxten. Skyddandet av jordbruksmark står ofta i konflikt med utbyggnad och med planmonopolet är det upp till kommunerna att utifrån lagstiftning själva besluta om sin markanvändning och motstående intresse.    Syftet med arbetet är att undersöka hur ianspråktagandet av jordbruksmark har förändrats sedan början av 2000-talet till idag. Då blir det möjligt att förutse i vilken riktning utbyggnaden på jordbruksmark försätter i. För att besvara frågorna har ianspråktagandet av jordbruksmark och hanteringen av det undersökts i sydvästra Skåne. Specifikt två kommuner, Eslöv och Trelleborgs kommun med översiktsplaner från 2018 samt tidigare översiktsplaner från 2001 respektive 2002. Fokus har legat på att synliggöra förändringen översiktsplanerna i mellan, hur markanspråket motiveras samt hur länsstyrelsens förhållningssätt mot markhushållningen av jordbruksmark har förändrats. Två styrfilosofier inom svensk planering, plan- och miljöparadigmet används för att skapa ytterligare förståelse för vilket synsätt kommunerna har på planeringen och markanvändningen av jordbruksmark.    Det har framkommit i arbetet att kommunernas sätt att se på jordbruksmarken har förändrats. Bevarandet av jordbruksmark har blivit en viktigare och naturligare del i översiktsplanerna samtidigt som förtätningsförslag är allt mer förekommande. Trots detta fortsätter bostadsbyggandet att ta jordbruksmark i anspråk. Det visar sig att kommunerna inte motiverar vilket väsentligt samhällsintresse som tillgodoses genom att ta jordbruksmark i anspråk.

Två skilda omvärldsutvecklingar i form av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde samt global klimatförändring accentuerar betydelsen av svensk jordbruksmark. Den här uppsatsen problematiserar den pågående irreversibla exploateringen av resursen och undersöker hur rapporter från Försvarsberedningen och IPCC speglas i regeringens nationella livsmedelsstrategi från år 2017. Särskilt exemplifieras utmaningen i att kombinera extensiv stadsutveckling med en strävan efter ett resilient samhälle genom uppsatsens fallstudie som undersöker på vilket sätt nationella strategier angående jordbruksproduktion påverkar den kommunala fysiska planeringen. Fallstudien genomför en dokumentanalys av Uppsala kommuns översiktsplan samt intervjuer med för studien centrala yrkespersoner. Uppsatsarbetet relateras till Köpenhamnskolans säkerhetiseringsteori för att undersöka om någon av de aktörer som förekommer i studien argumenterar för att utöka skyddet av den svenska jordbruksmarken genom att påtala dess vikt utifrån ett säkerhetsperspektiv. Uppsatsen belyser två huvudargument för att bevara svensk jordbruksmark. Dels har Sverige ett solidariskt ansvar att bibehålla jordbruksproduktionen på grund av framtida problem för den globala livsmedelstryggheten, dels utgör värnandet av resursen en nationell beredskapsaspekt. Slutligen jämförs de åtgärder som regeringen föreslår i den nationella livsmedelsstrategin med observationerna från fallstudien.

Detta arbete har tagits fram på eget initiativ av rapportskrivaren och har fokuserat på jordbruksmarkens betydelse för ett fungerande samhälle och vad det innebär om den försvinner.  På grund av Coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har medvetenheten ökat om hur Sverige kan påverkas av förändrade förutsättningar för import och export. De senaste 30 åren har befolkningsmängden ökat med ca 2 miljoner människor (SCB, 2022), samtidigt som Sveriges självförsörjandegrad har minskat från 75 till 50 procent (Lantbrukarnas riksförbund, 2022). Det innebär att varannan tugga som äts i Sverige importerad. Ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål formuleras som ’Ett rikt odlingslandskap’ och handlar om att bibehålla jordbruksmarkens produktionsförmåga samt värna om dess natur- och kulturmiljö. Trots detta fortsätter jordbruksmarkens areal att minska för varje år genom bland annat exploatering till förmån för byggnader och infrastruktur.  Frågeställningar som tas upp är vilka konsekvenser detta medför, om det går att återställa exploaterad jordbruksmark och om Sverige kan dra lärdom av något grannland i frågan.

