Ett stort antal bristfälliga avlopp i Sverige bidrar till övergödningsproblematiken och behöver åtgärdas, ett särskilt problem i omvandlingsområden. Om kretsloppsanpassade avlopps-system implementeras när dessa åtgärdas utnyttjas avfallet som en resurs och näringsämnena återförs till jordbruksmark. För att åstadkomma denna systemförändring och uppnå ett fungerande kretslopp krävs acceptans hos och involvering av användarna. På grund av att tidigare forskning till stor del fokuserat på de tekniska aspekterna med avloppssystemen, finns ett behov av att utreda hur kommunikation med användarna bör ske och hur den är relaterad till acceptans. Syftet med studien är därför att genom en fallstudie förstå hur kommunikation kan bidra till användares acceptans för ett nytt avloppssystem samt att ta fram en kommunikationsplan för användning vid införande av kretsloppsanpassade vatten- och avloppssystem. Studien bygger på en dokumentstudie samt intervjuer med ansvariga för en kretsloppsanpassad systemförändring och boende i området där förändringen genomförs. Data analyseras kvalitativt och en SWOT-analys av det kretsloppsanpassade systemet genomförs. Studien kopplar samman acceptans, kommunikation och lärande, främst genom ett ramverk som bygger på att kommunikation kan påverka medvetenhet och intresse, förståelse, attityder, intentioner och handlingsutlösning. Resultatet visar att systemets olika aspekter och kommunikationen kring dem, kan utgöra både hinder och möjligheter för acceptans. Genomtänkt och välplanerad kommunikation anpassad efter målgruppen och med fokus på motiven bakom förändringen, kan dessutom minska motstånd och möjliggöra att information hos individen blir till kunskap, som i sin tur kan öka acceptansen. I studien belyses även att demografiska faktorer påverkar acceptansen, men svårligen låter sig påverkas av kommunikation, vilket tyder på att acceptans är både komplext och individuellt / A large number of insufficient on-site wastewater treatment systems in Sweden are contributing to the problems with eutrophication and are therefore in need of replacement. This is especially a problem in transition areas, where former summer house areas are becoming permanent. By implementing nutrient recycling systems in these areas, the waste is utilized as a resource and the nutrients are recycled as fertilizer. In order to achieve this system change and close the nutrient loop, social acceptance is necessary and the users need to be involved. Since previous research has focused mainly on technical aspects of wastewater systems, there is a need to investigate how communication with users should be handled and the relation between communication and acceptance. The aim of the study is therefore to, through a case study, understand how communication can contribute to user acceptance of a new wastewater system and to develop a plan for communication in nutrient recycling waste water projects. The study consists of a document study, interviews with professionals responsible for a nutrient recycling system change as well as interviews with residents affected by the change. Data is qualitatively analyzed and a SWOT-analysis of the system is conducted. The study connects acceptance, communication and learning through a framework stating that communication can affect awareness and interest, understanding, attitude, intention and readiness to act. The result shows that aspects of the system and communication regarding them can work either as an obstacle or as an enhancer of acceptance. Strategic communication adapted for the targeted group and with a focus on the motives for change, can also reduce resistance as well as facilitate learning, which in turn is needed for acceptance. The study also discusses acceptance related factors which are hard to affect with communication. Hence, the study concludes that acceptance is both complex and individual.