Food provision in times of environmental and social crises has become a hot topic over recent years. The covid-19 pandemic and the Russian war on Ukraine have led to a re-evaluation of Swedish food preparedness. One proposed way of addressing food preparedness is to increase the resilience of the food system, so that it is better able to withstand disturbances. Additionally, one way of increasing food preparedness can be by increasing domestic production and reduce the dependency on imported food and fertilisers. Swedish municipalities have the power to decide to build on or protect agricultural land. Additionally, Swedish municipalities are responsible for providing food to schools, hospitals and care facilities even during crises. Hence, the aim of this study is to investigate how Swedish municipalities are working with food preparedness and protection of agricultural land through policies, plans and in practice. Case studies were conducted on Haninge and Heby municipalities through text analysis of governing documents and semi-structured qualitative interviews with municipality officials. Neither municipalities have policies in place for food preparedness nor protection of agricultural land. However, some efforts are being made in terms of food preparedness in public meals and encouraging locally produced food through procurement. Furthermore, limited practices outside of procurement and meal service could be identified, but some interesting ideas and potential innovative practices were mentioned in the interviews. Building housing or providing jobs within the municipality was prioritised over protecting agricultural land in certain cases. The results from the case study were analysed from a resilience thinking perspective, using the seven principles of resilience defined by Biggs et al. (2012). Resilience was not explicitly mentioned in the reviewed documents nor in interviews. However, some resilience thinking and practices were displayed by some of the officials during the interviews in terms of collaborations and connectivity, the encouragement of a diversity of actors at different scales and the enablement of participation and learning. As the municipalities are in the early stages of addressing food preparedness, they have the opportunity to include resilience thinking in the shaping of their governance and management policies. Ideally the inclusion of resilience thinking could aid in creating municipal food systems that are resilient to disturbances and sustainable in the long term. / Livsmedelsförsörjning i tider av miljömässiga och sociala kriser har blivit ett hett ämne under de senaste åren. Covid-19-pandemin och det ryska kriget mot Ukraina har lett till en omvärdering av den svenska livsmedelsberedskapen. Ett föreslaget sätt att hantera livsmedelsberedskap är att öka livsmedelssystemets resiliens, så att det bättre kan motstå störningar. Vidare kan ett sätt att öka livsmedelsberedskapen vara att öka den inhemska produktionen och minska beroendet av importerade livsmedel och gödningsmedel. Svenska kommuner har befogenhet att besluta om att bygga på eller skydda jordbruksmark. Dessutom är svenska kommuner ansvariga för att tillhandahålla mat till skolor, sjukhus och vårdinrättningar även under kriser. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur svenska kommuner arbetar med livsmedelsberedskap och skydd av jordbruksmark genom policyer, planer och i praktiken. Fallstudier genomfördes på Haninge och Heby kommuner genom textanalys av styrdokument och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med kommuntjänstemän. Ingen av kommunerna har någon policy för livsmedelsberedskap eller skydd av jordbruksmark. Vissa ansträngningar görs dock när det gäller livsmedelsberedskap i offentliga måltider och uppmuntran av lokalt producerade livsmedel genom upphandling. Dessutom kunde begränsade metoder utanför upphandling och måltidsservice identifieras, men några intressanta idéer och potentiella innovativa metoder nämndes i intervjuerna. Att bygga bostäder eller skapa arbetstillfällen inom kommunen prioriterades i vissa fall framför att skydda jordbruksmark. Resultaten från fallstudien analyserades utifrån ett resiliensperspektiv, med hjälp av de sju principerna för resiliens som definierats av Biggs et al (2012). Resiliens nämndes inte explicit i de granskade dokumenten eller i intervjuerna. Några av tjänstemännen visade dock prov på resilienstänk och -metoder under intervjuerna när det gäller samarbete och anslutningsmöjligheter, uppmuntran av en mångfald av aktörer på olika nivåer och möjliggörande av deltagande och lärande. Eftersom kommunerna befinner sig i ett tidigt skede av att ta itu med livsmedelsberedskap har de möjlighet att inkludera resilienstänk i utformningen av sina styrnings- och förvaltningspolicyer. I bästa fall kan införandet av resilienstänk bidra till att skapa kommunala livsmedelssystem som är motståndskraftiga mot störningar och hållbara på lång sikt.

