Undermåliga enskilda avlopp i Östersjöns närområden bidrar till både övergödning ochförorening av havsvattnet. En av orsakerna är att sommarstugeområden i allt högre gradövergår till åretruntboende. Denna successiva förändring, skapar så kalladeomvandlingsområden, med i många fall otillräckliga avloppssystem. I takt med att flerväljer att bosätta sig permanent i dessa områden ökar belastningen på avloppen ochdärmed risken för läckage och föroreningar.Ett sätt att minska utsläppen är att bygga ut det kommunala avloppsledningsnätet tillomvandlingsområdena. Problemet är att det kan ta 5 – 10 år från planering avutbyggnad fram tills inkoppling av kommunalt avlopp kan ske på berörda fastigheter.Under den tiden behövs tillfälliga avloppssystem som kan användas somövergångslösningar, ersätta bristfälliga enskilda avlopp och förbättra miljön. Syftet medprojektet var att jämföra olika tänkbara tillfälliga avloppssystem med avseende påutsläpp, möjligt kretslopp, energianvändning, ekonomi och juridik. Målet var att hitta etteller flera alternativ som var lämpliga som tillfälliga avloppssystem.Metodiken som användes var en form av livscykelanalys (LCA), kostnadsanalys samtstudier av lagar och tidigare domar i liknande fall från miljööverdomstolen. VeVaverktygetanvändes för miljösystemanalysen och kostnadsanalysen. VeVa står för”Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden” och är ettExcelbaserat verktyg. Resultaten pekade på att urinsorterande torrtoalett med bad, diskoch tvättvatten (BDT-vatten) till kompaktfilter och minireningsverk för 25personekvivalenter (pe) blev de minst kostsamma systemen. Urinsorterande torrtoalettmed BDT till kompaktfilter visade sig kunna återföra både fosfor och kväve tillodlingsbar mark i hög grad och släppa ut minst fosfor och kväve av de analyseradesystemen. Slutsatsen var att urinsorterande torrtoalett med BDT till kompaktfilter varlämpligt som tillfälligt avloppssystem. Även minireningsverk för 25 pe visade siglämpligt ekonomiskt och energimässigt om ledningsdragningen kunde hållas kort ochsamma ledningar användas efter utbyggnad av kommunalt avlopp.

Ett stort antal bristfälliga avlopp i Sverige bidrar till övergödningsproblematiken och behöver åtgärdas, ett särskilt problem i omvandlingsområden. Om kretsloppsanpassade avlopps-system implementeras när dessa åtgärdas utnyttjas avfallet som en resurs och näringsämnena återförs till jordbruksmark. För att åstadkomma denna systemförändring och uppnå ett fungerande kretslopp krävs acceptans hos och involvering av användarna. På grund av att tidigare forskning till stor del fokuserat på de tekniska aspekterna med avloppssystemen, finns ett behov av att utreda hur kommunikation med användarna bör ske och hur den är relaterad till acceptans. Syftet med studien är därför att genom en fallstudie förstå hur kommunikation kan bidra till användares acceptans för ett nytt avloppssystem samt att ta fram en kommunikationsplan för användning vid införande av kretsloppsanpassade vatten- och avloppssystem. Studien bygger på en dokumentstudie samt intervjuer med ansvariga för en kretsloppsanpassad systemförändring och boende i området där förändringen genomförs. Data analyseras kvalitativt och en SWOT-analys av det kretsloppsanpassade systemet genomförs. Studien kopplar samman acceptans, kommunikation och lärande, främst genom ett ramverk som bygger på att kommunikation kan påverka medvetenhet och intresse, förståelse, attityder, intentioner och handlingsutlösning. Resultatet visar att systemets olika aspekter och kommunikationen kring dem, kan utgöra både hinder och möjligheter för acceptans. Genomtänkt och välplanerad kommunikation anpassad efter målgruppen och med fokus på motiven bakom förändringen, kan dessutom minska motstånd och möjliggöra att information hos individen blir till kunskap, som i sin tur kan öka acceptansen. I studien belyses även att demografiska faktorer påverkar acceptansen, men svårligen låter sig påverkas av kommunikation, vilket tyder på att acceptans är både komplext och individuellt / A large number of insufficient on-site wastewater treatment systems in Sweden are contributing to the problems with eutrophication and are therefore in need of replacement. This is especially a problem in transition areas, where former summer house areas are becoming permanent. By implementing nutrient recycling systems in these areas, the waste is utilized as a resource and the nutrients are recycled as fertilizer. In order to achieve this system change and close the nutrient loop, social acceptance is necessary and the users need to be involved. Since previous research has focused mainly on technical aspects of wastewater systems, there is a need to investigate how