<p>Studien undersöker om återföring av näringsämnen, huvudsakligen makronäringsämnena kväve och fosfor, från humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske på ett sätt som är i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper.</p><p>Frågan om återföring av näringsämnen och dess problembild är av stor vikt då dagens flöden leder till både resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att näringsämnen inte recirkuleras måste bero på någon form av oförmåga hos aktörerna att ta i tu med problematiken.</p><p>Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger på kommunal nivå. Detta på grund av att kommuners roll inom området innebär att de är ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhållande till kommunen har därför undersökts närmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna. Studien är således en fallstudie där Norrköpings kommun har studerats och de aktörer som valts är Slottshagens reningsverk, Länsstyrelsen i Östergötland, Lantmännen och kommunens miljö och hälsoskyddskontor. Av det empiriska materialet framgår att aktörerna inte antar ett kretsloppsperspektiv och att de tenderar att ha ett ekonomiskt perspektiv när de hanterar problematiken. Detta är något som kan orsaka problem i ekologiska sammanhang och försvåra en positiv utveckling när det gäller hanteringen av miljöproblem. Studien relaterar resultaten och aktörernas ansvarstagande till den allmänna syn på miljöfrågornas hantering som förespråkas genom dagens miljölagstiftning.</p> / <p>The study examins if returning of nutrients, mainly the macronutriens nitrogen and phosphorus, from sewage in the municipality of Norrköping can be done in way that corresponds to natural scientiffic principals of circulation of material.</p><p>The issue of returning of nutrients and the presentation of the problem are of great importance when the fluxes of today are leading to a waste of resources and the environmental problem eutrophication. The reason for nutrients are not recycled must be some sort of incapability of the involved actors to deal with the problem.</p><p>The study analyses perspectives of different actors. The actors are described in a national as well as a more focused municipal perspective. This is because of the part that the municipality is playing implies that they are ultimately responsible for the shaping of the sewersystem. The ones that are acting in relation to the municipality have because of this been examined thru interviews with representatives for the actors.</p><p>The study is thus a casestudy where the municipality of Norrköping is studied and the actors chosen is the sewage treatment plant of Slottshagen, the county administrative board of Östergötland, a branch of the Swedish farmers cooperation “Lantmännen” and the health and environment office of the municipality. The empirical material shows that the actors are not adopting a recycle-perspective and that they tend to adopt an economical perspective when they deal with the problem. This can cause problems in a ecological context and obstruct a positive development in dealing with environmental problems. The study relates the results and the responsibility of the actors to the common view of the way of dealing with environmental issues that is recommended thru the Swedish environmental law.</p>

Studien undersöker om återföring av näringsämnen, huvudsakligen makronäringsämnena kväve och fosfor, från humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske på ett sätt som är i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper. Frågan om återföring av näringsämnen och dess problembild är av stor vikt då dagens flöden leder till både resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att näringsämnen inte recirkuleras måste bero på någon form av oförmåga hos aktörerna att ta i tu med problematiken. Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger på kommunal nivå. Detta på grund av att kommuners roll inom området innebär att de är ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhållande till kommunen har därför undersökts närmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna. Studien är således en fallstudie där Norrköpings kommun har studerats och de aktörer som valts är Slottshagens reningsverk, Länsstyrelsen i Östergötland, Lantmännen och kommunens miljö och hälsoskyddskontor. Av det empiriska materialet framgår att aktörerna inte antar ett kretsloppsperspektiv och att de tenderar att ha ett ekonomiskt perspektiv när de hanterar problematiken. Detta är något som kan orsaka problem i ekologiska sammanhang och försvåra en positiv utveckling när det gäller hanteringen av miljöproblem. Studien relaterar resultaten och aktörernas ansvarstagande till den allmänna syn på miljöfrågornas hantering som förespråkas genom dagens miljölagstiftning. / The study examins if returning of nutrients, mainly the macronutriens nitrogen and phosphorus, from sewage in the municipality of Norrköping can be done in way that corresponds to natural scientiffic principals of circulation of material. The issue of returning of nutrients and the presentation of the problem are of great importance when the fluxes of today are leading to a waste of resources and the environmental problem eutrophication. The reason for nutrients are not recycled must be some sort of incapability of the involved actors to deal with the problem. The study analyses perspectives of different actors. The actors are described in a national as well as a more focused municipal perspective. This is because of the part that the municipality is playing implies that they are ultimately responsible for the shaping of the sewersystem. The ones that are acting in relation to the municipality have because of this been examined thru interviews with representatives for the actors. The study is thus a casestudy where the municipality of Norrköping is studied and the actors chosen is the sewage treatment plant of Slottshagen, the county administrative board of Östergötland, a branch of the Swedish farmers cooperation “Lantmännen” and the health and environment office of the municipality. The empirical material shows that the actors are not adopting a recycle-perspective and that they tend to adopt an economical perspective when they deal with the problem. This can cause problems in a ecological context and obstruct a positive development in dealing with environmental problems. The study relates the results and the responsibility of the actors to the common view of the way of dealing with environmental issues that is recommended thru the Swedish environmental law.