Bevarandet av jordbruksmark i stadsnära lägen har under en längre tid, inom den fysiska planeringen, bortprioriteras. Omständigheter som pandemi, krig och klimatförändringar har gjort att frågor som berör jordbruksmark återigen har lyfts upp till ytan. Syftet med denna uppsats är därför att, utifrån en rådande samhällsutveckling, bidra med en ökad förståelse för vilka drivkrafter som ligger till grund för markanvändningsförändringar på jordbruksmark i Linköpings kommun. Detta eftersom jordbruksmark som tas i anspråk för bebyggelse och exploatering kan ses som problematisk ur både ett nationellt och internationellt livsmedelsförsörjningsperspektiv. Studiens empiri samlades in genom  kvalitativa intervjuer och analyserades sedan med hjälp av teori rörande drivkrafter och markanvändningsförändringar och tematisk analys. Resultatet av vår uppsats, med förankring i tidigare forskning, påvisar en problematik i hur jordbruksmark idag hanteras inom den fysiska planeringen. Detta eftersom ett flertal olika faktorer pekar på brister när det kommer till ansvar och förvaltande av jordbruksmark. / The preservation of agricultural land in locations close to the city has for a long time been de-prioritized in physical planning. Circumstances such as pandemic, war and climate change have meant that issues affecting agricultural land have once again been raised to the surface. The purpose of this study is therefore to, based on a contemporary context, contribute to an increased understanding of the driving forces underlying land use changes on agricultural land in Linköping municipality. This is because agricultural land that is used for development and exploitation can be seen as problematic from both a national and international food supply perspective. The study's empirical evidence was collected through qualitative interviews and then analyzed using theory regarding driving forces and land use changes and thematic analysis. The result of our essay, based on previous research, demonstrates a problem in how agricultural land is managed today within physical planning. This is because a number of different factors point to shortcomings when it comes to responsibility and management of agricultural land.

Eutrofieringen i Östersjön har länge varit ett omfattande miljöproblem, med ökad algblomning, syrebrist och döda bottnar som följd. Dessa problem uppstår då det tillförs ett överskott av närsalterna kväve och fosfor. Detta närsaltsläckage kommer till stor del från mänsklig aktivitet, varav stora mängder kommer från jordbruket.  Syftet med detta projekt är för det första att kartlägga dagens kunskapsläge kring vilka åtgärder som kan implementeras för att minska närsaltstransporten i vattendrag. Vidare syftar projektet till att undersöka hur den rumsliga placeringen av dessa åtgärder påverkar närsaltsretentionen samt hur närsaltsläckagets fördelning påverkar detta. Detta har gjorts genom att bygga upp en modell där åtgärdernas placering, storlek och antal såväl som kväveläckagets fördelning varieras för att studera hur näringsbelastningen till nedströms recipient påverkas. Modelleringen har avgränsats till att endast undersöka våtmarker och kväve.  Resultatet av modelleringen visar att en stor våtmark placerad nära utloppet ger högst total näringsretention. Vidare visar resultatet att både kvävekoncentrationer i vattendragen och retentioner i enskilda våtmarker inom området påverkas av kväveläckagets rumsliga fördelning, vilket tyder på att även detta behöver beaktas för att kunna skydda vattenförekomster inom landskapet. Resultatet visar också på att den bästa våtmarksplaceringen är strax uppströms om den recipient som ska skyddas. / The Baltic Sea suffers from eutrophication, which leads to increased algae growth, affecting the water quality and the surrounding ecosystems. This has been an extensive environmental problem for a long time and the main cause of this problem is excessive inputs of nitrogen and phosphorus. These nutrient inputs occur in great parts due to human activities and a significant proportion originates from agriculture. Non-point sources, such as nutrients lost from agricultural soils, are difficult to locate and consequently it’s hard to implement the right measure in the right place.  One of the objectives of this report is to map out which measures that can be implemented in watercourses to increase the nutrient retention. The report also aims to analyze how the spatial distribution of these measures, as well as the nutrient input, affects the nutrient retention. This has been done by creating a model, where wetlands can be positioned in different places within a catchment area. The model has been limited to only analyze wetlands and nitrogen. The positioning, area and number of the wetlands as well as the nitrogen input was varied in order to analyze how the retention was affected.  The result of this modelling showed that the highest nutrient retention in total was achieved by placing one big wetland close to the outlet of the studied area. Furthermore, the concentration and retention of nitrogen within the area varied when the distribution of the nitrogen input was altered, which indicates that it’s important to analyze this in order to improve the water quality within the landscape. Finally, to obtain the highest efficiency of a wetland, the wetland should be placed just above the recipient it’s intended to protect.