The aim of this essay is to examine the motives behind the exploitation of the highly rated arable land in Hyllie, Malmö, seen from the perspectives of the County Administrative Board of Skåne (länsstyrelsen) and the municipality of Malmö. The essay also examines what measures have been taken or considered by the municipality to compensate the loss of arable land.This is a highly relevant topic considering the urban sprawl that takes place in Skåne today and how agricultural land tends to disappear as a result of this exploitation. This exploitation of agricultural land cannot be seen as sustainable development since the agricultural land in Sweden is limited and of great interest to preserve for the national production of food and energy. The study's geographical focus will be in Malmö and Skåne with the exploitation of Hyllie as a case study.The essay will focus on what motives and values are behind such exploitation. Considering the Skåne region's desire to keep the town centres dense and counteract the current urban sprawl, I believe a discussion of the motives is necessary. The discussion will also consider how arable land is perceived not only through laws and restrictions but also how it is treated by different stakeholders in practice.The analysis of the essay will result in a discussion of the possibilities of sustainably compensate for the loss of food- and energy production. Since compensation can be considered as a method to reduce the exploitation of agricultural land, my theoretical angle of this essay will consist of theories related to the strategy, such as the principles of balance. The strategy of compensation is an up-to-date topic that gives an interesting perspective on today’s development. The method is still on the investigation state and new to practice in Sweden but as a theoretical point a view it provides a deeper discussion to my topic.This essay is also based on interviews and literature that primarily point out the need of a new perspective of how to save what is left of Swedish agricultural land from being exploited. The essay’s result shows how different motives can be brought to an acceptance of taking highly rated arable land for exploitation in Hyllie, this if other public interests are justified to be of greater value than the preservation of agricultural land.The essay advocates that the issues of preserving agricultural land should either be elevated from municipal to parliamentary interest or that the laws and restrictions connected to them should be more solid and clear in practice. Arable land should be preserved at any cost. To compensate for lost land is never a complete solution. However, continued urban development is inevitable and if land must be exploited it should be compensated, since it is a better to compensate than not to do.

Utbyggnaden på jordbruksmark har kritiseras vara ett hot mot den långsiktiga livsmedelsförsörjningen. Detta eftersom kommunernas intresse för att växa ofta hamnar i konflikt med intresset av att skydda jordbruksmarken. Inom markanvändningsplanering finns det många intressen att ta hänsyn till vilka ofta står i motsättning till varandra, vilket blir särskilt synligt inom hanteringen av jordbruksmark. Hur denna konflikt ska hanteras är upp till kommunerna som genom det kommunal planmonopolet fattar beslut kring vilka intressen som ska prioriteras. Styrningen har dock att kritiseras vara allt för svag då alltmer av jordbruksmarken försvinner. I uppsatsen undersöks hur planeringen av jordbruksmark hanteras i sydvästra Skåne genom att undersöka kommunerna Kävlinge, Lund och Trelleborg. Dessutom har även en tjänsteman på länsstyrelsen i Skåne intervjuats och rättsfall undersökts. Problematiken studeras utifrån miljö- och planparadigmet för att undersöka hur styrningen av markanvändningen går till i praktiken och synliggöra vilka argument för bevara respektive exploatera som läggs fram inför beslut ska fattas. Studien visar att jordbruksmarkens exploateringen påverkas av tre övergripande faktorer: kommunernas lämplighetsprövning, att det inte finns några lokaliseringsalternativ samt kommunerna intresse för att utvecklas. Uppsatsen synliggör att jordbruksmarken påverkas av varierande typer av intressen. Utbyggnaden påverkas av allt från markägares enskilda intressen till funktioner för samhället i stort. Vad som utgör ett väsentligt samhällsintresse blir därför svårt att definiera och handlar därför till viss del om hur det framställs. Uppsatsen visar på att det har skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning. Målstyrningen finns dock fortfarande kvar då det fortfarande är upp till kommunen att fatta beslut gällande jordbruksmarken. Att det skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning verkar till stor del bero på att två nya rättsfall hamnat i Mark- och miljööverdomstolen, vilket har ställt jordbruksmarksfrågan ytterligare på sin spets.

No description available.

Trafikverket planerar nya förbifarter längs med E22:an i Söderköping och Karlskrona då säkerheten och kapaciteten på de befintliga vägarna inte är tillräcklig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Trafikverket tar hänsyn till samhällsnytta och  naturmiljö vid byggandet av nya förbifarter, med exempel från planerade förbifartsprojekt i Karlskrona kommun och Söderköpings kommun. I genomförandet av resultatet gjordes en dokumentstudie samt tre intervjuer. Det som går att se utifrån resultatet och diskussionen är att risken för köer minskar till följd av en ökad kapacitet på vägarna. Påverkan som dessa förbifarter har på miljön uppstår bland annat i och med att förbifarterna ska dras genom skog och jordbruksmark. Resultatet visar på att Trafikverket är medvetna om påverkan på naturmiljön och tillämpar vissa verktyg för att minska negativ påverkan på miljön. Vid större förändringar, som att välja förbifartens placering, verkar dock fokus ligga på samhällsnytta och ekonomisk lönsamhet. / The Swedish Transport Administration (Trafikverket) is planning new bypass roads in Söderköping and Karlskrona, because of congestion and safety issues. The purpose of this thesis is to investigate how Trafikverket takes into account societal benefits and the natural environment when building new bypass roads. For the result analysis of relevant documents and three interviews have been made. The result shows building roads with higher capacity leads to shorter travel times and better safety. Less traffic in the town will lead to better air quality and lower noise in the town. The planned placement of the bypass is going through woods and farmlands. Results also show that Trafikverket is aware of the negative effects the bypass will have on the environment. Larger changes like choosing a placement for the road, more focus is on the societal and economic benefits that the bypass brings.