I det svenska samhället tillför diffusa och direkta föroreningskällor metaller till avloppsreningsverk, metaller som sedan hamnar i avloppsslam och recipient. Avloppsslam innehåller höga halter av växtnäringsämnen som bör återföras till jordbruksmark, men om detta ska ske får inte metallhalterna i slammet vara för höga. REVAQ är ett certifieringssystem vars syfte är att utveckla och systematisera avloppsreningsverkens uppströmsarbete och därmed möjliggöra en återföring av det växtnäringsrika slammet till jordbruksmark. Flera REVAQ-certifierade avloppsreningsverk prioriterar antimon, guld, kadmium, silver och vismut i uppströmsarbete på grund av att ackumulationshastigheten för dessa spårelement är hög i jordbruksmark som gödslas med avloppsreningsverkens slam. Source Finder (SoFi) är ett verktyg som kan användas vid uppströmsarbete för att kvantifiera identifierade källor till utsläpp av kadmium, koppar, krom, kvicksilver och zink. Syftet med examensarbetet var att vidareutveckla och anpassa verktyget SoFi till att göra beräkningar på spårelementen antimon, guld, silver och vismut samt att utveckla källan hushåll så att emissioner inom hushåll kartläggs för spårelementen och kadmium. Källor till spårelementen i avloppssystem identifierades genom litteratur och schablonvärden bestämdes för de källor det var möjligt. För att testa verktyget och kontrollera dess säkerhet utfördes en fallstudie över Käppalaverkets upptagningsområde samt en resultatkontroll. Resultaten visade att verktyget uppskattar mängden kadmium som inkommer till avloppsreningsverk bra och att inkommande mängder av antimon, silver och vismut underskattas stort. För antimon, silver och vismut var det inte möjligt att kvantifiera alla identifierade källor på grund av att kunskapen om emissioner av spårelementen är bristfällig. För guld kunde inga emissioner kvantifieras och därför beräknades inte spårelementet i verktyget. På grund av att alla stora källor inte har kvantifierats går det inte att avgöra huruvida identifieringen av källor har lyckats. Verktyget kan användas vid uppströmsarbete redan idag men genom att kvantifiera flera av de identifierade källorna kan verktyget göra större nytta och för att möjliggöra detta krävs nya studier. / Metals are transported to wastewater treatment plants (WWTPs) from diffuse and point sources in the Swedish society, these metals will end up in sewage sludge or receiving water. Sewage sludge contains a lot of plant nutrients, like phosphorus and nitrogen, which should be returned to arable land. But sludge also contains metals and if the metal content is too high the sewage sludge cannot be returned to the arable land. REVAQ is a certification system and the objective with it is to develop and systematize the WWTPs work to improve the wastewater and by that enable the return of plant nutrients to arable land. The accumulation rate of antimony, gold, cadmium, silver and bismuth are high in arable land fertilized by sewage sludge and because of that these trace elements are prioritized in WWTPs, certified by REVAQ, work to improve wastewater. Source Finder (SoFi) is a tool that can be used by the WWTPs to quantify emissions of cadmium, copper, chrome, mercury and zink from identified sources. The objectives of this master thesis were to develop and adapt the tool SoFi to estimate the trace elements antimony, gold, silver and bismuth and to develop the source household by survey the emissions of the trace elements and cadmium in it. Sources of the trace elements in the sewage system were identified by literature and emission coefficients were compiled for those sources that were possible. The new version of Source Finder was tested in the municipal WWTP Käppala and an estimation of the reasonableness of the results was made. The results showed that a good estimation of cadmium flow is made by the tool and that antimony, silver and bismuth flows are underestimated. It was not possible to determine emission coefficients for all identified sources to antimony, silver and bismuth because of the lack of knowledge about these trace elements. No emissions of gold could be quantified and the trace element was therefore not calculated by the tool. Since all identified sources have not been quantified it is not possible to determine whether all sources have been identified or not. The tool is ready to be used by the WWTPs in their work to improve the wastewater, though by quantifying further identified sources the tool will be of better use. To make that possible new studies have to be done. / Flödesanalys av spårelement från källa till slam