I det svenska samhället tillför diffusa och direkta föroreningskällor metaller till avloppsreningsverk, metaller som sedan hamnar i avloppsslam och recipient. Avloppsslam innehåller höga halter av växtnäringsämnen som bör återföras till jordbruksmark, men om detta ska ske får inte metallhalterna i slammet vara för höga. REVAQ är ett certifieringssystem vars syfte är att utveckla och systematisera avloppsreningsverkens uppströmsarbete och därmed möjliggöra en återföring av det växtnäringsrika slammet till jordbruksmark. Flera REVAQ-certifierade avloppsreningsverk prioriterar antimon, guld, kadmium, silver och vismut i uppströmsarbete på grund av att ackumulationshastigheten för dessa spårelement är hög i jordbruksmark som gödslas med avloppsreningsverkens slam. Source Finder (SoFi) är ett verktyg som kan användas vid uppströmsarbete för att kvantifiera identifierade källor till utsläpp av kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink. Syftet med examensarbetet var att vidareutveckla och anpassa verktyget SoFi till att göra beräkningar på spårelementen antimon, guld, silver och vismut samt att utveckla källan hushåll så att emissioner inom hushåll kartläggs för spårelementen och kadmium. Källor till spårelementen i avloppssystem identifierades genom litteratur och schablonvärden bestämdes för de källor det var möjligt. För att testa verktyget och kontrollera dess säkerhet utfördes en fallstudie över Käppalaverkets upptagningsområde samt en resultatkontroll. Resultaten visade att verktyget uppskattar mängden kadmium som inkommer till avloppsreningsverk bra och att inkommande mängder av antimon, silver och vismut underskattas stort. För antimon, silver och vismut var det inte möjligt att kvantifiera alla identifierade källor på grund av att kunskapen om emissioner av spårelementen är bristfällig. För guld kunde inga emissioner kvantifieras och därför beräknades inte spårelementet i verktyget. På grund av att alla stora källor inte har kvantifierats går det inte att avgöra huruvida identifieringen av källor har lyckats. Verktyget kan användas vid uppströmsarbete redan idag men genom att kvantifiera flera av de identifierade källorna kan verktyget göra större nytta och för att möjliggöra detta krävs nya studier. / Metals are transported to wastewater treatment plants (WWTPs) from diffuse and point sources in the Swedish society, these metals will end up in sewage sludge or receiving water. Sewage sludge contains a lot of plant nutrients, like phosphorus and nitrogen, which should be returned to arable land. But sludge also contains metals and if the metal content is too high the sewage sludge cannot be returned to the arable land. REVAQ is a certification system and the objective with it is to develop and systematize the WWTPs work to improve the wastewater and by that enable the return of plant nutrients to arable land. The accumulation rate of antimony, gold, cadmium, silver and bismuth are high in arable land fertilized by sewage sludge and because of that these trace elements are prioritized in WWTPs, certified by REVAQ, work to improve wastewater. Source Finder (SoFi) is a tool that can be used by the WWTPs to quantify emissions of cadmium, copper, chrome, mercury and zink from identified sources. The objectives of this master thesis were to develop and adapt the tool SoFi to estimate the trace elements antimony, gold, silver and bismuth and to develop the source household by survey the emissions of the trace elements and cadmium in it. Sources of the trace elements in the sewage system were identified by literature and emission coefficients were compiled for those sources that were possible. The new version of Source Finder was tested in the municipal WWTP Käppala and an estimation of the reasonableness of the results was made. The results showed that a good estimation of cadmium flow is made by the tool and that antimony, silver and bismuth flows are underestimated. It was not possible to determine emission coefficients for all identified sources to antimony, silver and bismuth because of the lack of knowledge about these trace elements. No emissions of gold could be quantified and the trace element was therefore not calculated by the tool. Since all identified sources have not been quantified it is not possible to determine whether all sources have been identified or not. The tool is ready to be used by the WWTPs in their work to improve the wastewater, though by quantifying further identified sources the tool will be of better use. To make that possible new studies have to be done. / Flödesanalys av spårelement från källa till slam