communication with users should be handled and the relation between communication and acceptance. The aim of the study is therefore to, through a case study, understand how communication can contribute to user acceptance of a new wastewater system and to develop a plan for communication in nutrient recycling waste water projects. The study consists of a document study, interviews with professionals responsible for a nutrient recycling system change as well as interviews with residents affected by the change. Data is qualitatively analyzed and a SWOT-analysis of the system is conducted. The study connects acceptance, communication and learning through a framework stating that communication can affect awareness and interest, understanding, attitude, intention and readiness to act. The result shows that aspects of the system and communication regarding them can work either as an obstacle or as an enhancer of acceptance. Strategic communication adapted for the targeted group and with a focus on the motives for change, can also reduce resistance as well as facilitate learning, which in turn is needed for acceptance. The study also discusses acceptance related factors which are hard to affect with communication. Hence, the study concludes that acceptance is both complex and individual.

När fler människor flyttar ut till sina fritidshus och bor där hela året om bildas så kallade omvandlingsområden där användningen av vatten och avlopp förändras. Detta leder ofta till högre vattenanvändning och kraven på avloppssystemen ökar därmed. Det finns tre huvudtyper av lösningar som vanligtvis används för att möta kravet på bättre avloppssystem i omvandlingsområden: enskilda lösningar på varje fastighet, en samfälld lösning eller en lösning i kommunal regi. Syftet med studien var att utvärdera kostnader för VA-system i omvandlingsområden i Sverige. Fem olika områden studerades med avseende på beräknade kostnader jämfört med det verkliga utfallet. Beräkningar gjordes på totala investeringskostnader, kostnad per fastighet såväl som kapitalkostnad och drift- och underhållskostnad. Jämförelser gjordes också med andra lösningar som var aktuella innan området byggde ut den valda VA-lösningen. Arbetet berörde även metodiken för hur kommuner väljer VA-system i omvandlingsområden. Det var billigare för en samfällighetsförening, 1 000 kr/m, att gräva ledningar än för en kommun, 4 400 - 5 900 kr/m. Grundare ledningsgravar var en av orsakerna till detta. En annan slutsats var att befintlig infrastruktur från tidigare VA-system kan göra samma typ av VA-system billigare om delar av det befintliga fortfarande är i gott skick. Driftkostnaden för enskilda system beror mycket på hur många personer som nyttjar systemet och under hur stor del av året. Vid samtal med kommuner framkom det att valet av VA-system i omvandlingsområden i regel inte föregås av en jämförelse mellan olika VA-system. Istället är det oftast en överföringsledning till ett befintligt kommunalt nät som väljs. / More and more people choose to live permanently in houses built as vacation houses, thereby creating transition areas. The increased occupancy in the houses tends to lead to larger water usage and often demands improved wastewater systems. There are three main ways in which this demand usually is met: each property builds an on-site system, the properties jointly build a facility through a community association, or the properties connect to the municipality’s network. The aim was to evaluate the costs of water and wastewater systems in transition areas in Sweden. This was done by studying five different improved transition areas and comparing the estimated costs with the actual cost of the systems. Both total investment costs and cost per property were calculated, as well as capital costs, and operation and maintenance costs. How the municipalities choose the sanitation system to be implemented was also a part of the study.  It was much more expensive for the municipality to build pipes than for a community association. One reason for this was shallower pipe placement. Another conclusion was that if part of a sanitation system already exists and is in good shape, this will lead to lower investment costs for a new system using that part. The operation costs for on-site systems on each property will be much higher for a family living there permanently, compared to that of a family living there only part time. Municipalities in Sweden generally do not compare different types of systems before deciding on an improved water and sanitation system in a transition area. Instead they almost always build a transmission line for water and wastewater to connect the area to an already existing centralized system.