Ett stort antal bristfälliga avlopp i Sverige bidrar till övergödningsproblematiken och behöver åtgärdas, ett särskilt problem i omvandlingsområden. Om kretsloppsanpassade avlopps-system implementeras när dessa åtgärdas utnyttjas avfallet som en resurs och näringsämnena återförs till jordbruksmark. För att åstadkomma denna systemförändring och uppnå ett fungerande kretslopp krävs acceptans hos och involvering av användarna. På grund av att tidigare forskning till stor del fokuserat på de tekniska aspekterna med avloppssystemen, finns ett behov av att utreda hur kommunikation med användarna bör ske och hur den är relaterad till acceptans. Syftet med studien är därför att genom en fallstudie förstå hur kommunikation kan bidra till användares acceptans för ett nytt avloppssystem samt att ta fram en kommunikationsplan för användning vid införande av kretsloppsanpassade vatten- och avloppssystem. Studien bygger på en dokumentstudie samt intervjuer med ansvariga för en kretsloppsanpassad systemförändring och boende i området där förändringen genomförs. Data analyseras kvalitativt och en SWOT-analys av det kretsloppsanpassade systemet genomförs. Studien kopplar samman acceptans, kommunikation och lärande, främst genom ett ramverk som bygger på att kommunikation kan påverka medvetenhet och intresse, förståelse, attityder, intentioner och handlingsutlösning. Resultatet visar att systemets olika aspekter och kommunikationen kring dem, kan utgöra både hinder och möjligheter för acceptans. Genomtänkt och välplanerad kommunikation anpassad efter målgruppen och med fokus på motiven bakom förändringen, kan dessutom minska motstånd och möjliggöra att information hos individen blir till kunskap, som i sin tur kan öka acceptansen. I studien belyses även att demografiska faktorer påverkar acceptansen, men svårligen låter sig påverkas av kommunikation, vilket tyder på att acceptans är både komplext och individuellt / A large number of insufficient on-site wastewater treatment systems in Sweden are contributing to the problems with eutrophication and are therefore in need of replacement. This is especially a problem in transition areas, where former summer house areas are becoming permanent. By implementing nutrient recycling systems in these areas, the waste is utilized as a resource and the nutrients are recycled as fertilizer. In order to achieve this system change and close the nutrient loop, social acceptance is necessary and the users need to be involved. Since previous research has focused mainly on technical aspects of wastewater systems, there is a need to investigate how communication with users should be handled and the relation between communication and acceptance. The aim of the study is therefore to, through a case study, understand how communication can contribute to user acceptance of a new wastewater system and to develop a plan for communication in nutrient recycling waste water projects. The study consists of a document study, interviews with professionals responsible for a nutrient recycling system change as well as interviews with residents affected by the change. Data is qualitatively analyzed and a SWOT-analysis of the system is conducted. The study connects acceptance, communication and learning through a framework stating that communication can affect awareness and interest, understanding, attitude, intention and readiness to act. The result shows that aspects of the system and communication regarding them can work either as an obstacle or as an enhancer of acceptance. Strategic communication adapted for the targeted group and with a focus on the motives for change, can also reduce resistance as well as facilitate learning, which in turn is needed for acceptance. The study also discusses acceptance related factors which are hard to affect with communication. Hence, the study concludes that acceptance is both complex and individual.