Syftet med studien är att klargöra den brukningsvärda jordbruksmarkens skydd och bevarande ur ett nationellt och hållbart perspektiv inom fysisk samhällsplanering. Den övergripande frågeställningen handlar om vad det finns för problematik när det gäller att bevara eller exploatera jordbruksmark. Särskilt studeras lagstiftningens eventuella hinder, tydlighet och tillämpning. Studien fokuserar på den lagstiftning som berör kommunens fysiska planering. Länsstyrelsen har en rådgivande och övervakande roll över kommunen i samband med planläggning av mark- och vattenområden men har inga befogenheter att informera eller ingripa när det gäller brukningsvärd jordbruksmark. Ett område av nationell betydelse i 3 kap. miljöbalken (MB) behandlas därmed annorlunda av staten än ett område av riksintresse i 3- och 4 kap. MB. Tillvägagångssättet för att klargöra lagstiftning som berör kommunens fysiska planering och länsstyrelsens roll i samband med planläggning av mark och vatten utgörs av en kombinerad rättsdogmatisk metod och rättsociologisk metod. Studien redogör för lägesbilden idag och det som förändrats sedan år 2013, genom intervjuundersökning, enkätundersökning och studier av avgöranden i Mark-och miljööverdomstolen (MÖD) från år 2016 till idag. Resultat från intervju ger förslag på en ändrad plan- och bygglagstiftning som förändrar länsstyrelsens rådgivnings- och tillsynsroll i planprocessen. Prognos framöver är fortsatt exploatering av jordbruksmark. Resultat från studiens enkät visar att kommun och länsstyrelse tror på en minskad exploateringstakt fram till år 2030 av jordbruksmark omkring tätorter. Bostadsbebyggelse är ett väsentligt allmänt intresse och är enligt enkätundersökningen den främsta anledningen till att jordbruksmark exploateras. Resultatet visar en ökad uppmärksamhet på jordbruksmarkens betydelse för livsmedelsproduktion och hållbar utveckling. Förslag från myndigheter på förändrat sätt att värdera jordbruksmark kan bidra till en ökad förståelse över jordbruksmarkens värde och betydelse för att uppnå hållbar utveckling. Enligt studien har förändring av rättsläget sedan år 2016 stärkt jordbruksmarkens bevarandevärde. MÖD konstaterar i studiens undersökta rättsfall: oavsett hur lite eller mycket marken brukas, oavsett klassning och oavsett om det är betes- eller åkermark anses jordbruksmark vara brukningsvärd och därmed inte lämplig att exploatera. / The aim of this study is to clarify the agricultural land that is suitable for cultivation and protection from a national and sustainable perspective within physical planning. The general inquiry in this study is whether there is a problem between preserving or developing agricultural land. Studying Swedish legislation, and any potential obstacles, as well as its clarity and applicability have been important to respond to the aim of this study. The study focuses on Swedish legislation that affects municipal physical planning. The County Administrative Board's has a provision of advice- and monitoring role when the municipal wants to plan for use of land- and water areas but has no empowerment to inform or interfere in agricultural land that is suitable for cultivation. Agricultural land is mentioned as an area of "national importance" in the Environmental Code in chapter 3, section 4 but other areas in the same chapter are mentioned as "national interests". This means that the Swedish Government protect the agricultural land differently than the other areas that are mentioned in this chapter. The chosen methods to clarify the Swedish legislation is applied using a legal dogmatic method and a sociology of law method. These methods are used to present Swedish legislation that concerns the municipal physical planning, as well as the County Administrative Board's and their part in monitoring the use of land and water. The study is an overview of the current situation and what has changed since the year of 2013, carried out by conducting a survey, an interview and studying precedents from the Land and Environment Court of Appeal from the year 2016 until present day. The interviews suggest a proposition that a changed Planning and Building Act can alter the municipal and the County Administrative Board's roles and authority regarding regulation and advice in the planning process. The forecast is that agricultural land is going to continue to be developed. The results from the survey indicate that the municipal and the County Administrative Board's believe that the development of agriculture land adjacent to the urban center are going to be reduced by the year of 2030. Housing development is known as a significant national interest and according to the survey it is the main reason to develop agricultural land. The survey result also indicates an increased awareness of agricultural land and the importance for food production and sustainable development. A proposition from authorities to evaluate agricultural land in a different way than before can also contribute to a deeper understanding of agricultural land's value and importance in achieving sustainable development. According to this study the legal postion changed in the year of 2016 which has consolidated the maintenance of agricultural land. The cases in this study from the Land and Environment Court of Appeal mention: no matter how much the agricultural land is being cultivated or not, no matter the classification and no matter if it is pasture or arable land, the agricultural land is suitable for cultivation and therefore not appropriate to develop.

Med dagens klimatförändringar där extrem torka och extrema översvämningar kommer allt oftare, behöver vi anpassa oss till nya förutsättningar. Matproduktion är något som påverkas men som kanske kommer lite i skymundan i Sverige, då vi är vana att allt alltid finns i affären. Till Sverige importeras stora mängder livsmedel, mycket av detta är sådant vi egentligen har resurser att odla själva. När förutsättningarna förändras i de länder vi idag importerar mat från, kan vi inte längre förlita oss på att det landet längre kommer kunna producera så mycket mat så att det räcker för export. När dessutom befolkningen i världen ökar lavinartat krävs mer mat. Förutom mat krävs också bostäder. Detta är två livsviktiga förnödenheter för människor i Sverige och just därför kanske den egna produktionen av livsmedel behöver öka. Framförallt i Skåne finns många hektar jordbruksmark, dessutom av högsta klass. Men ska det byggas bostäder eller produceras mat som är hållbart på lång sikt? I studien har personer från Malmö kommun, Länsstyrelsen Skåne och byggföretagen Skanska och Peab intervjuats för att undersöka hur skyddet ser ut för den Skånska jordbruksmarken men framför allt hur de värderar den och arbetar i praktiken för att bevara den. De slutsatser som har framkommit av studien är följande: Det finns en variation av intresse och värderingar om jordbruksmarken bör bebyggas eller bevaras för framtida brukande. Det finns en viss lagstiftning men delar av den kan däremot tolkas utifrån aktörens egna intresse vilket kan bli problematiskt. Detta gör dessutom att skyddet inte är så pass starkt som det behöver vara om det ska kunna bevaras för framtida generationer. För att uppnå detta behövs en starkare samordning mellan aktörer men också någon typ av plan eller strategi som tagits fram gemensamt av Länsstyrelsen och kommunen.

I Fredriksdalsvikens naturreservat i Kristianstads kommun skedde omfattande metalläckage efter en översvämning sommaren 2007 som orsakade skador på djur- och växtliv. De kraftiga metalläckagen misstänks härledas till sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar tillhör de miljöskadligaste jordarna i världen på grund av de kraftiga metalläckagen och försurningen som jordarna orsakar till omgivningen. Mot bakgrund till humusämnens centrala roll för metalltransport i naturliga miljöer, syftade denna studie till att kartlägga hur organiskt kol är fördelat, sprids samt hur det kan förklaras i ett område nära det drabbade naturreservatet. Studien är en del av ett pågående forskningsprojekt i området som bedrivs på Linnéuniversitetet. I studiens undersökningsområde dominerar jordbruksmark som dräneras av ett dikessystem från norr till söder. Vattnet som avleds i dikessystemet pumpas slutligen till en våtmark i Fredriksdalsvikens naturreservat. I studien analyserades jord från åkermark, dikessediment, porvatten och dikesvatten från området på totalt organiskt kol med metoderna glödförlust och kyvett-test. Totalhalterna jämfördes med pH och grundvattennivå i åkermark. Resultat och slutsatser av studien är att högst halter löst organiskt kol uppmättes i dikesvattnet uppströms i dikessystemet och beror troligtvis på bottenfauna som inte växer i andra delar av systemet. I dikessediment ökar den organiska halten nedströms i dikessystemet och kan förklaras genom tillförsel av organiskt kol från två diken som dränerar åkermark rik på organiskt kol. De högsta halterna organiskt kol i jord beror på ett tunt torvlager. I åkermark visar inte resultaten någon tydlig statistisk korrelation mellan pH och totalt organiskt kol, men kraftig pH-sänkning tillsammans med höga totalhalter organiskt kol i torvjord beror troligtvis snarare på humusämnen än på sur sulfatjord. I åkermark väster om dikessystemet ökar den organiska halten med djupet under grundvattenytan. I samma åkermark ökar halterna av totalt organiskt kol lateralt mot dikessystemet, parallellt med att pH sjunker som troligen påverkas av starkare bindningsmekanismer till mineral, lägre mikrobiell aktivitet och minskad urlakning av löst organiskt kol. Men fler undersökningar i området krävs då markanvändning, erosion, jordarternas textur och sammansättning samt vattnets spridningsvägar också är avgörande faktorer för fördelning och spridning av organiskt kol i naturliga miljöer. / In the nature reserve Fredriksdalsviken in Kristianstad municipality, extensive metal leakage occurred after a flood in the summer of 2007 that caused damage to wildlife and plant life. The heavy metal leaks are suspected to be derived from acid sulphate soils in the area. Acid sulphate soils are among the most environmentally harmful soils in the world due to its extensive acidification and leaching of metals to the environment. In the light of humic substances key role for metal transport in natural environments, this study aimed to investigate how organic carbon is distributed, spread and how it can be explained in an area near the affected nature reserve. The study is part of an ongoing research project in the area conducted at Linnaeus University. The study area is dominated by agriculture land which is drained by a ditch system from north to south. The drained water in the ditch system is finally pumped to a wetland in the Fredriksdalsviken nature reserve. In the area, total organic carbon was analysed on soil from arable land, ditch sediment, pore water and ditch water with the methods loss of ignition and cuvette-test. Total levels were compared with pH and the groundwater level in arable land. The results and conclusions of the study are that the highest content of dissolved organic carbon in the ditch water upstream the ditch system is probably due to benthic fauna that doesn’t grow in other parts of the system. In the ditch sediment, the organic content increases downstream in the ditch system and can be explained by the supply of organic carbon from two ditches that drain arable land rich in organic carbon. In arable land are the highest levels of organic carbon due to a thin peat layer. The results does not show a clear statistical correlation between pH and total organic carbon in soil, but a sharp decrease in pH together with high total levels of organic carbon in peat soil is probably due to humic substances rather than to acid sulphate soil. In the western arable land of the ditch system, levels of total organic carbon increase laterally towards the ditch system at the same time as the pH decreases, which is probably affected by stronger binding mechanisms to minerals, lower microbial activity and reduced leaching of dissolved organic carbon. However, more research is required in the study area, since land use, erosion, soil texture and constitution together with the flow paths of water also are crucial factors for the distribution and pathways of organic carbon in natural environments.

Wetlands are limnic ecosystems that greatly benefit biodiversity and provide ecosystem services like water purification and carbon sequestration across the globe. However, they have for centuries suffered disturbances and intentionally been altered to make way for anthropogenic activity. In recent times many wetlands are being restored and new ones are constructed in an effort to recreate the former dynamic between wetlands and the surrounding landscape and its ecosystems. The ecological status of wetlands can be monitored by performing inventories of invertebrate indicator species. Limnic snails and mussels make for good monitoring candidates, due to their ability to bioaccumulate toxic substances, sensitivity to environmental changes and general presence in wetland habitats. Snails and mussels are also among the most threatened groups of organisms in limnic ecosystems, but do despite this seldom get included in conservation plans. This study, a collaboration with Hushållningssällskapet in Halland, investigated the occurence of limnic snails and mussels in constructed wetlands ordered in different age categories. The general purpose of the study is to expand the knowledge about the species composition of snails and mussels that occur in the catchment area of Trönninge river. Furthermore, another aim is that the results will be of use for future studies of wetland ecology and the roles that snails and mussels fill in it. / Våtmarker är viktiga sötvattenssystem för biologisk mångfald och bidrar med ekosystemtjänster över hela världen, bland annat renande av vatten och lagring av kol. De har dock under sekler påverkats och förstörts för att bistå människans olika syften. Idag konstrueras nya våtmarker eller restaureras för att återskapa processer som samverkar med de ekosystem som ingår i landskapsbilden. Våtmarkers ekologiska status kan undersökas genom insamling av evertebrata indikatorarter. I dessa biotoper är ofta sötvattensmollusker som snäckor och musslor både vanligt förekommande och reagerar på miljöförändringar. De renar vattnen på föroreningar och lagrar toxiska ämnen i sina kroppar, vilket gör dem till bra kandidater för miljöövervakning. Snäckor och musslor hör idag till de mest hotade grupperna av organismer i limniska ekosystem, men inkluderas trots detta sällan i bevarandeplanering. I denna inventeringsstudie undersöktes förekomsten av snäckor och musslor i anlagda våtmarker av olika ålderskategorier. Studien genomfördes i samarbete med Hushållningssällskapet i Halland och syftar bland annat till att tillföra utökad kännedom om snäckor och musslors artsammansättning i Trönningeåns avrinningsområde. Målsättningen är att resultaten ska komma till användning för framtida studier som inriktar sig på våtmarkers ekologiska status i allmänhet och framförallt snäckor och musslors roller i dessa.